SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UTGÅNG ɯ3t~goŋ2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (se för övr. GÅNG).
Ordformer
(förr äv. v-, w-, -th-, -tt-; se för övr. GÅNG)
Etymologi
[fsv. utganger; jfr fd. wt gang (d. udgang), fvn. útgangr, mlt. ūtgank, ävensom t. ausgang (av mht. ūzganc); vbalsbst. till GÅ UT o. UTGÅ, i bet. 3 möjl. delvis ssg av UT, adv., o. GÅNG]
1) motsv. UT-GÅ 2, 4 l. GÅ UT 3, 4: handlingen att gå l. bege sig ut (ur l. från ngt), utgående; särsk. i uttr. vara på utgång (jfr 6), vara på väg ut; äv. (numera bl. tillf.) dels i konkretare anv., om enskilt tillfälle av utgående, dels mer l. mindre oeg. l. bildl. l. motsv. UT-GÅ 5 l. GÅ UT 5: utträde l. lämnande; förr äv. i fråga om befintlighet: utegående (särsk. ss. förled i (djurbetecknande) ssgr, särsk. UTGÅNGS-FÅR, -HÄST, -STO); jfr 6 a. Han var på utgång, när hon kom dit. Psalt. 144: 14 (öv. 1536). (När fostret av) Lijfmodhren ey längre begrijpas .. begynner thet til at spratla och sökia sin vthgångh och rumare Platz. Palmchron SundhSp. 358 (1642). Jagh förmoder doch att (intill dess jag nu skall lämna min post) hafue giordt widh Academien så goda tienster som nogon annan; Och icke meriteradt således wid vthgången tracteras. BraheBrevväxl. II. 1: 126 (1658). Sedan samtelige i sidsta Kriget commenderade Officerare wid deras utgång til Pomern .. af Kronan njutit betalning för Transporten för fulla antalet af .. dem bestådde hästar. PH 8: 7316 (1766). Gatan nedanför mina fönster är föga lockande till utgång. Bremer GVerld. 3: 136 (1861). Det syntes som om modet flydde från danskarna med Poul Nielsens utgång. SportIdrNyh. 1924, nr 24, s. 6. — särsk.
a) (ngt vard.) i inskränktare anv., om förhållandet att man går ut för att roa sig o. d. Göteborgs högskolas lärare .. har i kväll s. k. ”utgång” på Henriksberg. GHT 17/3 1947, s. 6. Sent i kväll kommer VM-spelarna till Stockholm för sista natten med gänget inför sommarsemestern. Det blir utgång, ett visst Café Opera är bokat. Expressen 22/5 1995, s. 27.
b) om utgående ur samlingslokal efter sammankomst o. d., i sht ur kyrka efter gudstjänst; äv. (utan klar avgränsning från 6) i utvidgad o. konkretare anv., om (moment i gudstjänst bestående av) slutpsalm l. postludium. Derefter siunges O Gud wi lofwe Dig .. och sist musiceras til utgången. PH 9: 864 (1772). Så spelades utgång från orgeln, och allt var slut. Ödman VårD 2: 156 (1888).
2) (numera bl. tillf.) motsv. UT-GÅ 3: skeendet l. förhållandet att gå l. komma ut (ur l. från ngt); i sht förr äv.: utlopp (se d. o. 2); förr äv. dels motsv. UT-GÅ 3 d β: utgivning o. d., dels motsv. UT-GÅ 3 d δ: ursprung l. härkomst o. d., dels i mer l. mindre konkret anv. (jfr 3), om ställe varifrån ngt utgår. Förstå j icke, ath alt thet som ingår genom munnen, thet går j bwken, och haffuer sin natwrligha vthgang. Mat. 15: 17 (NT 1526). Talet blifwer mig mitt i sin utgång stäkt. LejonkDr. 237 (1687). Hwad skulle Staden och hela Landet säja, om Er wårdslöshet hindrade (tryck)arkets utgång en wecka öfwer? Dalin Arg. 1: 225 (1733, 1754). (Vi gick) en ½ lieue utom staden att se utgången i Garonne af den namnkunnoga Languedocs Canalen, som går ända härifrån till Medelhafvet vid Cette. Ferrner ResEur. 491 (1761). Argumenter, svåra att vederlägga af dem som påstå vårt slägtes utgång från ett enda par. Törneros (SVS) 4: 88 (1826). Bladens fall .. sker med ett rent brott vid sjelfva utgången från trädens stam. Agardh Bot. 1: 233 (1830). Rökens utgång och ljusets insläppande har skett genom en på taket ofvan härden befintlig lanternin. Hahr ArkitH 36 (1902).
3) väg l. öppning o. d. avsedd l. möjlig (för ngn l. ngt) att gå l. komma ut igenom. (Hon upplät sitt hus) och tesligis th(et) gårdzrumett och vtgongen på gatuna. 2SthmTb. 1: 194 (1546). På baakeugnen är ingen annor uthgångh än röken och fuchten af elden gåår upp i stuffwan. Bolinus Dagb. 70 (1676). Blinda Gyldenådror liknade en hop med Matkar, som sutto helt faste uti utgången (in ano) af Hästarna. Linné Gothl. 277 (1745). Den wilda kaninen gör flera utgångar från sin håla, och hwarje par eger en särskild sådan, fastän de lefwa många i sällskap. Holmström Ström NatLb. 1: 79 (1851). Från betäckta vägen ut till fältet leda utgångar genom fältvallen, hvilka göras så breda, att de af alla vapenslag kunna passeras. Busch Fästn. 29 (1880). Jag följde efter när han drog sig mot utgången. Strömholm Fält. 133 (1977). — jfr BÄCKEN-, RESERV-, SIDO-UTGÅNG m. fl. — särsk. tekn. om uttag för utgående signal från apparat o. d. NTeknik 1981, nr 44, s. 5. Det är en fördel om kameran har utgång för ren videosignal, som kan kopplas till motsvarande ingång på teven. ICAKurir. 1992, nr 29–30, s. 16.
4) (†) motsv. UT-GÅ 4, 10: sätt l. möjlighet att komma (ur ngt), utväg. Gudh .. gör likamoot frestilsen en vthgång, såå ath j kunnen thet fördragha. 1Kor. 10: 13 (NT 1526; Bib. 1917: utväg). Jag ser mig ingen annan utgång, än swälta ihiäl. Dalin Arg. 2: 293 (1734, 1754). Jag ser ingen utgång ur detta! Det ser ut som vore allt slut för mig! Strindberg Brev 7: 57 (1888).
5) (utom ss. förled i ssgr numera mindre br.) motsv. UT-GÅ 6 a: förhållandet att utgå (från ngt); utgångspunkt; i sht i förb. med prep. från. Utgång från det factiska såsom förutsättning. Boström 2: 21 (1838). I denna lätthanterliga bok har man med utgång från atomstruktur .. sökt analysera olika materialegenskaper. TT 1968, s. 909.
6) motsv. UT-GÅ 10: förhållandet att sluta l. avslutas l. upphöra; särsk. (o. i sht) konkretare: slut l. avslutning, ände (i sht i sg.); äv. dels om versslut, dels motsv. UT-GÅ 10 e, om upphörande av (ngts) giltighet l. gångbarhet o. d., särsk. i uttr. vara på utgång (jfr 1), hålla på att försvinna (ss. företeelse); förr äv. om slutbetalning o. d. Ifrå berghet Hor (skall ni) mäta in til tess man kommer til Hamath, så at tess vthgång skal wara thet landamäret Zedada. 4Mos. 34: 8 (Bib. 1541). Vtgång på .. Besoldning (dvs. sold). HovlönSthm 1552 A, s. 49. (Detta) skal af osz allom lönligit hållas til tractatens vthgång. Stiernman Riksd. 1087 (1645). Jag visste .. att min faders oförtjenta lidande skulle få sin utgång förr eller sednare. Bremer Fad. 136 (1858). I översättningen har han bibehållit originalets dialogvers, sexfotajamben med manlig utgång. RöstRadio 1950, nr 4, s. 7. Idag är de forna folktomma, affärsstängda och ångestfullt bidande söndagarna på utgång. GbgP 28/9 1990, s. 60. — särsk.
a) (i bibeln o. bibelpåverkat spr.) med mer l. mindre kvardröjande bet. av 1 (i bildl. anv.), i förb. med ingång (se INGÅNG 1 c α (, β)); jfr b.
b) (†) motsv. UT-GÅ 10 a: utdöende; äv.: död (jfr a). Den yngre Brodern måste .. afwäntha den äldres och hans Söners uthgångh. RARP V. 2: 41 (1655). Vid stenkilska ättens utgång valde västgötarna egen konung. VgFmT II. 10: 114 (1909).
c) motsv. UT-GÅ 10 e, med gen.-attribut l. styrt led i prep.-attribut inlett av av, förr äv. , betecknande tidsperiod, i sht förr äv. periodisk verksamhet. Insamlingennes höghtijdh j årsens vthgång. 2Mos. 23: 16 (Bib. 1541). Om Hanss Kon. M:tt vill någodh för ricksdagenss uthgongh late ditt skrifve. OxBr. 5: 315 (1625). Januarius .. Doch vthi vtgången på thenne Månan, är wackert wäder förmodeligit. Schwartz Alm. 1646, s. 32. Då han ett par dagar före ansökningstidens utgång slungade in sin ansökan. Hellström Malmros 11 (1931). Karlin (höll) fast vid sin avsikt att avgå först med utgången av 1934. Kulturen 1992, s. 179.
d) boktr. (blankt utrymme efter) styckes (se STYCKE 4 a) avslutning; äv. (i vissa kretsar, vard.) i allmännare anv., om stycke i sin helhet (i tidningsartikel). Stundom brukas det, att slå mer än vanligt emellan vid utgångar, om sådana finnas på columnen, för att få den behörigt lång. Fahlgrén Boktr. 54 (1853). Red top skrev korta utgångar. GbgP 11/12 1982, s. 2.
e) i spel: fullbordad l. vunnen (del)omgång; särsk. (o. numera bl. (spelt.)) i fråga om kortspel, särsk. bridge: (poängbonus för) fullföljande av utgångsbud (se d. o. 2) (särsk. i förb. med göra). För att vinna roberten fordras 2:ne utgångar på 10 (poäng). HBiblSällsk. 1: 72 (1838). Den spelare som först vinner sex spel vinner parti, eller utgång. Balck Idr. 1: 166 (1886). Kalle hade gjort andra utgång, talade han om. Gustaf-Janson ÖvOnd. 96 (1957).
f) med särskild tanke på hur ngt (förlöper o.) slutar l. det resultat som följer därav; särsk. i förb. med dels adj.-attribut som närmare beskriver detta l. anger (o)vissheten härom (se särsk. β), dels bestämning inledd av prep. av, äv. ; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: avgörande o. d. Det är inte gott att veta vad utgången blir av allt det här. Giff oss iw j all frestelse en segersam och gladeligh vthgång. PErici Musæus 5: 170 b (1582). (Han önskade) på denne berammade och nu påbegynte Rijkzdag en godh uthgong. RA II. 2: 28 (1617). När thet kom til laglig uthgångh, föll hela saken in uppå Her Birge. Wallquist EcclSaml. 5–8: 141 (1643). Den Högsta Warelsens wälwilja och beskydd, som regerar utgångarne, och styrer alt, det som skal skie. Kling Spect. F 4 a (1735). Jag hade icke öfvat mig på cigarr .. och kände mig i hemlighet orolig för utgången, men grep mig raskt an. Ödman VårD 1: 33 (1887). — särsk.
α) i fråga om krig l. strid l. konflikt o. d. Hurudana .. vthgången blifwa skal kan man inthet wist afsäia .. (men jag kan inte se) på huadh sett Danmarkz inbyggere .. skola kunna sigh försuara. Bureus Påw. B 1 b (1604). Måtte nu Gud gifva en sådan utgång på denna strid, att vi hädanefter hafva fred och ro. Cederschiöld Sverre 78 (1901).
β) i fråga om sjukdom o. d. Så lenge man uthgången på H. M:tts siukdom förnimma kunne. OxBr. 3: 89 (1625). Så hamnade hennes pappa på sjukhus .. Utgången var länge oviss. Anderson Brev. 399 (2004).
γ) övergående i bet.: utfall l. resultat l. följd o. d.; särsk. (o. numera företrädesvis) i fråga om val l. omröstning o. d. At sådan wår wälmening .. icke haffuer nått then frucht och uthgång, som wij eftertrachtat. RA II. 2: 237 (1615). Omständigheten att smidigt och godt Järn ej kunnat genom smälltning med Stenkol erhållas uti Hammarsmedshärden, har ej gjort de tilltagsne Engelsmännerne misztröstande om bättre utgång med sådana Kol på annan wäg. Rinman JärnH 410 (1782). Valets utgång skall kungöras i den ordning, som .. eljest är bruklig. SFS 1920, s. 2347.
Ssgr: (1 (, 6)) UTGÅNGS-BETYG. (numera bl. tillf.) betyg erhållet efter fullbordad utbildning, avgångsbetyg. Hamilton MilUnd. 85 (1842). Den familj, som får en tjänarinna med utgångsbetyg i alla branscher af huslig gärning från fru Möllers institut .. vet, att det är en verklig hjälp de fått. Tenow Solidar 1: 174 (1905).
-BUD.
1) till 5: bud (se d. o. 4) framlagt (av endera parten) att utgå från vid förhandling l. överläggning o. d.; jfr -krav. (Det gäller att utröna) om de polska kraven är allvarligt menade eller om de är avsiktligt högt ställda utgångsbud som kan reduceras. DN(B) 27/1 1961, s. 8.
2) spelt. till 6 e: bud (se d. o. 5) varigm man uppnår l. försöker uppnå det givna antal stick som ger poängbonus. Går spelföraren hem i ett utgångsbud, får även hans partner utgång, om han stod med. Werner o. Sandgren Kortox. 185 (1949).
(1 (a), 6) -DAG. [fsv. utgangs dagher] särsk. till 1 (a): dag för (tillåtet l. planenligt) utgående. KrigVAH 1844, s. 129. Nattklubben är en enorm apparat och nyår har inte varit en tillräckligt stor utgångsdag. UNT 30/12 2010, s. 10.
(6) -DATUM, sbst.1 datum (se datum, sbst.1 2) då (ngts) giltighet l. brukbarhet går ut; särsk.: sista förbrukningsdag. SAOL (1950; utan angiven bet.); möjl. till -datum, sbst.2 Medicinen kan vara fullt acceptabel även om utgångsdatumet passerats. SDS 25/11 1982, s. 1.
(5) -DATUM, sbst.2 (numera bl. tillf.) faktum l. förhållande som utgör utgångspunkt; numera bl. i pl.; jfr datum, sbst.2 1. När medvetandet upptages som ett utgångsdatum för psykologien. Vannérus WundtPsyk. 21 (1896).
(1, 3) -DÖRR. dörr som utgör l. återfinns i utgång; jfr -port. Till höger en dörr, som går till Grefvens och hans dotters rum; till vänster utgångsdörren. Remmer Riv. personfört. (1827).
(2) -EFFEKT. (i fackspr.) effekt (se d. o. 4) vid utgången ur kraftkälla (se d. o. 1) o. d. Att kanonkommendören kan åstadkomma tvenne skott med alldeles samma utgångseffekt. KrigVAH 1888, s. 232. NK-Stereo 2 x 7 w utgångseffekt 995:–. SvD 30/11 1970, s. 9.
(1 (, 6)) -EXAMEN. (†) examen vid fullbordande av utbildning; avgångsexamen. (Det) är alldeles nödvändigt att han denna Termin får utgångsExamen ur Seminarium. Tegnér Brev 6: 86 (1830). Man genomgick .. två examina, först utgångsexamen fördelad i nio förhör, ett i hvart ämne .. (Därefter) hade vi att anmäla oss till studentexamens genomgående vid universitetet. Nyblom Minn. 1: 212 (1904).
(1, 2) -FART. (ngns l. ngts) fart när förflyttning l. rörelse inleds; jfr -hastighet, -tempo. Ambitionen var kanske alltför stor och därmed utgångsfarten för hög. IdrBl. 1935, nr 20, s. 3.
(1) -FISK. (†) fisk på väg nedströms l. ut mot havet; motsatt: uppgångsfisk. För åål och all wtgångs fiisk skall settis en lane. HFinlH 3: 327 (1556). Broman Glys. 3: 709 (c. 1740).
(5) -FORM. form som man utgår ifrån (vid åstadkommande av annan form); jfr -typ. Enkel taljerepsknop .. är utgångsformen för de flesta knopar. Balck Idr. 1: 70 (1886).
(1) -FÅR. (†) utegångsfår. Det gifves (norska) Possessionater som hafva flera hundrade, så kallade Udgangsfaar. Dessa utgångsfår hafva förr varit af Isländska rasen. Nilsson Fauna 263 (1820). SvNat. 1916, s. 135.
(5) -FÄRG. färg som man utgår ifrån (vid åstadkommande av annan färg). Med dämpad färg uttryckes .. att kulören är mörkare än utgångsfärgen. NordBoktrK 1915, s. 181.
(1) -HAMN. hamn som fartyg o. d. utgår l. har utgått ifrån. Yttrande rörande Trelleborgs och Ystads relativa lämplighet såsom utgångshamn för den ifrågasatta nya ångbåtskommunikationen mellan Sverige och Tyskland. BtRiksdP 1892, I. 2: nr 38, s. 6.
(1, 2) -HASTIGHET~102, äv. ~200. utgångsfart; i sht (i fackspr.) i fråga om projektil (jfr hastighet 3 c o. initial-, mynnings-hastighet). EldhandvSkjutsk. 1: 1 (1876). Med krutladdning av 5 gram fick kulan .. en utgångshastighet av 465 m/sek. TT 1940, Allm. s. 175.
(5) -HYPOTES. hypotes som man utgår ifrån. Utgångshypotesens äkthet och tillförlitlighet sättes aldrig i fråga utan antages a priori. PedT 1942, s. 39.
(1, 2, 3) -HÅL. hål som (ngn l.) ngt (som först gått in, särsk. kula) gått (l. kan gå) ut ur l. som utgör utgång (i bet. 3); jfr -ställe, -öppning. Ström Skogsh. 309 (1830). Man hade .. en gång, när man dunkade på ett träd, hört ett skrapande därinnifrån, varpå knipan farit ut direkt genom utgångshålet. Rosenius SvFågl. 5: 72 (1936). Den första kulan hade .. möjligen vält efter anslaget. För utgångshålet på andra sidan var stort som en tennisboll. Guillou Coq 349 (1986).
(1) -HÄST. (†) utegångshäst. Barchæus LandthHall. 82 (1773). Den s. k. kungshästen på Öland, öländingen, Ölands utgångshäst, är väl numera ”en saga blott”. LAHT 1909, s. 433.
(5) -IDÉ. jfr -hypotes. För denna Skola hade jag .. icke uppgifvit första utgångsideen .. men likväl utarbetat hela planen. Almqvist Brev 180 (1843).
(1, 3) -KASSA. i butik o. d.: vid utgången belägen kassa (se kassa, sbst.1 8) avsedd för betalning av alla i butiken gjorda inköp. I bok- och pappershandeln torde utgångskassor åtminstone än så länge inte vara så vanliga. Pappershandl. 1972, s. 255. Försök att undvika att bli stående i köerna där allt godis vid utgångskassorna är placerat. Rössner KonstMåBra 190 (1993).
(6 (d)) -KOLUMN. (numera bl. tillf.) (ej fylld) kolumn avslutande sammanhållen textyta. Fahlgrén Boktr. 65 (1853).
(5) -KRAV. jfr krav 1 o. -bud 1. Arne Geijer är inte förvånad över SAF:s utgångskrav. SvD(A) 16/11 1968, s. 3.
(1, 2, 5) -LÄGE. läge (se d. o. 4, 6) som ngn l. ngt utgår l. har utgått ifrån; jfr -ort, -plats, -position. Radien CH bildar mot utgångsläget CD en vinkel A. Phragmén Trig. 49 (1868). (Avtalets ikraftträdande) betyder ett försämrat utgångsläge för de länder som står utanför organisationen, påpekade jordbruksministern. DN(A) 10/8 1964, s. 8.
(1) -MARSCH. särsk. till 1 b: marsch under vilken ngra går ut (särsk. dels vid vigsel, dels äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.) allmännare: postludium); jfr -stycke. Som utgångsmarsch hade brudparet valt Mendelssohn. När utgångsmarschen spelades upp, tog Janne fästmön vid handen och marscherade morskt nerför hufvudgången. Agrell Landsb. 42 (1887).
(5) -MATERIAL. material som bearbetning l. omvandling o. d. utgår ifrån; jfr -substans. (Bakteriernas) eventuella kausalsammanhang med sönderdelningsfenomenen eller sjukdomsföreteelserna i utgångsmaterialet. Sundberg Mikroorg. 19 (1895). Den .. kemiskt rena metangasen användes som utgångsmaterial för klorföreningar. Bolin OrgKem. 14 (1925).
(5) -MERIDIAN. meridian (se d. o. 2) som man utgår från; särsk. (o. i sht): nollmeridian. Meridianens afstånd från den öfverenskomna utgångsmeridianen kallas ställets longitud eller längd. Timberg Meteor. 4 (1908). Den utgångsmeridian, från vilken rikets medeltid lämpligen kan räknas. Fennia XLI. 2: 11 (1919).
(5) -NIVÅ. nivå (se d. o. 2, 3) som utgör utgångspunkt l. föreligger i utgångsläge(t). Hafsytan vid Helder låge ca 10 cm och i Bremerhaven ca 20 cm öfver vår utgångsnivå. Fennia XXXIX. 5: 200 (1918).
(1, 2, 5) -ORT. jfr ort, sbst.1 II 13, o. -läge. Denna utrustning .. återvände till sin utgångsort i juni 1711. Eichhorn Stud. 1: 187 (1869).
(1, 2) -PLATS. plats (se plats, sbst.1 2) som ngn l. ngt utgår l. har utgått ifrån; jfr -läge. Vetenskapen sjelf .. måste någorstädes hafva en fristad, en brännpunkt, en utgångsplats. Agardh BlSkr. 1: 373 (1836).
(1, 3) -PORT. jfr port, sbst.1 1, 3, o. -dörr. De fyra man af lifgardet till häst, som postade vid utgångsporten. Crusenstolpe Mor. 6: 502 (1844).
(1, 2, 5) -POSITION. utgångsläge l. utgångsställning; jfr position I 16, 9. Den, så att säga normala, utgångspositionen för en rammstrid emellan tvenne fartyg kan .. antagas vara ställningen med motsatta kurser. TSjöv. 1891, s. 236.
(5) -PRODUKT. jfr produkt 4 o. -material. För att denna reaktion skall få någon praktisk betydelse, måste naturligtvis utgångsprodukterna lätt kunna erhållas ur allmänt förekommande råämnen. Bolin OrgKem. 25 (1925).
(1 b) -PSALM. psalm sjungen vid gudstjänsts slut. Dalin (1855). Hit upp till storgården har det hänt att systrarnas friare kommit mitt på söndagen .. innan det spelat utgångspsalm i kyrkan efter predikan. Martinson Kvinn. 17 (1933).
(1, 2, 5) -PUNKT. [jfr t. ausgangspunkt] punkt (se d. o. 7, 8) som ngn l. ngt utgår (l. utgått) från; (punkt vari ngt tar sin) början; särsk. i uttr. med utgångspunkt i l. från ngt (se särsk. slutet); särsk. i förb. med dels verbet ta (se särsk. slutet), dels bestämning inledd av prep. för. Den sanning, att Konsten öfverallt till sin individuella utgångspunkt fordrar och förutsätter ett stort, rent, ädelt sinnelag. Atterbom Minn. 507 (1818). Ståndarnes egentliga utgångspunkt är vid basen af blombladen. Agardh Bot. 1: 335 (1830). Den 1 augusti 1914 (hör) till det lilla antal data i världshistorien, som kunde bilda utgångspunkt för en ny tideräkning. Selander Modernt 29 (1932). Det är bäst, att vi går tillbaka till utgångspunkten nu, säger Eva-Lotta. Lindgren MästBlomkv. 131 (1946). särsk. i fråga om tankegång l. utredning l. ställningstagande o. d.; stundom liktydigt med: grundval; särsk. dels om utgångstext o. d., dels i förb. med verbet vara o. att-sats. Geijer I. 4: 369 (1838). Brahes jordfästning förrättades af biskopen Heurlin, som för liktalet tog utgångspunkten ur 2 Sam. 14: 22, 23. Hellberg Samtida 2: 26 (1870). Med utgångspunkt i denna formel definierar vi två nya storheter, nämligen impulsen l och rörelsemängden p. GymnFys. 2: 100 (1984). Utgångspunkten är att det är personalen som vet bäst vad som kan förbättras på arbetsplatsen. SäljSkiten 157 (2009).
(6 (d)) -RAD. boktr. (ej fylld) rad som avslutar stycke (se d. o. 4 a). Fahlgrén Boktr. 53 (1853). Utgångsrad får ej bestå av för få bokstäver eller ett alltför kort ord. HantvB I. 5: 86 (1937).
(1, 2) -RIKTNING. särsk. till 2: riktning när rörelse(bana) inleds. EldhandvSkjutsk. 1: 1 (1876).
(2) -RÖR. (förr) på blåsrör (se d. o. 2): rördel närmast mynningen. När luften passerar den del af utgångs-röret som ligger i Ljuslågan och är uphettad, måste dess ström där blifva förtunnad och mista en god del af sin styrka. VetAH 1788, s. 73.
(5) -SITUATION. situation (se d. o. 2) som utgör utgångspunkt. Båda företagen anpassa sig på en gång efter den givna utgångssituationen. EkonT 1939, s. 142.
(1) -STATION. station (se d. o. II 17 (a)) som given trafik utgår ifrån. Lundin NSthm 99 (1887). Resande, som .. å tågets utgångs- eller uppehållsstation tager plats i orätt tåg .. äger icke rätt till ersättning för den skada, han till följd därav kan lida. SFS 1925, s. 713.
(1) -STO. (†) sto som går ute (nästan) året om; jfr -häst. Föhlen skohla ingen nöd haf:a eij häller utgångzstoen. ÅgerupArk. Brev 16/12 1742. ÅgerupArk. Brev 6/9 1757.
(1 (b), 6) -STYCKE. (utgång- 1802. utgångs- 1845 osv.) (numera bl. tillf.) avslutande musikstycke; särsk.: postludium (jfr -marsch). Mecklin BegTonk. 20 (1802). Huruledes mindre skicklige Organister .. till och med tillgripit Dansmusik till utgångs-stycken. VDAkt. 1845, s. 146.
(1, 2, 5) -STÄLLE. (utgång- 1873. utgångs- 1859 osv.) särsk. till 1, 2: ställe där l. varifrån ngn l. ngt (går l.) gått l. kan gå ut; jfr -hål. Skulle någon skottkanalens afvikning från horisontalplanet möjligen hafva egt rum, synes denna .. hafva bestått uti en lutning mot utgångsstället. 2VittAH 25: 322 (1859, 1867). Befälsmännen återvände på väg till utgångsstället. Högberg Baggböl. 2: 157 (1911).
(5) -STÄLLNING. ställning (se d. o. II 1 a, 4, 5) som man utgår ifrån (för (fortsatt) rörelse l. förflyttning); särsk. om grundställning (se d. o. 2) i gymnastik o. d., i sht förr särsk. i uttr. härledd utgångsställning, om modifierad grundställning; jfr -position. Ling Regl. 8 (1836). Härledda utgångsställningar uppkomma, när helst någon förändring ur grundställningarna företages, antingen med armar, med ben eller med bål. Wide MedGymn. 15 (1895). I början av september hade de tyska arméerna redan gått tillbaka till den utgångsställning de intagit före de stora våroffensiverna. Almquist VärldH 9: 159 (1934).
(5) -SUBSTANS. jfr substans 3 o. -material. Av stor medicinsk betydelse är också det faktum att kolesterol är utgångssubstans för binjurebarkhormon och könshormon. SvD(A) 16/10 1964, s. 21.
(1, 5) -TEMPO. tempo (se d. o. 2 (b), 3 (b)) som ngt påbörja(t)s i; jfr -fart. KrigVAT 1844, s. 598. Landshövding Lindell hade ett hårt utgångstempo och blev jur kand strax efter myndighetsdagen. DN(A) 22/8 1964, s. 6.
(5) -TEXT. text som utgör utgångspunkt (för ngt, i sht utläggning o. d.); jfr -punkt slutet. En viss söndag i fastan råkade doktor Silvius välja fel utgångstext. Nilsson HistFärs 175 (1940).
-TID. [jfr fsv. utgangs time]
1) (numera bl. tillf.) till 1, 2: tid(punkt) för (ngts (l. ngns)) utgående, i sht förr särsk. framkommande (se framkomma 5) o. d. När thenne Stierne-Kung (dvs. solen) sin Pracht wil låta skåda / Och genom Phosphorum sin Utgångz-Tjd bebåda. Spegel GW 176 (1685).
2) till 6: tid(punkt) för (ngts) utlöpande. Traktaternas nära förestående utgångstid. NordT 1879, s. 728.
(5) -TYP. jfr -form. Grundform för ett nomen kallas den .. form, som antages såsom utgångstyp för dess declination, derivation och i synnerhet composition. Uppström Matth. 60 (1874).
(2) -VINKEL. (i fackspr.) vinkel mellan utgångsriktning o. jämförelsepunkt (i sht vågplan(et)); i sht i fråga om projektil. TT 1871, s. 412. Att man i st. f. utgångsvinkeln öfver vågplanet .. infört en s. k. utgångsvinkel öfver målet (eller terränglinien). Holmberg Artill. 1: 73 (1881).
(1, 2) -VÄG. väg som leder ut. Vi hafva kallat operationslinie en samling af utgångsvägar, en knippa af hufvud- och bivägar. Sylvan Vial 2: 139 (1863).
(5) -VÄRDE. värde som föreligger i utgångsläge(t) (l. utgör utgångspunkt). Med värdestegring förstås det belopp, hvarmed slutvärdet öfverstiger utgångsvärdet. PT 1909, nr 185, s. 2. I:a ordningens triangulering, vilken skall fastlägga landets läge på jordytan och giva utgångsvärden för trianguleringar av lägre ordning. Globen 1942, s. 86.
(5) -YTA.
1) i fråga om höjdangivelse o. d.: yta som utgör utgångspunkt. Utgångsyta för alla höjdbestämningar är medelhafsytan. SFS 1912, s. 781.
2) i fråga om bearbetning l. omvandling o. d.: yta som föreligger i utgångsläge(t). SvGeogrÅb. 1949, s. 309. Utgångsyta (dvs.) yta före bearbetning. TNCPubl. 78: 13 (1985).
(5) -ÄMNE. jfr -material. Stundom ega (vid fotokemiska processer) samtidigt sönderdelning och förening rum, så att produkter uppstå med annan sammansättning än utgångsämnenas. 2NF 8: 1008 (1907).
(2) -ÖPPNING. utgångshål; i sht förr äv. om analöppning. Sjöpenna .. Mun- och utgångs-öppning lära vara aldeles på samma sätt som hos Trollmaskarne, neml. i hvart och et kräks öfra ända. VetAH 1786, s. 273. Att ett vanligt skottsår av gevär med liten ingångsöppning och likadan utgångsöppning, om sådan finnes, icke är infekterat. LbKir. 1: 496 (1920).
Spoiler title