SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1989  
STATISTIK stat1isti4k, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -ique)
Etymologi
[liksom eng. statistics (pl. av ä. eng. statistic), fr. statistique av t. statistik, av nylat. statisticus, sannol. till t. statist l. it. statista, båda med bet.: statsman, politiker (se STATIST, sbst.1). — Jfr STATISTISK]
vetenskap l. ämne som behandlar (i sht politiska, sociala o. ekonomiska) rådande förhållanden inom en stat l. stater (med hjälp av siffror i tabeller o. d.), närmande sig l. övergående i bet.: modern statskunskap; numera bl.: vetenskap l. ämne som behandlar (metoder för) insamling, klassificering o. analys av numeriska (se NUMERISK 2) material (oftast ordnade i tabeller l. diagram o. d.) rörande förhållanden angående populationer (se POPULATION 5), i sht sociala populationer, o. som lägger dessa material till grund för sannolikhetsberäkningar; äv. sammanfattande, om de numeriska material som på så sätt åstadkommits (i denna anv. äv. i pl.); äv. allmännare, i fråga om mera vardagliga (be)räkningar. Vetenskaplig, praktisk statistik. Statlig, kommunal, medicinsk, militär statistik. Professor i statistik. Uppgöra (l. föra) statistik över dödligheten (födelsetalen o. d.) i riket. Statistiken visar att snatterierna ökat. Sveriges officiella statistik (förkortat SOS), sedan 1911 använd sammanfattande beteckning för huvuddelen av de gm svenska statens försorg utgivna statistiska publikationerna. Mathematiken och Geographien (hvartil ock hörde Statistiken) (hade) hvar sina tvänne (lärare). LittT 1796, s. 121. Statistiken är en vetenskap som afhandlar Staters läge, Produkter, Invånare, Näringar och Styrelse, med afseende på dessas beskaffenhet, tillstånd, inbördes förhållande och inflytelse på Samhällets väl. LAA 1813, s. 192. Stockholms damer, hvilka enligt Sveriges officiella statistik utgöra ett antal af 93,559 (osv.). Strindberg NRik. 112 (1882). (De) hvilka från sin köpta bänkplats i kyrkan .. hålla statistik öfver sina vänners och bekantas kyrksamhet för att med stöd af de omutliga siffrorna exakt bedöma (osv.). Melander Läger 229 (1887). Postverkets statistik över jul- och nyårsförsändelser. Nilsson FestdVard. 125 (1925). De stora livförsäkringsbolagens statistiker. SvUppslB 9: 293 (1932). Sökande (till en tjänst ss. statistiker) bör ha avlagt akademisk examen med betyg i statistik. DN(A) 5/10 1964, s. 30. — jfr ARBETS-, BANK-, BEFOLKNINGS-, BIBLIOTEKS-, BROTTMÅLS-, DÖDLIGHETS-, FABRIKS-, FINANS-, FOLKMÄNGDS-, FYLLERI-, HANDELS-, KRIMINAL-, LANTBRUKS-, LÖNE-, NÄRINGS-, OLYCKSFALLS-, POST-, PRIS-, PRODUKTIONS-, RÄTTS-, SAMHÄLLS-, SEDLIGHETS-, SJUK-, SJUKHUS-, SJÄLVMORDS-, SJÖFARTS-, SKADE-, SKOGS-, SKOL-, SKÖRDE-, SOCIAL-, SPARBANKS-, SPRÅK-, UNDERVISNINGS-, VÄRLDS-, YRKES-, ÅLDERS-, ÅRS-STATISTIK m. fl. — särsk. i uttr. som (mer l. mindre skämts.) uttrycker (starka) tvivel på statistikens tillförlitlighet; särsk. [efter eng. (there are three kinds of lies:) lies, damned lies, and statistics; det är ovisst vem som urspr. myntat uttr.] i uttr. lögn, förbannad lögn och statistik. Alldenstund den s. k. statistiken numera likt en brännvinsadvokat, bevisar allt hvad de lärde vilja den skall bevisa, är det (osv.). NDAVL 1910, nr 26, s. 3. Överdrifter kan vara sannare än någon statistik. BonnierLM 1954, s. 109. Holm BevO 207 (1960: lögn, förbannad lögn och statistik).
Ssgr: STATISTIK-ARBETE~020. jfr arbete 5 d. TSvLärov. 1950, s. 333.
-AVDELNING~020. inom företag o. d.: avdelning (se d. o. 3 d) med uppgift att syssla med statistikarbete. DN(A) 8/6 1964, s. 33.
Ssg: statistikavdelnings-folk. jfr folk 3 h. Lo-Johansson Soc. 11 (1958).
-BOK. bok innehållande l. rörande statistik. Martinson Kvinn. 50 (1933).
-CHEF. chef för statistikavdelning o. d. IdrBl. 1935, nr 75 B, s. 7.
-FÖRA. föra (se d. o. 16) statistik över (ngt l. ngra). Brandorsakerna statistikföras fr. o. m. nästa år. SvD 7/10 1921, s. 6. Sandhamnslotsarna, sjutton till antalet, är (1949) statistikförda för lotsning av 1819 fartyg. SvD(B) 1951, nr 319, s. 9.
-FÖRANDE, p. adj. som för (se föra 16) statistik. TurÅ 1976, s. 287 (om ornitologer).
-FÖRARE. statistikförande person. PT 1908, nr 152 A, s. 3.
-FÖRING. förande (se föra 16) av statistik. Östergren (1946).
-GRUPP. om saker l. djur l. personer som i statistik utgör en grupp, statistisk grupp. Lind Lönediff. 78 (1961).
-INSAMLANDE~0200, p. adj. som insamlar uppgifter för statistik. Höök OffentlSekt. 104 (1962).
-INSAMLING~020. insamling av uppgifter för statistik. Hasslöf SvVästkustf. 24 (1949).
-KONTOR. kontor (se d. o. 6) med uppgift att föra statistik. Kyrklund Sol. 29 (1951).
-KONTORIST. kontorist med uppgift att föra l. arbeta med statistik. SvD 17/3 1971, s. 19.
-KORT. kort (se kort, sbst. 1) med l. för statistikuppgifter. SkogsvT 1908, 2: 403.
-MASKIN. (om ä. förh.) maskin för bearbetning o. uppordnande av statistiska uppgifter. RTKatal. 1927, s. 1286.
-MATERIAL. statistiskt material. Lo-Johansson Kungsg. 457 (1935).
-PERIOD. om period under vilken statistik skall föras. Döss o. Lannge (1908).
-PRODUCERANDE, p. adj. som producerar (för) statistik. SFS 1954, s. 198 (om statliga verk).
-PRODUKTION. produktion av statistik (gm statistikföring). SvGeogrÅb. 1955, s. 236.
-PROFESSOR. professor i ämnet statistik. SvD(A) 1/11 1963, s. 36 (rubrik).
-PROFESSUR. professur i ämnet statistik. SAOL (1950).
-TABELL. tabell bestående av statistikuppgifter. TSvLärov. 1949, s. 90.
-UPPGIFT~02 l. ~20. uppgift i form av l. ingående i statistik, statistisk uppgift. EkonT 1954, s. 168.
-UTGIVANDE~0200, p. adj. som utger statistik; jfr -producerande. EkonT 1929, s. 207 (om ämbetsverk).
-VÄSEN(DE). sammanfattande, om alla de verksamheter o. institutioner som producerar statistik (inom ett land). Östergren (1946).
-ÅR. jfr -period. Sonesson BöndB 208 (1955).
Spoiler title
Spoiler content