SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2014  
VAKA va3ka2, v.1 -ade (Ef. 5: 14 (NT 1526: waka vp, imper. sg.) osv.), äv. (i den särsk. förb. VAKA UPP) imper. vak (Verelius Herv. 91 (1672) osv.) ((†) pr. sg. -er Carl IX Cat. Aa 2 a (1604), Fryxell Ber. 5: 26 (1831); ipf. -te Columbus (SVS) 1: 82 (1674: waakt’ .. opp, i vers), Afzelius SæmE 205 (1818); p. pf. -en Schiller SvSpr. 191 (1859), -it, n. sg. Ekeblad Bref 2: 186 (1660)). vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE, -NING ((†) Psalt. 63: 7 (öv. 1536), Upsala 1/3 1930, s. 2); -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.); jfr VAK, sbst.2
Ordformer
(vaak- (w-) c. 1565 (: vaakan)1707. vack- (w-, -ch-) 16301685. vak- (w-) 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. vaka; motsv. fd. waage, wage, woghe (d. våge), nor. vake (nor. bm. äv. våke), fvn. vaka, got. wakan, fsax. wakon, mlt. waken, mnl., nl. waken, ffris. wakia, fht. wachēn, wah(h)ēn (t. wachen), feng. wacian (eng. wake); till den rot med bet.: vara livlig l. livskraftig som äv. föreligger i lat. vegere, vara livlig, vigilare, vaka, sanskr. vāja, kraft. — Jfr BEVAKA, VACKER, VAK, sbst.1, VAKA, sbst.2, 3, VAKA, v.2, VAKEN, VAKNA, VAKSAM, VAKT]
1) inte sova (under tid då man vanl. sover), vara l. ligga vaken; särsk. dels i fråga om ofrivillig vakenhet: inte kunna sova, dels i fråga om tillstånd präglat av medveten mental l. intellektuell o. d. aktivitet: vara klar l. alert l. koncentrerad o. d. (jfr 3 e); särsk. motsatt dels: sova, dels: drömma; äv. dels oeg., särsk. i sådana uttr. som vakande drömmar (jfr DRÖM, sbst.1 2 (b)), dels mer l. mindre bildl. Syr. 42: 9 (öv. 1536). Thet starka Opium som hielper them ther waka / At the then långa Sömpn få understundom smaka. Spegel GW 121 (1685). Så länge vi vaka gifves det intet ögonblick, då vi icke föreställa oss något. Lifvet är på detta vis en ström af föreställningar, som rinner än med saktad än med skyndad fart. Lidbeck Anm. 215 (1811). Det gifves ock vakande drömmar! / Tanken skapar sig sjelf till en syn! Franzén Skald. 7: 268 (1834). Till slut utbrast hon: ”Drömmer jag eller vakar jag?” Kullberg Mem. 2: 210 (1835). Enligt de gamlas mening bör barnet de första 3 eller 4 åren sofva mer än vaka. Hygiea 1842, s. 501. Det första, som Herren af väktaren kräfver, det är att han sjelf är vakande och icke inslumrar i den andliga sömnen. Flensburg KyrklT 262 (1882). — jfr GENOM-VAKA o. NATT-VAKANDE.
2) avsiktligt hålla sig vaken (o. uppe) (om natten); särsk.: avsiktligt osv. i syfte att ha tillsyn l. uppsikt o. d. över sjuk l. avliden person, särsk. i uttr. vaka hos l. över ngn; äv. tr., särsk. med (refl.) obj. o. resultativ objektiv predikatsfyllnad; förr särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkretare: likvaka. Vaken och bedhien, ath j falle(n) icke vthi frestilse, Ande(n) är weluiliogh(e)r, me(n) kötit är swaght. Mat. 26: 41 (NT 1526). Den Lilla flickan (sade) till pighan hafuer du wackat midhsommarss Natt nu i Natt, då suaradhe pighan Neij. ÅngermDomb. 23/8 1630, fol. 31. Wakning innan lijket war sweept. BoupptSthm 1679, s. 577 a, Bil. Wärdigaste medsystrar och Läkarinnor I, som begynt lägga god grund til Edre insigter genom wakning hos sjuke. Posten 1769, s. 569. (Han) hade .. haft .. förtretliga drömar; hwilket ej är underligt för en, som om natten wakat sig trött. Weise 1: 234 (1769). De hade .. vakat sina ögon röda vid talgljus och törstickor. Lagerlöf Länk. 229 (1894). (Min far) hade nyss vakat över min syster vid hennes sjukläger .. och nu vakade han över mig. Lagergren Minn. 3: 126 (1924). — jfr NATT-VAKNING.
3) vara vaksam; hålla uppsikt l. ha tillsyn (över ngt l. ngn); äv.: bära omsorg l. vårda sig (om ngn l. ngt); särsk. i uttr. vaka över (förr äv. för) ngn l. ngt (jfr VAKA-ÖVER-OSS); förr särsk. i uttr. vaka på ngt, ge akt l. vara uppmärksam på ngt; äv. mer l. mindre bildl. War wakandes j all ting, ståå harda, gör en euangelisks predikers werk. 2Tim. 4: 5 (NT 1526). Mig går mäst till sinnes att iag märcker af hans bref att han menar mig eij hafwa nog waakat i den saken. KKD 6: 32 (1707). (Han) underlät .. icke at älska Sonen, och at waka för desz bästa. Ehrenadler Tel. 301 (1723). Man wore snarare wanwettig än enfaldig, om man inbillade sig, at Konung Waldemar intet skulle waka på alla tillfällen at återwinna Skåne. Lagerbring 1Hist. 3: 296 (1776). Jag förstår hvad mamsell Julie menar, och jag måste vaka öfver mitt goda namn. Almqvist DrJ 305 (1834). I domkyrkans torn, på vars spets tuppen vakade, slog klockan fem slag. BygdFolk 1: 73 (1927). Det kom nu en period när fadern vakade över honom och passade honom som ett småbarn som en fara kan lura på vid minsta steg. Trotzig Sjukd. 74 (1972). — särsk.
a) (†) om vakt l. soldat o. d.: hålla vakt, vakta. Alenast twå knechter wakade iempt för dörene. Svart G1 142 (1561). Oförnekeligit är .. att ther Herren ej bevarar staden, så vaka väktarena fåfängt. 2RARP 16: 581 (1747). Heimdalls uppgift att vaka, att alltid tjänstgöra som vaktpost. FoF 1942, s. 40.
b) om regent l. överhet l. myndighet o. d.: ha tillsyn (över); äv.: ansvara l. sörja (för). K. Maij:tt .. som så troligen wakar för alles deres wälfärdh. RARP 4: 505 (1650). Föreståndarinna (vid skolhem) åligger: .. att vaka över att tukt och ordning råda inom hemmet. SFS 1920, nr 142, s. 259. Verksamheten betalas med avgifter från banker och andra som inspektionen vakar över. Küng HbRätt 92 (1989).
c) (†) närmande sig l. övergående i bet.: vakta l. lura (på) l. ligga i försåt (för); särsk. i förb. med prep. l. efter; jfr EFTERVAKA. Peder Suartz tienere hafua wakat efter honum (dvs. rymlingen) i 14 dagar. VRP 1640, s. 904. (Han) vakade .. på tillfälle att utan vittnen tala med flickan. Wetterbergh Penning. 327 (1847). Slår man efter en orm utan att träffa, vakar han i sju år efter människan för att hämnas. Landsm. 2: LIV (1884).
d) (†) uppmärksamt l. medvetet sträva (efter) l. verka (för). Men liwsens Barn, hwilke effter thet ewiga waaka .. alzintet achtade, ja, förfolgde, vthskutne och bortdriffne warda. PJGothus UndLära L 7 a (1592). Twistigheter (med Hamburg) för Tullwäsendets skul .. efter som bemälte Stad wakar at draga förmoner til sig. HC11H 7: 82 (1697).
e) ss. p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som håller vakt l. uppsikt; äv.: iakttagande l. uppmärksam, särsk. (med kvardröjande bet. av 1) i överförd anv., särsk. i sådana uttr. som hålla l. ha ett vakande öga på l. över ngt l. ngn; äv. mer l. mindre bildl. (Vi) biude strengeligen alle wåre Officerer .. at the hafwe en flitig vpsyn och wakande ögha hwar vti sin Befalning, på alle them som bryta emot thenne wår giorde Ordning. Schmedeman Just. 172 (1617). Han afpassade med vakande omtanka alla tillfällen, att befrämja den goda saken. Trafvenfelt ÅmVetA 1828, s. 23. Hon håller till och med ett vakande öga på Gastons äktenskapliga trohet. Olzon Földes FiskKattG 44 (1936). Längst i söder skymtar ”Långe Jans” mäktiga stengestalt, Ölands troget vakande utpost mot Östersjöns lurande blindskär. ActaOel. 6: 84 (1937). Fester, som föräldrar och skolpersonal kan hålla ett vakande öga över. DN 13/6 1998, s. C4.
Särsk. förb.: VAKA IN10 4. till 2: vakande invänta (ngt); särsk. med avs. på (tolvslaget markerande) nytt år. Det nya året vakade vi in med våra engelska vänner. Skottsberg Båtf. 32 (1909). En liten skara (studenter) .. samlades på Grand redan den siste april för att där vaka in våren och vid tolvslaget sätta på sig sina studentmössor. LundagKron. 3: 186 (1955).
VAKA UPP10 4. jfr uppvaka. till 1: vakna (upp); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.: rycka upp sig (ur liknöjdhet l. oföretagsamhet o. d.), skärpa sig; särsk. (o. numera bl., tillf.) (i formen vak upp) i imper. Waka vp tw som soffuer, och statt vp frå the dödha, så warder Christus tigh vplysande. Ef. 5: 14 (NT 1526). Käre sonn, för thäsze .. farlige prachticher skuldh ligger alsomstörste macth opå ath vake up och tiltäncke, huru och hvar medh vij schole kunne all sådanne olycke .. förekomme. G1R 28: 186 (1558). Waker .. vp I Evangeliske! står på eder wacht I Krönte Hufwud (mot katolikerna). Isogæus Segersk. 242 (c. 1700). Årets version (av revyn) heter ”En sista hälsning” med underrubriken ”Vak upp i den satiriska humorns svultna vänner”. DN 26/1 2012, s. B22.
VAKA UT10 4. jfr utvaka. (numera mindre br.) till 2: vakande vänta ut (ngt l. ngn); äv. abs. Böttiger 3: 192 (1858; abs.). Nu är det mig .. (sädesärlan) skall vaka ut så jag inte får se var hon flyger in. Martinson BakSvenskv. 150 (1944). Östergren (1966).
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan sannol. äv. hänföras till vaka, sbst.3; se äv. de under d. o. anförda ssgrna): (2, 3) VAK-GLUGG. jäg. om glugg vid vilken jägare (nattetid) ligger l. kan ligga i försåt för villebråd. AllmogHemsl. 123 (1741). Vid vakgluggar å fähus, stallar och lador har den härdade allmogejägaren, i väntan på rofvet, tillbragt sina mest tålamodspröfvande nätter. Fatab. 1906, s. 120.
(2) -HUSTRU. (†) (gift) kvinna med uppgift att vaka vid sjukbädd; jfr -madam o. vakerska. HovförtärSthm 1682, s. 1700. Den kunskap man får om febrens närvarelse, (måste) gemenligen grunda sig på en vakhustrus berättelse. VeckoskrLäk. 1: 57 (1781). Östergren (1966; angivet ss. ålderdomligt).
(2, 3) -JAKT. jäg. om (nattetid bedriven) jakt (i sht vid åtel) där jägaren dold o. i tysthet inväntar villebrådet. SvJakt 1970, s. 292.
(2) -MADAM. (†) jfr madam 3 d o. -hustru. Lenngren (SVS) 2: 139 (1795). Tholander Ordl. (1872).
(3) -SAL. (†) på mentalsjukhus: sal (se sal, sbst.2 2 c) där patienterna står under ständig övervakning. Den som tjänstgör på vaksalen måste hela tiden ha sin uppmärksamhet riktad på allt som försiggår. Svenson Sinnessj. 126 (1907). Gadelius Själsl. 3: 67 (1922).
(2, 3) -SKYTTE. jäg. jfr skytte, sbst.3 1, o. -jakt. FoFl. 1912, s. 89. Den kritik som gör gällande att vakskyttet innebär större skadskjutningsrisk än vid rävjakt under dagsljus vill jag bestämt avskriva. ÖgCorr. 4/1 1968, s. 9.
(3) -TORN. (vak- 17651786. vake- 1702) (†) vakttorn. KyrkohÅ 1936, s. 185 (1702). Man (ser) på twenne berg .. lämningar af twenne torn, som fordom tjenade till båkar eller vaktorn. Oldendorp 1: 47 (1786).
Avledn.: VAKAN, r. l. f. [fsv. vakan] (†)
1) (†) till 1: vaka (se vaka, sbst.3 1). BOlavi 155 b (1578). Öfwerflödigh Wakan skeer, när skarp Damb eller Röök Hiernen torkar och hett giör. Lindh Huuszapot. 146 (1675).
2) (†) till 2: vaka (se vaka, sbst.3 2). OPetri 1: 18 (1526). Hållen i med bön och wakan, som .. (Kristus) bedt. Brenner Pijn. 24 (1727).
3) (†) till 3: omsorg l. beskydd; jfr vaka, sbst.3 3. Widekindi G2A 389 (i handl. fr. 1617). Sedan .. Aeneas ankommit, låter Dido sin förra wakan och omhåga om Rijket aldeles falla. 2Saml. 1: 116 (c. 1669).
VAKARE, sbst.1, m.//ig.
1) (†) till 2: person som vakar. BoupptSthm 1679, s. 322 a, Bil. Östergren (1966; angivet ss. ”mindre vanl.”). jfr natt-vakare.
2) (numera bl. tillf.) till 3: person som övervakar l. beskyddar ngt l. ngn; äv. mer l. mindre bildl. PErici Musæus 1: 15 b (1582). (Hopslagning av museerna) är ett rimligt förslag som tydligt definierar arkitektur och design som den nya tidens problemlösare, inte som vakare över gyllene artefakter med oskattbara materiella värden. DN 23/8 2006, s. A4. jfr natt-vakare.
VAKERSKA, f. (numera bl. tillf.) till 2: kvinna som vakar (i sht över sjuk); jfr vak-hustru. HovförtärSthm 1685, s. 944. En outtröttlig hjälperska i nöd, en hugsvalande vakerska vid sjukbäddar, där hennes mjuka hand .. bragte lindring och tröst. MinFar 1: 85 (1948). jfr natt-vakerska.
VAKSAM, se d. o.
Spoiler title