SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2012  
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
UT-FÖRSLA, v., se -forsla.
(9 d) -FÖRSÄKRA, -ing. låta (ngns) arbetslöshets- l. sjukförsäkring upphöra att gälla. SDS 22/12 1957, s. 3. Antalet arbetslösa som utförsäkras ur a-kassorna ökar nu snabbt. DN 15/4 1992, s. C1.
(7) -FÖRSÄLJA, -ning. (för)sälja (ngt); särsk.: sälja ut. (Jag ber, att) Eders Nåde ville .. unna migh licentfrij utförsellia nogre 100 t:r spannemål. OxBr. 12: 250 (1631). (Konkurslagret) Utförsäljes från och med den 14 i denna månad. Fyris 1894, nr 35, s. 1. Bolagisering och utförsäljning av statliga företag. SäljSkiten 55 (2009).
Ssg: utförsäljnings-pris. försäljningspris. Mjölkmagasinens utförsäljningspris äro naturligtvis något vexlande, men de taga i allmänhet 2 öre, stundom 3 öre öfver inköpspriset. PT 1901, nr 241, s. 3.
(2) -FÖSA, -ning. (numera bl. tillf.) fösa ut (ngn l. ngt). Forsius Fosz 522 (1621). Vi fäktade att genom fönster och dörr utfösa den fasliga lukten. Bååth-Holmberg FlickDagb. 198 (1912).
(4) -GALLRA, -ing. gallra ut (ngt); särsk. med avs. på dels träd l. växt(er) o. d. (jfr gallra, v.3 2, o. gallra ut 1 a) (förr särsk. i fråga om odling av hampa (jfr gallra, v.3 1)), dels dokument l. bok (böcker) o. d. (jfr gallra, v.3 3, o. gallra ut 2); äv. med avs. på person (se a) l. ngt mer l. mindre abstr. (se särsk. b); ofta med särskild tanke på att obj. utgör ngt överflödigt l. mindre önskvärt l. dugligt o. d., liktydigt med: gallra l. sålla l. sovra bort, rensa ut, utmönstra, i sht förr äv. med avs. på ngt önskvärt l. dugligt o. d.: sålla l. sovra fram; stundom äv. med obj. betecknande det varur gallringen sker (jfr gallra ut 1 b); ss. vbalsbst. -ing äv. konkret, om område l. plats där träd l. skog gallrats ut; jfr gallra ur. Utgallring av böcker. Äfwen som .. Skogars skiälige utgalrande, då de .. äro den närliggande sädeswäxten skadelige, icke bör förnekas. Berch Hush. 180 (1747). Norrlänningarna .. kalla den .. Galler-Hampa, så wida den plägar af de fläste utgalras. SamlRönLandtbr. 1: 210 (1775). De öfverflödiga plantorna utgallras och utsättas på en särskild plats. HbTrädg. 6: 252 (1884). Mannen rusade tvärs över utgallringen. Johansson RödaHuv. 1: 101 (1917). särsk.
a) med avs. på (grupp l. samling av) person(er) l. (besättning l. bestånd av) djur; förr särsk. ss. vbalsbst. -ing i fråga om idrott, om kvalificering (se kvalificera 3 a slutet). (Fåren samlas) wid Matthiæ tid, då de gamle klippas och utgalras til slakt eller salu. Linné Gothl. 272 (1745). Det ”formbildande” låg .. deri, att de klassiska studierna äro så svåra och att man .. med fördel kan använda den till att utgallra förmågor. Verd. 1884, s. 195. Samma dag försiggår i Hyvinge utgallringen i marathon för Paris. IdrBl. 1924, nr 54, s. 5. Eleverna i de ”negativt” utgallrade klasserna, känner sig .. ”nedvärderade”. PedT 1959, s. 40.
b) med avs. på ngt abstr., särsk. tankeinnehåll l. uttryckssätt o. d. Utgallra först din egna fel, / Gif andra sedan hvar sin del. 2Saml. 2: 21 (1743). Det ur vetenskapen utgallrade kunskapsmaterialet. Verd. 1888, s. 97. Begreppet solidaritet är numera utgallrat ur den politiska retoriken. SvD 24/6 2010, s. C8.
(11 c) -GAMMAL. [fsv. utgamal] (numera bl. tillf.) mycket gammal l. ålderstigen, urgammal; ofta med mer l. mindre framträdande bibet. av: utsliten l. utlevad; äv. om ngt sakligt. Bådhe man och quinna, bådhe åldrigh och vthgammal skola fångne warda. Jer. 6: 11 (Bib. 1541). Tå han .. hade vtharbetat sigh och wardt swagh och vtgammal, bannadhe (osv.). Balck Es. 131 (1603). Bönderne, som pläga dageligen taga vatn .. (ur brunnen) hade deraf ingen olägenhet, utan voro hel friska och utgamle. Kalm VgBah. 41 (1746). Beväpningen (på Livkompaniet 1718) var obruklig till ”action”, hästmunderingarna till största delen utgamla. HT 1924, s. 239.
-GE, äv. -GIVA, -givelse (utom i ssgn själv-utgivelse numera bl. tillf., Phrygius HimLif. 11 (1615) osv.), -givning (se d. o.); -givare (se d. o.), -givarinna (numera bl. tillf., NVexjöBl. 1848, nr 26, s. 3, osv.). [fsv. utgiva]
1) (†) till 1 (c), 2, refl.: bege sig ut; äv. med sakligt subj., dels: sprida ut sig (över ngt), dels: tränga l. komma ut, äv. om blomma o. d. (se slutet); äv. i pass. övergående i dep.; jfr giva sig ut 2. Sij, han haffuer wel slaghet berghklippona at watn vthflööt, och becker sigh vthgåffuo. Psalt. 78: 20 (Bib. 1541). At hans vsle buker reffnade sönder. / Ther hans inelffwer vthgåffuos widh. OPetri 4: 466 (c. 1550). Är thet så, att then siuke icke swettas kan, så är thet teckn, att Pestilentien haffuer sigh wthgiffuit öffuer hele kroppen, och hele bloden. Berchelt PestBeg. B 4 b (1588). Som iag då tillförende nyligzt warit illa siuk och dristade förbittida utgifwa mig på resan. VDAkt. 1715, s. 347. särsk. om blomma o. d.: slå l. spricka ut. Thesse Roser skola affhemptas förr än the aldeles wäl vthgifwas. Månsson Åderlåt. 124 (1642). Moberg Rid 225 (1941).
2) till 6 a.
a) (numera mindre br.) påstå l. hävda l. uppge (ngt); särsk. (vanl. med bibegrepp av att påståendet är (medvetet) falskt) i sådana uttr. som utge ngn l. ngt för l. (så)som (ngn l.) ngt, framställa ngn l. ngt som (ngn) l. ngt, påstå ngn l. ngt vara (ngn) l. ngt; jfr giva ut 7. Ingen lögn war så stoor, then the icke vtgåffue för sanning. PErici Musæus 5: 173 a (1582). Att ther så vore, som man utgifver, att Danus hade några regementer i vägen för them. RP 8: 222 (1640). Effter Platonis utgifna bredd. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 179 (1679). I dessa bref har han på min önskan utgifvit mig såsom död. Jolin Barnhusb. 81 (1849). Ehuru allmänt utgivet för ett votivskepp torde det .. ursprungligen ha varit en skeppsmodell. SvFlH 1: 70 (1942).
b) till 6 a β, refl., i sådana uttr. som utge sig ((för) att) vara ngn l. ngt, i sht förr äv. utge sig för ngn, (på tvivelaktiga grunder) påstå l. uppge sig vara ngn l. ngt; stundom äv. med sakligt subj.; jfr giva sig ut 3. Bedragarna utgav sig för att vara poliser. Effter han haffuer sig .. vtgiffuit for en bygningzmestere. G1R 11: 101 (1536). Kongl. Rådernas Dom öfwer Brita Anders Dotter, som utgifwet sig at wara besatt. Wallquist EcclSaml. 1–4: 169 (1710). (Det upptäcktes) att detta fruntimmer utgifvit sig vara Franzéns syster. 3SAH 2: 249 (1887). ”Svenska kulturbilder” utger sig för att vara en populärt syftande skriftserie. Ymer 1939, s. 224. Tyvärr anmälde sig .. en del personer som utgav sig för att representera ägaren. Hartman NattLys. 83 (1951).
3) till 7: lämna ifrån sig (ngt (i sht förr äv. ngn) som man äger l. förfogar l. bestämmer över); förr äv. med indirekt obj. betecknande den till vilken ngt (resp. ngn) lämnas; äv. dels utvidgat l. oeg. (se särsk. e), dels bildl. (se f). särsk.
a) (numera mindre br.) med avs. på person: lämna (ut) l. överlämna (till ngn l. ngt); förr särsk. dels: gifta bort (ngn) (särsk. i uttr. utgiva ngn till äkta), dels i uttr. utgiva sig l. ngn till ett offer, offra sig l. ngn (jfr d). Theras tiænere oc gotz .. som the tiilförende tiil Gudz tiænist skicket oc utgiffvit haffve. G1R 1: 34 (1522). På warande Rijksdagh vthgaff Keysaren twå sijne Döttrar twänne mächtige Konungar til Ächta. Schroderus Os. III. 2: 166 (1635). (Brevet) går ut därpå, at k. i Pryssen skall söka förmå H:s M:t til at utgifwa Patkul, ock utbyta fångarna. Hermelin BrBarck 121 (1707). Den kristlige läraren, då han helt och odeladt vill utgifva sig till ett offer i Herrens tjenst, måste pröfvas. Flensburg KyrklT 392 (1883). I Norrland utgavs en man på tre hemman, i Dalarna en till två man per rote. HT 1977, s. 235. jfr o-utgiven.
b) med avs. på ngt sakligt (i sht ngt konkret): lämna ut l. överlämna; leverera; ofta med särskild tanke på överlåtande av äganderätten, särsk. (o. numera nästan bl.) med avs. på (lös)egendom l. vara o. d.; i sht förr äv. med mer l. mindre framträdande distributiv bet. (se särsk. α, β); jfr 4 o. giva ut 1, 4. G1R 1: 34 (1522; med avs. på gods). Att honn vtgaf henne mästepartenn af lösörerne, och nu är baar och blått. 3SthmTb. 5: 65 (1603). Hwar och en Post-Förwaltare, åligger at låta sig särdeles wårda om Recommenderade Bref, och dem ei utgifwa, utan emot behörigt Qvittence. Hofcal. 1741, s. 45. (Då) röntes ingenstädes någon synnerlig motvillighet, så att öfverallt i Bergslagen man villigt utgaf sina klockor. Strinnholm Vas. 3: 136 (1823). Köpet är ett ömsesidigt förpliktande rättsärende. Säljarn förpliktar sig att ansvara för att varan är felfri och att utgiva densamma. Hernberg Rättsh. 188 (1922). Den make som har den större behållningen och därför skall utge egendom till den andra. NorstedtJurHb. 568 (1987). särsk. (†)
α) (†) med avs. på spelkort: dela ut. BeskrLombreSp. 23 (1745). Fyra personer spela och alla kort utgifvas. SvLekar(GAAkad.) 1: 174 (c. 1860).
β) (†) med avs. på skoluppgift (ss. läxa l. (skriftligt) prov o. d.): dela l. lämna ut. Skolordn. 1724, s. 15. Vigten af, att i främmande språk hemtemata utgifvas och rättas af läraren i ämnet i klassen. LärovKomBet. 188485, 1: 221.
c) med avs. på (ngt som utgörs av en summa) pengar: utbetala l. erlägga, särsk. (o. numera i sht) med avs. på skadestånd l. ersättning o. d.; förr äv. i allmännare anv., liktydigt med: spendera l. göra av med (särsk. i uttr. utgiva penningar för l. på ngt, spendera osv. pengar på ngt); jfr giva ut 2. OPetri Tb. 8 (1524). The Lubeske .. ehuru väl the inthet gärna utgiffve sådan stoor tull, så lijda the lijkvel såsom vij. RP 8: 154 (1640). At allmogen för dessa högst onödiga .. prydnader, många penningar utgifwit, som eljest til redbar och ej så wanskelig egendom kunnat anwändas. KulturbVg. 1: 161 (1778). Den kontanta aflöningen utgifves hvarje morgon straxt efter korum. TjReglArm. 1858, 2: 123. Han dömdes .. att utge skadestånd på 38 000 kronor jämte ränta till kvinnan. GbgP 4/3 2007, s. 13.
d) närmande sig l. övergående i bet.: offra (ngn l. ngt), uppoffra; särsk. (o. numera bl.) i fråga om kristen tro(suppfattning), särsk. med avs. på Kristus l. Kristi lekamen; i sht förr äv. dels med refl. obj. (särsk. om Kristus l. Gud), dels ss. vbalsbst. -ande: offer l. uppoffring; jfr a o. giva sig ut 1, giva ut 4 c. J män elsker idhra hustrur såsom och Christus elskadhe församblingen, och haffuer vthgiffuit sigh sielff för henne. Ef. 5: 25 (NT 1526). Huru gjerna hade man icke .. utgifwit, gjort och utstått alt hwad möjeligit warit, til at någon gång få en rätt underwisning och tröst. Borg Luther 2: 433 (1753). (Jag vistades) dagligen i general Booths familj, der jag blef i tillfälle att se hvad ett verkligt utgifvande för Herren är. Stridsropet 1883, nr 1, s. 3. Med den kropp du utgav för envar. Ps. 1986, 400: 1. jfr själv-utgivande o. själv-utgivelse.
e) (†) i vissa utvidgade l. oeg. anv.
α) med avs. på rep o. dyl. l. (del av) fångstredskap för fisk: släppa ut l. efter på; jfr giva ut 4 b. Tiselius Vätter 1: 119 (1723; med avs. på notarm). Smäckra kablar utgifvas genom de inre klysen. Frick o. Trolle 204 (1872). Björkman (1889).
β) med avs. på slag l. hugg o. d.: utdela l. tillfoga; jfr giva ut 5. Sachffelthis vnge Suen Anderss(o)n för mundzslagh, hanns hustru hade wthgiffuith. TbLödöse 396 (1597). VRP 10/11 1729.
f) i bildl. anv., med avs. på ngt som yttras l. meddelas; särsk.
α) (†) i fråga om att uttrycka åsikt l. uppfattning l. känsla o. d.: yttra l. uttala l. låta höra ((sådant l. sådant) ord l. påstående o. d.); med avs. på trossats l. profetia o. d. äv.: förkunna. Kunde godh ord hielpä thå haffue wij thom rikelig nog wtgiffuit. G1R 6: 69 (1529). Fulkompna the Prophetier som j titt nampn vthgiffna äro. LPetri Sir. 36: 17 (1561). Präste-Ståndets wälmenta tankar om desz (dvs. psalmbokens) förbättring och nya upläggning, äro längst för detta til de öfrige Respective Stånden utgifne. Wallquist EcclSaml. 1–4: 407 (1766). Vidare har Herr Samson på börsen till flera personer .. utgifvit samma påstående. Strindberg Brev 1: 140 (1873).
β) (†) med avs. på råd l. löfte o. d.: ge. Sådana spottisk ordh moste man höra för the godha och Christeligha rådh wij vthgiffue. OPetri Hb. A 2 a (1529). Då lät Gudh påskine sin barmhertigheet, och vthgaf löftet .. om menniskiones återlösning. Carl IX Cat. F 4 a (1604). Rudbeck d. ä. Atl. 2: 493 (1689).
γ) (numera mindre br.) med avs. på order l. befallning o. d.: ge l. utdela l. meddela; stundom utan tydlig avgränsning från 4 a. Han satt th(e)r nær tha saadana befalni(n)g wtgaffz. OPetri Tb. 102 (1526). Den 30. augusti på aftonen utgafs på telegrafisk väg mobiliseringsordern. KrigVAH 1888, s. 59.
δ) (numera mindre br.) med avs. på lösen (se d. o. II 1) l. paroll (se d. o. 2) o. d.: lämna ut, meddela. Om aftonen, tå parolen blef utgifwen, blef Ritmester Norman .. skutten igenom hufwudet. Spegel Dagb. 71 (1680). Fältrop och lösen utgifvas .. på samma gång, som orderna för dagen. TjReglArm. 1858, 1: 191.
4) [eg. specialanv. av 3] med avs. på (innehållet i) dokument l. text o. d.: (utarbeta o.) offentliggöra l. tillgängliggöra l. presentera; äv. med inbegrepp av att dokumentet osv. gm offentliggörandet blir juridiskt bindande (se a, b). Tå talade Hans K. M., tackandes Ständernar för theres swar uppå the utgifne puncter. RA II. 2: 50 (1617). Vid tryckningen af alt hwad Academien utgofve. SAD 1: 38 (1786). Man vet icke, hvar han blifvit Magister och utgifvit sina lärdoms prof. Alopæus BorgåGymn. 3: 279 (1807). Cato var .. den förste att utge sina tal; med honom .. nådde talekonsten sin första blomstring i Rom. NE 12: 156 (1993). jfr berättelse-, statistik-utgivande. särsk.
a) (†) om myndighet(s-) l. överhet(sperson): utfärda (lag l. privilegium l. fullmakt o. d.); särsk. med avs. på brev (se d. o. 1, 2); äv. med avs. på dom(stolsutslag): meddela l. tillkännage; äv. med annat personsubj., med avs. på juridiskt bindande utfästelse l. försäkran o. d. (särsk. vittnesbrev); jfr 3 f γ o. giva ut 6 a. Ath thet breff som bleff oss seendth .. war aldrig wthgiffuidh meedh theres wilia eller withscap. G1R 2: 236 (1525). Mårthen Jörennss(o)nn .. withnade och bekreffthe sith wthgiffnne withnesbyrdzbreff. TbLödöse 134 (1589). Effter dett sätt och form, som Kongl. Maij:tz uttgifne privilegier uttvijse. OxBr. 1: 299 (1625). (Är) så myckit minder någhon fullmacht derutj Vthgifwin. Stiernhielm (SVS) III. 1: 99 (c. 1642). Drakon (år 624) utgaf i Attika de första lagar. Palmblad Fornk. 2: 453 (1845). K. M:s dom utgavs d. 10 juli 1947. 1NJA 1947, s. 307. jfr ny-utgiven.
b) med avs. på ekonomisk förbindelse ss. växel l. skuldsedel o. d.: utställa; särsk. (o. numera i sht, med mer l. mindre tydlig anslutning till 5) med avs. på dels obligation, dels (bank)sedel l. frimärke o. d. Världens första frimärke utgavs 1840. VadstÄTb. 27 (1579). Emedan den, som skulle utgifva Vexel-brefvet, var rest på landet. Chenon Heywood 4: 74 (1773). Ägande Riksens Ständer allena rätt at genom Banquen utgifwa sedlar. RF 1809, § 72. Med avseende å växlar, som därefter utgivas, skola (osv.). SFS 1932, s. 216. Om de långa räntorna på nya obligationer stiger, minskar värdet på redan utgivna obligationer som tecknats till en lägre, fast ränta. VeckAff. 2006, nr 34, s. 55. jfr sedel-utgivande.
c) i sådana uttr. som utge i l. av l. från (förr äv. l. genom) tryck(et) (se tryck 5 b α).
5) [utvecklat ur 4 (c)] (låta) trycka (l. på annat sätt mångfaldiga) o. (för allmänheten) tillgängliggöra (bok l. skrift l. tidning o. d.), ofta liktydigt med: (låta) publicera (se d. o. 2); stundom äv. med inbegrepp av: redigera (se d. o. 5, 6); äv. dels oeg., med avs. på innehållet i bok osv., dels utvidgat, med avs. på inspelad musik o. d.; jfr 4 (b) o. fram-giva 2, giva ut 4 d. Utgivet på eget förlag. Förlaget utger i första hand barnböcker. Döllier iagh intet, migh thetta hafwa sammanfattat, och welat vthgifwa, som een Andeligh heela Gudz ordz Betrachtelse. Emporagrius Cat. A 7 b (1669). En samling af åtskilliga slags bref, utgifne af Aldinor under titel af: Choice letters eller utwalda bref. Kullin EngGr. 76 (1744). Den Swenske Argus, Utgifwen arktals, et om weckan. Dalin Arg. Titelbl. (1754). Dahlgren (biträdde) Sven Hedin vid utgivandet av dennes tidigare resor i Asien. SvGeogrÅb. 1934, s. 205. 1965 utgav Beatles LP:n Rubber Soul. Brolinson o. Larsen GoodVibr. 106 (1994). jfr almanack-utgivande o. ny-, o-utgiven.
-GENOM, se -igenom. —
(9) -GESTALTA, -ning. utforma (ngt) (jfr gestalta 1), i sht dels refl., dels i pass. övergående i dep.: ta form (jfr gestalta 2); äv. pregnant. Rudin 1Evigh. 1: 330 (1872, 1878). Den punkt, där de primitiva föreställningarna om gudomen börja tydligare utgestalta sig. Söderblom Gudstr. 368 (1914). De olika typer av ledningar som under århundradenas lopp utgestaltats vid gruvan. Lindroth Gruvbrytn. 1: 643 (1955). Man kommer på sig själv med att längta efter en utgestaltad, rikare orkestrerad roman. DN 30/9 1997, s. B2.
Spoiler title
Spoiler content