SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2008  
TROHET trω3he2t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -ee-, -th, -tt; se för övr. TRO, adj.)
Etymologi
[fsv. trohet; avledn. av TRO, adj.; i nutida spr. använt ss. adj.-abstrakt till TROGEN (i st. f. det (utan förled) ovanligare TROGENHET), o. i bet. 3 o. i sht bet. 4, liksom i flera avledda ssgr över huvud taget, trol. bildat i direkt anslutning till motsv. anv. av TROGEN]
1) (†) motsv. TRO, adj. 1: tillit l. förtroende; förtröstan l. trygghet. Thed vore Kon. Mtt. och rijckzens inbyggere till en stor nytta och troheet, the motte vara med rijckz(e)ns rentha försörgde. HT 1916, s. 194 (1597). (Då kungen dröjde) vthskickade Gosefski någre til Herr Iacob, som i trooheet skulle berätta, at .. (han) wille .. ett antaal krigzfolck åstadh bringa. Widekindi KrijgH 533 (1671). Min trooheet förswunnit, i ängzlan jag går, / mig sielfwer eij rår. Noreen o. Meyer 199 (1694). — jfr GOD-TROHET.
2) motsv. TRO, adj. 2: förhållandet l. egenskapen att vara trogen (se d. o. 2); särsk. i fråga om underlydandes (särsk. ämbetsmans) förhållande till sin överordnade (äv. till det land l. den organisation o. d. man tjänar (jfr c)); äv. utvidgat, i fråga om liknande förhållningssätt gentemot sak (se c); i sht förr äv. konkretare, om enskilt utslag av sådan egenskap; särsk. i uttr. trohet mot ngn l. ngt; jfr TRO, sbst.1 2, TROFASTHET, TROHJÄRTENHET, TROSKAP, TROGENHET 1, TROGENSKAP. Troheten mot vännerna kom alltid först. Wij Götzstaff .. tacke eder alle samans för then troheeth ok welwiliogheeth Som i altiid hafwe bewisth oss ok ederth rætte fædernes rike. G1R 1: 103 (1523). Och hos oss alle sådane höge och dråpelige troheter och välgerninger .. vederfaret är. RA I. 1: 383 (1544). (Att) styrckia allmogen till eenigheet, trooheet och stadigheet emoot konungens dotter, såsom theres uthkoradhe och designeredhe drotning. AOxenstierna 7: 701 (1632). Inspectoren eller Tullnären hafwer dageligen på Under-Betjenterne et noga inseende, med hwad tro- och waksamhet de förrätta sina Syslor. PH 6: 4215 (1756). Konungen äger at uphöja til Adeligt stånd och wärde Män, som genom trohet, tapperhet och dygd .. gjort sig af Konungen och Riket synnerligen förtjente. RF 1809, § 37. Hunden .. är i synnerhet utmärkt för troheten mot sin herre, hwilken han följer genom alla hinder. Hartman Naturk. 165 (1836). En slant åt min gamla ridknekt kan du ge, för hans trohets skull. Strömholm Fält. 73 (1977). — jfr BRÖDRA-, KONUNGA-, PARTI-, SLÄKT-TROHET m. fl. — särsk.
a) i fråga om kärleksförhållande l. äktenskap; särsk. i uttr. äktenskaplig trohet. At hwar och en, som i Echtenskapz Standet stadder är, i all Trooheet älskar och ährar sin Ächta Maka. Swebilius Cat. 2: 19 (1689). Lika trohet äro Man och Hustru hwarandra skyldige. Nehrman Gift. 187 (1747). Vad hennes äktenskapliga trohet beträffar, voro kvinnorna inte lika villiga att underskriva den. Hellström Malmros 29 (1931).
b) (i religiöst spr.) om troendes lydnadsförhållande o. d. till Gud; äv. (numera bl. tillf.) om Guds trofasthet mot människan. Iach will siunga vtaff herrans mildheet .. och forku(n)na hans trooheet med minom mu(n)de. Psalt. 89: 2 (öv. 1536). Den, som .. ingår förbund med sina Andeliga fiender, han uppsäger Gud all trohet och lydnad. Hagberg Pred. 2: 38 (1815).
c) i utvidgad anv. l. motsv. TROGEN 2 e (β), i fråga om att vara trogen ngt sakligt, särsk. lära l. ideal o. d. Trohet mot den rena evangeliska läran. Dalin (1854). Större trohet mot sina äldre öfvertygelser visade Mössorna i afseende på tryckfriheten. Malmström Hist. 5: 448 (1877). Hans trolöshet är i själva verket hans trohet till sanningen. SmålP 24 ⁄ 1 1977, s. 23. — jfr BEKÄNNELSE-, FÖRFATTNINGS-, PLIKT-, SANNINGS-, TRADITIONS-TROHET m. fl.
3) förhållandet l. egenskapen att vara trogen (se d. o. 3); ordagrannhet l. exakthet; särsk. i uttr. trohet mot (förlaga o. d.); jfr TROGENHET 2. Vthi thetta Mötets Decreter inneholles intet, som tilförenne vthi then Romerske Biskopens Hilarij Stadgar icke är medh Troheet framstält. Schroderus Os. 1: 807 (1635); möjl. till 2 (c). Skulle emot förmodan något tvifvelsmål om troheten af samma berättelse upkomma, så kan then af nuvarande Secrete Utskott emot Acterne controlleras. 2RARP 13: 139 (1742). Troheten (är) icke .. nog för att bilda en mästerlig öfversättning. SvLitTidn. 1817, sp. 249. Hos avskrifter, som uteslutande tillkommit för att tjäna praktiska ändamål .. kan man .. ej begära någon diplomatisk trohet mot originalen. HT 1928, s. 410. — jfr DETALJ-, KOSTYM-, ORD-, SANNINGS-, STIL-, TIDS-TROHET m. fl.
4) motsv. TROGEN 4, ss. senare led i ssgr (med adjektivisk förled): -trogenhet (se TROGENHET 3). jfr GOD-, KLEN-, LÄTT-, MISS-, O-, SNAR-TROHET.
Ssgr (till 2): TROHETS-BAND. (i sht i vitter l. högre stil) band (se band, sbst.1 2 a) av trohet. Thetta broderlige kärligheetz och troheetzbandh. G1R 29: 555 (1560).
-BEVIS. bevis (se d. o. 2) på (uppskattning av) trohet. Fryxell Ber. 7: 76 (1838). Vi få kvarvarande kunder som är trogna Systemet kräver nån form av trohetsbevis. GT 9 ⁄ 6 2004, s. 2.
-BLÅ. (†) som har (den) blå färg som tänks symbolisera trohet; jfr blå 3 a. En myosotis trohetsblå. Söderberg Dikt. 30 (1901). Söderberg Höst 73 (1923, 1927).
-BROTT. brott mot (utlovad l. förväntad) trohet. Utan förräderi emot en oförsigtig vän, men också utan trohetsbrott emot sin öfverhet. 2SAH 21: 292 (1841).
-ED. (i sht om ä. förh.) ed varigm man förbinder sig till trohet (mot ngn); jfr -förklaring, -försäkran, -försäkring, -löfte o. tro-ed. Borgmästere och Rådmän måge skippa och tillsättia Stadzskrifware, hwem dhem sielfwe synes .. , doch så att han gör Oss och Staden sin tryghets och trohets Eedh. Lyberg GPprFalunDal. 1: 97 (i handl. fr. 1609).
-FÖRBINDELSE. (numera bl. tillf.) jfr -förpliktelse. Strinnholm Vas. 1: 53 (1819).
-FÖRHÅLLANDE. (ngns) förhållande (se d. o. 5) av trohet (till ngn annan); äv. om ömsesidigt förhållande. Män, hvilka till sin ledare stodo i ett alldeles särskildt trohetsförhållande. Hildebrand Medelt. 1: 9 (1879). Äktenskapet vilar .. på en gudomlig stiftelse, genom vilken två människor förenas i ett trohetsförhållande. Giertz Kyrkofr. 163 (1939).
-FÖRKLARING. förklaring (se d. o. 6) vari trohet (mot ngn l. ngt) betygas (jfr -ed); äv. till 2 c. SvH 8: 126 (1904). Det är .. en trohetsförklaring inför de gamla idealen och det sätt på vilka dessa måste försvaras. Segerstedt Rosenstein 629 (1981).
-FÖRPLIKTELSE. (numera bl. tillf.) särsk.: förpliktelse att visa trohet (mot ngn); jfr -förbindelse, -plikt. Strinnholm Hist. 3: 422 (1848). (I formuläret vid) Mats Gregerssons biskopsvigning .. hade trohetsförpliktelsen mot sankt Petri efterträdare varit det alltigenom dominerande draget. SträngnHist. 536 (1959).
-FÖRSÄKRAN. försäkran om trohet (mot ngn); särsk. (om ä. förh.) om sådan till konung o. d.; jfr -ed. Fryxell Ber. 5: 32 (1831). Trohetsförsäkran till Johan III, originalet i Riksarkivet. Modin Olofsm. 18 (1906).
-FÖRSÄKRING. jfr -försäkran; i sht i pl. Att Carl Johan .. emottog uppvaktningar och trohetsförsäkringar af Stockholms borgarskap. Leijonhufvud Minnesant. 358 (1843).
-GÄRD. (numera bl. tillf., i vitter l. högre stil) gärd (se gärd, sbst.1 3 d) av trohet. Det är svenskmanna trohetsgärd. KKD 3: XXII (1907).
-IDEAL. (numera bl. mera tillf.) jfr ideal II 3. Hagberg Shaksp. 8: 185 (1849).
-LÖFTE. löfte om trohet (mot ngn) (jfr -ed); särsk. till 2 a. Samptelige Apotekare Gesäller skulle effter Kongl: Constitutiones deras troheets lyffte afleggia. CollMedP 1 ⁄ 12 1703, s. 247. Vi hade aldrig gett varandra något trohetslöfte, Andro och jag. Ville vi ha någon annan så fick vi. Alfvén Dotter 55 (1977).
-PANT. jfr pant 4; särsk. till 2 a. Spegel Pass. 76 (c. 1680). Till trohetspant ers höghets hand jag kysser. Hagberg Shaksp. 5: 107 (1848). Som trohetspant bär han hennes handske eller en ring, som hon skänkt honom. Montelin VLittH 3: 57 (1933).
-PLIKT. särsk.: plikt att visa trohet (mot ngn) (jfr -förpliktelse); förr äv. (o. i sht): lydnad l. underdånighet i enlighet med trohetslöfte (jfr plikt, sbst.1 1, o. tro-plikt). Efter the mera hafwa fölgdt theres skälmiske sinne .. än betrachtat thet som rätt och rättwijs trooheet och trooheetz plicht, som the wore oss förbundne medh. Chesnecopherus Skäl Yy 4 b (i handl. fr. 1597). Den trohets plickt, som de Öfwerheten skyldige äro. PH 3: 2068 (1743). Däremot bröt .. (han) mot trohetsplikten när han efter att ha blivit avskedad bl.a. offentliggjorde bankledningens diskussioner. Hufvudstadsbl. 2 ⁄ 3 1996, s. 10.
-RABATT. till 2 c: jfr rabatt, sbst.2 2. SL-resenärerna får behålla sin trohetsrabatt. DN 30 ⁄ 1 1990, s. 1.
-RÖN. (†) bevis på (ngns) trohet. GFGyllenborg Vitt. 3: 145 (1783, 1797). Min erkänsamhet för dina trohets-rön. Adlerbeth Poët. 1: 192 (1802).
Spoiler title
Spoiler content