publicerad: 2014
VASALL vasal4, m.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. språkprov föreligger ordet med latinsk pl. -i. Phrygius HimLif. 143 (1615).
Ordformer
(vasal 1658–1792. vasall (w-, -ss-) 1615 osv. waszalder, pl. 1681)
Etymologi
[jfr d. vasal; av t. vasall, av fr. vassal, av ffr. vassal, ridderlig (o. vapenför) man, av mlat. vassallus, äv. allmännare: tjänare, till vassus, tjänare, av det kelt. ord som föreligger i ir. fos(s) o. gall. guas, tjänare; av ovisst ursprung]
om person som i utbyte mot trohet o. vasallplikt gentemot en (läns)herre l. stat o. d. får län l. landområde att förfoga över; jfr LYD-FURSTE, LYD-KONUNG, LÄN-TAGARE. Paulinus Gothus MonPac. 3 (1628). Läns-Regeringen, hwarmedelst den förnämste Fursten i et Land befullmägtigade en mindre, at wara Vasal eller Lyd-Furste. Bergklint MSam. 2: 315 (1792). Ett .. bortförlänadt gods eller område kallades län, den, som utdelade det, länsherre och mottagaren dennes vasall. LfF 1898, s. 4. Kejsarens vasall hade .. måst ansluta sig till dennes påve. TurÅ 1942, s. 57. — jfr KRON-, RIKS-, STOR-, UNDER-VASALL. särsk. i oeg. l. utvidgad anv., särsk. om stat (l. person l. sak) som (mer l. mindre frivilligt) underkastar sig annan stat osv. Kempe Krigzpersp. 142 (1664). Den tyska opinionen, som skall övertygas om, att Sverige är en redan förvärfvad vasall. Hedin Tal 2: 574 (1883). (Frankrikes president) sade .. att han kommer att ”understryka sin vilja att vara en allierad med USA” och samtidigt undvika att vara en ”vasall”. DN 7/6 2007, s. A24.
Ssgr: VASALL-DÖME. om område l. län som står under vasalls jurisdiktion. Strinnholm Hist. 3: 808 (1848). Jag hade aldrig i mitt liv haft så utförliga och samtidigt välkomna underrättelser från alla delar av vasalldömet. Högberg JesuBr. 2: 67 (1915). —
-ED. hist. om ed svuren av vasall för att lova trohet mot länsherre. (Kungen av England) tilsade honom, thet han wille honom Skottland tildöma, så frampt han ther emoot wille swäria Engeland en Vasall-Eedh. Brask Pufendorf Hist. 122 (1680). —
-FURSTE. hist. furstlig vasall; jfr läns-furste. 2VittAH 27: 340 (1873, 1876). Att Hertigen av Toscana måste avträda sitt land till en fransk vasallfurste. Almquist VärldH 7: 230 (1928). —
-FÖLJE. hist. följe av vasaller (i krig l. maktutövning). Boëthius HistLäsn. 2: 181 (1898). Hvad stormännen förnämligast ville vinna genom att hålla vasallföljen, var krigiska maktmedel. 2NF 17: 194 (1912). —
-FÖRHÅLLANDE. om den underordnade position en vasall l. vasallstat innehar gentemot länsherre l. annan stat o. d.; särsk. till slutet, i oeg. l. utvidgad anv.; jfr -ställning o. läns-förhållande, vasallitet. Den ene efter den andre af furstarne i väster .. trädde snart i vasallförhållande till den kinesiske kejsaren och mottog af honom fullmakt som ståthållare i sitt land. Lönborg Kina 22 (1894). Då man (som Aftonbladet) förklarar sin underkastelse under liberala samlingspartiet har man .. trädt i vasall-förhållande till det myndiga regementet i Folkets hus. VL 1905, nr 242, s. 3. —
-HÄR. hist. här som består l. tillhandahålls av vasaller. Arnell Scott Sjöfr. 297 (1829). Under medeltiden utträngde .. feodalväsendets vasallhärar .. de på den allmänna värnpliktens grund bildade folk- eller bondehärarna. 2NF 33: 333 (1921). —
(slutet) -LAND. land som står i vasallförhållande till annat land; jfr -stat. England .. motsatte sig ett landbyte, som troligen skulle göra Belgien till ett franskt vasall-land. Odhner G3 2: 347 (1896). —
-PLIKT. sammanfattande, om vasalls förpliktelser gentemot (läns)herre l. stat o. d.; jfr läns-plikt. WoJ (1891). I det stora kriget mellan perser och greker fullgjorde fenicierna villigt sin vasallplikt till de förre mot de grekiske medtäflarna. 2NF 8: 32 (1907). —
(slutet) -RIKE. vasalland. CAEhrensvärd Brev 2: 291 (1799). Belgien blef icke en filialrepublik, icke ett vasallrike under kejsardömet. Svedelius Statsk. 4: 325 (1869). —
-SLÄKT. släkt härstammande från vasaller; jfr släkt, sbst. 1. Boëthius HistLäsn. 2: 280 (1898). Bland andra anhängare hade Erik av Pommern några medlemmar av Livlands mäktigaste vasallsläkt. Fornv. 1947, s. 37. —
-STAT. stat i vasallförhållande till (läns)herre l. annan stat; äv. i oeg. l. utvidgad anv., om stat underställd annan stat; jfr -land, -rike o. satellit-stat. (Gm freden i Bukarest) blef Serbien ifrån en underkufvad provins en turkisk vasallstat. Frey 1849, s. 89. Sovjetkommunister tog makten i Tjeckoslovakien och gjorde landet till en rysk vasallstat. ÖgCorr. 21/3 2014, s. A2. —
-STÄLLNING. vasallförhållande; jfr ställning II 6. Nyström Svedelius 1: 239 (1887). Japan (begagnade) sin .. handlingsfrihet till att påtvinga Kina en rad medgifvanden, hvilka hotade att bringa detta .. rike i vasallställning. 2NF 36: 744 (1924). —
-TJÄNST. hist. länstjänst. Schulthess (1885). Grefskapet betraktades .. såsom en privat besittning, för hvilken grefven .. var skyldig konungen vasalltjänst. Boëthius HistLäsn. 2: 182 (1898). —
-TROHET~02 l. ~20. hist. jfr trohet 2. 2NF 12: 1482 (1910). Vasallen fick ej uppsäga sin vasalltrohet .. så vida ej länsherren uraktlät sina plikter. 2NF 17: 198 (1912).
Avledn.: VASALLITET0104, r. [jfr t. vasallität, fr. vassalité] (numera bl. tillf.) vasallförhållande. Kjellén NatSaml. 187 (1906). Urspr. hade godsupplåtelse och vasallitet varit skilda saker. 2NF 17: 195 (1912). 2NF 23: 213 (1915).
VASALLSKAP, n. egenskapen l. förhållandet att vara vasall. AdP 1789, s. 112. Vasallskapet med sitt benificium (dvs. län) var en eftersträfvad lott. Rydberg KultFörel. 4: 633 (1887). Ingen skymt av vasallskap får blanda sig in i vänskapen. Oscar II Mem. 3: 209 (1888). Vore det inte skäl att snart som gamla protestanter avsäga sig vasallskapet till .. påvedömet? Lidforss OndMakt. 46 (cit. fr. 1908).
Spoiler title
Spoiler content