publicerad: 2017
VEDERGÄLLNING ve3der~gäl2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
(utom i c numera mindre br.) handlingen l. verksamheten att vedergälla; jfr VEDER-GÄLD, VEDER-GÄRD. särsk.
a) motsv. VEDER-GÄLLA a: ersättning, vederlag, betalning; (ekonomisk) belöning. Hwj skulle Konungen göra migh een sådana wedhergelning? 2Sam. 19: 36 (Bib. 1541). De ville gerna utan vedergällning fälla och framköra timmer. Linnerhielm 1Br. 169 (1796). Östergren (1967). — jfr SKADE-VEDERGÄLLNING.
b) motsv. VEDER-GÄLLA b: gengäldande; (immateriell) belöning. Gustaf II Adolf 486 (1620). I vänskap var han mycket stark och erfor äfven en ymnig vedergällning i vänners tillgifvenhet. 2SAH 39: 39 (1864). Östergren (1967).
c) (fullt br.) motsv. VEDER-GÄLLA c, om hämnd l. bestraffning; särsk. i speciellare anv., i fråga om hämnd ss. straffrättslig metod l. princip (jfr TALIONS-PRINCIP). (Lat.) Talio .. (sv.) wedergeldning lijka straff moot broten. VarRerV 49 (1538). Han är mycket rädd att något ondt skall hända honom till vedergällning för det onda han gjort. 2SAH 51: 326 (1875). I gamla tider funnos nog icke bland lagstiftarna i vårt land några straffrättsteorier logiskt uttänkta. Man sökte ej annan grund för rätten att straffa än den mosaiska vedergällningen. Minnesskr1734Lag 2: 733 (1934). Myndighet, samt alla stridande parter i konflikten, måste se till att sjukvårdspersonal kan arbeta utan rädsla för vedergällning och att sårade kan söka vård utan rädsla för att bli arresterade. Sydsv. 18/5 2012, s. A24.
Ssgr (till c): VEDERGÄLLNINGS-AKTION. Wickman DiktatUppr. 66 (1941). Amerikansk flygarmada i ny vedergällningsaktion. SvD(A) 12/2 1965, s. 3. —
-DAG. (numera bl. tillf.) särsk. om domedag; jfr hemsökelse-dag, hämnde-dag. Swedberg SabbRo 1157 (1691, 1712). Du skulle ej, när den stora vedergällningsdagen kommer, drabbas af den oundvikliga dom, som .. skall fällas? Wallin 1Pred. 2: 459 (c. 1830). —
-LAG. jfr -rätt o. talions-lag. 1VittAH 2: 119 (1773, 1776). Enligt pakistansk vedergällningslag, Quisas, kan mord leda till dödsstraff. GbgP 19/2 2002, s. 6. —
-LÄRA. i sht rättsfilos. läran om vedergällningsprincipen ss. straffrättslig grundval l. metod; i sht i sg. best.; jfr -tanke, -teori. Levertin Linné 89 (1906). —
-PRINCIP. talionsprincip; i sht i sg. best. 3SAH IV. 1: 205 (1889). Vedergällningsprincipen, grundsatsen om att öga skall givas för öga och tand för tand, tränger .. in i de yngre lagarna. SvFolket 2: 264 (1938). —
-RÄTT. [efter lat. jus talionis] i sht rättsfilos. rätt (se rätt, sbst.2 2) som avser l. innebär vedergällning (jfr -lag o. talions-rätt); äv. om rättighet att vedergälla ngn l. ngt. Loenbom Stenbock 4: 278 (1765). Dödsstraffet på barnamord har Lag-utskottet så fullständigt wisat wara grundadt i naturliga rättwisan och wedergällningsrätten, .. at (osv.). AdP 1786, s. 152. Att wi ännu aldrig emot dem begagnat wedergällningsrätten. AJourn. 1821, nr 121, s. 3. —
Spoiler title
Spoiler content