publicerad: 2012
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
UT-IFRÅN 400 l. 302 (se för övr. anm. 3:o sp. 904), prep. o. adv. (förr äv. särskrivet) [fsv. ut i fran]
I. prep.
1) till 1, 2, angivande ngt (särsk. en avlägsen l. utanför ngt l. utomhus liggande plats) ss. utgångspunkt för rörelse l. förflyttning l. handling: från (se d. o. I 1–3); äv. angivande ngt l. ngn ss. ursprung l. upphov till ngt: från (se d. o. I 9). Som medhfölliandhe attest uth ifrån Wår Kyrkioherre uthwiser. VDAkt. 1660, nr 136. Flera tankar hann han ej med, ty nu hördes ett doft sorl utifrån torgsidan. Strindberg SvÖ 1: 391 (1883). Om tilltagande tröghet i affärerna och stigande arbetslöshet rapporteras det litet hvarstans utifrån de stora industriländerna. PT 1901, nr 153, s. 3. Vinden utifrån hafvet. Noreen VS 5: 200 (1906). Vårt rum låg i mörker. Det enda ljuset kom utifrån korridoren. Olsson 3Hap. 35 (1967). jfr här-utifrån.
2) till 5, bildl.: med utgångspunkt från l. i; utgående från; på grundval av; särsk. i sådana uttr. som utifrån en viss synpunkt o. d. (jfr syn-punkt 2 slutet). Oscar II IV. 1: 110 (1870, 1890). Sedan språken så skärskådats ut ifrån de olika synpunkterna, kan en rättvis och träffande jämförelse anställas emellan dem. Vising Språkskönh. 4 (1897). Belöningarnas storlek bestäms utifrån den insats som individen kan göra för samhället. BarnNord. 81 (1979). Ett annat kapitel har jag skrivit själv utifrån ett helt eller delvis obearbetat material. Anderson Brev. 10 (2004). Hon gör det utifrån lång erfarenhet som överläkare och klinikchef vid en geriatrisk avdelning. TioHundar 53 (2009). särsk. i fråga om utgångspunkt för beräkning av avstånd l. tid o. d. Protagoras lärde att människan är alltings mått, därför mäter jag all tings värde utifrån mig själf. Strindberg HMin. 1: 149 (1905). Samtliga de tidsmått, med hvilka vi hittills sysselsatt oss, ha det gemensamt, att de afse en mätning utifrån den punkt i tiden, som vi i nuet upplefva. StModSpråkv. 4: 249 (1908).
II. adv.
1) motsv. I 1: från en plats ute l. borta l. utomhus; äv.: från utsidan; särsk. (till ut, adv. 1 c): från utlandet. PH 1: 473 (1723). (En konsekvens av sv. spritproduktion är att) nödvändiga varor, som ganska väl kunde erhållas inom Riket, måste köpas utifrån. KyrkohÅ 1925, s. 274 (1836). Första våningen med uppgång utifrån. Hahr ArkitH 299 (1902). Medan han dansade uppsluppna ringdanser med hustru och barn hörde han några skratt långt utifrån. Thorén Herre 60 (1942). Det såg ut som om hon kommit direkt utifrån, hon hade inte tagit av den svarta skinnjackan. Wahlberg FrusLiv 253 (2003). Han låste upp utifrån med huvudnyckeln. Anderson Brev. 91 (2004).
2) motsv. I 2, bildl.: från ngt l. ngn som (äv. i tanken) befinner sig ute l. utanför; särsk. i fråga om yttre (sinnes)intryck l. påverkan o. d. Det falska nöjet söker glädje utifrån. Lantingshausen Young 2: 106 (1790). En kraft kunna vi ej fatta utifrån genom synen, eller hörseln, eller lukten, eller smaken, eller känseln, utan blott inifrån genom vårt eget medvetande af oss själfva. Nyblæus RelUpps. 217 (1870, 1874). Varje utifrån ställd fordran väcker ett inre motstånd. SvTeolKv. 1930, s. 237. Hon skulle berätta om det liksom utifrån sett. Jörgensdotter BergDöttrar 227 (2009). —
-IGENOM 4010, äv. -GENOM400 (se för övr. anm. 3:o sp. 904), prep. o. adv. (förr äv. särskrivet) [fsv. ut i genom, ut genom]
I. prep.
1) (numera bl. tillf.) till 2: genom (ngt) i riktning ut, genom o. ut ur, ut genom; äv. oeg. l. bildl. Bara foten utigenom strumpen och skon, om wintern. Broman Glys. 3: 828 (1747). Efter en liten ordvila med ögonen utgenom fönstret fortgick Dalström. Högberg Baggböl. 1: 108 (1911).
2) (numera bl. tillf.) till 10, angivande att ngt gäller l. utförs o. d. genom o. till slutet av ngt (särsk. en tidsperiod): genom (hela); ofta efterställt. (Vi utökade) så atth .. (i Sala) gå stedze 16 ungnar och skolle så gå åreth uth i genom. G1R 24: 557 (1554). Så att de redan i propositionen må hafva nyckeln till hela predikan och hela predikan utigenom känna igen propositionen. 3SAH 25: 331 (c. 1800).
II. adv. (numera bl. tillf.) motsv. I 2: helt l. rakt igenom; i sht förr äv. övergående i förstärkande anv.: helt o. hållet; fullständigt. Så äro de .. uthgenom fattiga, såå att jag waritt i 10 eller 12 byar där icke een brödz bith finnes. KKD 12: 266 (1705). Käppen war för öfrigt utigenom swart. Vexiö-Bl. 1814, nr 37, s. 4. Var hon också ingen illusorisk Niniche, så spelade hon deremot utigenom en ”henrivende” .. Anna Pettersson. SmålP 1890, nr 106, s. 3. —
Spoiler title
Spoiler content