publicerad: 2017
VIDARE vi3dare2, adv. o. adj. Anm. Anv. av vidare ss. komp. av VID, adj., utan annan bet.-förändring än den komparationen i sig tillför har hänförts till nämnda ord; till här föreliggande artikel hänförs däremot de gränsfall som visserligen har kvardröjande komp.-bet. men där åtm. ett visst mått av ytterligare bet.-utveckling kan läsas in (se i sht I 1 a, b, II 2 a).
Ordformer
(vedher 1633. vidar (w-, -ij-) 1628–1669. vidare (w-, -ie-, -ii-, -ij-, -y-, -dh-) 1526 osv. vider (w-, -ij-, -dh-) 1565–1581. videre (w-, -ii-, -ij-, -y-, -dh-, -i) 1534–1632. vidrenn 1594. vijderen 1554–1578. wedere (-dh-) 1562–1633. widaren 1613. widdere 1578. widre 1593)
Etymologi
[fsv. viþare, viþarin, viþar; jfr d. videre, ä. d. vider, t. weiter; eg. komp. av VID, adj., i adverbiell anv. l. av VIDA]
I. ss. adv.
1) i fråga om att samma l. snarlik handling l. samma l. snarlikt skeende l. förhållande o. d. oavlåtligt l. efter tillfälligt avbrott fortsätter att äga bestånd: längre l. ytterligare (framåt l. framdeles) l. mer; särsk. (o. utom i c β o. e numera företrädesvis) ss. partikel l. i partikelliknande ställning i förb. med verb (l. med sådant verb underförstått l. utelämnat); äv. med inbegrepp av utvecklande l. förbättrande o. d. av (resultatet av) verksamheten, särsk. i uttr. läsa vidare, bedriva studier utöver de mer grundläggande; i sht förr äv. utan mer framträdande tanke på fortsättande handling osv.: ytterligare l. mer l. utförligare o. d. Du får snällt leta vidare. Lenin byggde vidare på Marx teorier. Läs nu vidare i texten. Det är bara vår ena dotter som har läst vidare. Herren .. styrkte migh, på thet ath geno(m) migh skulle testa widhare predicat wardha. 2Tim. 4: 17 (NT 1526). Dhe .. som allenast åstunda att lära wäll räkna och skrifua, och ickie widare studera kunna eller willia. Thyselius Bidr. 49 (1637). (Till berättaren, som avbrutits:) Widare i Texten. Weise 2: 45 (1771). Och vill man hafva det ännu vidare utveckladt, så fullfölje man i tanken det jag nu .. anfört. Biberg 3: 28 (c. 1823). Mamma Westberg stickade bekymrad vidare. Hedenstierna FruW 9 (1890). Sylvia pratade vidare på sitt sorglösa sätt. Gustaf-Janson DödlKär 301 (1953). På sätt och vis kommer mamma i alla fall att leva vidare. Ingemarsson SmåCitr. 208 (2004). — särsk.
a) (†) i förb. med jämförande led inlett av än; särsk. (o. i sht) i negerad sats; äv. övergående i bet.: annat (än så l. så l. då l. då); jfr b slutet. The .. tenckia intet wijdhare, än hwadh the medh theras arbete winna kunna. Syr. 38: 34 (”39: 11”) (Bib. 1541). Ty om tu widare thet vthför än som sandt är, så består tu tigh .. som en Liugare. Rudbeckius Luther Cat. 114 (1667). För myggens skull vågade vi ej vara ute vidare än med kaffeserveringen. VästerbK 26/7 1927, s. 6.
b) i fråga om rumslig förflyttning; jfr c α. Om skabben äter sigh wijdhare j hudhena sedhan han reen sagd war. 3Mos. 13: 35 (Bib. 1541). Att I gerna hadhe velet komma medh mig til taals, för än jag min rese videre fortsetter. AOxenstierna 7: 5 (1632). Händer sig, at elden .. (trots försök till begränsning) widare går. BB 15: 2 (Lag 1734). Den lille herrn vankade vidare med ett uttryck som man frestas att kalla besviket. Siwertz Tråd. 13 (1957). Jag ska vidare, jag skulle bara lämna den här till Carl. Jörgensdotter BergDöttrar 411 (2009). — särsk. i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. i uttr. (vard.) kila vidare, eufemistiskt för: dö, komma vidare, lyckas l. se till att gå vidare, gå vidare (jfr GÅ VIII 9 c), särsk. dels: övervinna ngt l. lämna ngt (bakom sig) o. (mer l. mindre opåverkad härav) fortsätta sin verksamhet l. tillvaro, dels i uttr. livet går vidare, tillvaron fortsätter oberoende av vad som tidigare hänt; i sht förr äv. i anv. som motsvarar a. Hans befalning til at straffa strecker sich icke wijdhare, än som skääl och bewijs tilseya. OPetri Kr. 87 (c. 1540). Livet går vidare mot okänt mål som en varm kniv i smör och så är det med den saken, säger han. Antti MyckJord. 164 (1987). Avlidit. Kilat vidare, rest till skymningslandet. Vad fan du vill. Nesser FallG 115 (2003). För att komma vidare behövs ytterligare förändringar. SäljSkiten 94 (2009). Hon .. verkade rätt obesvärad, som om hon gått vidare, anpassat sig efter nya tider och nya krav. Östergren SistCig. 422 (2009).
c) i fråga om ngt som äger rum l. görs i flera efter varandra följande led.
α) i fråga om överföring från den ena till den andra; särsk. i förb. med verbet föra; äv. i anv. som motsvarar b. Detta meddelande skall sändas vidare till närmast överordnade. Lägenheten såldes vidare. En oförskiämd menniskia baaktalar drijstigt, i meening, at jw en finns som troor något dheraff, och föhrer dhet wijdare vth. Grubb 742 (1665). Barnen berättade det gärna vidare, även sedan de blivit äldre. Johnson Nu 116 (1934).
β) i uttr. och så vidare (vanl. förkortat o.s.v. l. osv.), samordnat dels med föregående uppräkning o. d. angivande att denna skall (l. kan) fortsättas med ytterligare mer l. mindre snarlika l. likvärdiga o. på grundval av det föregående mer l. mindre förutsägbara led, dels med ett ensamt föregående led angivande att detta utgör inledning till uppräkning l. vidlyftigare sammanställning vars fortsättning kan uträknas av textsammanhanget l. består av ytterligare mer l. mindre snarlika osv. led. På gården fanns alla djur man kan tänka sig: hästar, kor, getter osv. Är thet (som den skyldige ej kan betala) under, och til hundrade daler; arbete .. ett åhr. Stiger thet något ther öfwer, eller til tuhundrade daler; arbete .. i tu åhr, och så widare. MB 45: 2 (Lag 1734). At 500 Skeppunds Plåtsmide beräknas emot 1000 Skeppunds Järnsmide och så widare. PH 5: 3187 (1752). ”Det är en pöbeltidning”, .. ”det är egnadt att väcka pöbelsympathier” o. s. v. – så låter det oupphörligen ofvanifrån. BEMalmström 7: 395 (1845). Alltid säkra på att fakta är fakta, bevis är bevis, sagt är sagt och så vidare. Sjögren TaStjärn. 38 (1957).
d) (numera mindre br.) också fortsättningsvis l. alltjämt; särsk. i förb. med dels allt l. än (jfr 3), dels verb(-förb.) som anger fortsättning o. d.; i vissa språkprov svårt att skilja från 2 (jfr slutet). Til saken wele wij än widhere komme. Svart Gensw. I 6 a (1558). Där man sijr Gudh att vijdhere välsigna Kong. M:tz vapn. AOxenstierna 7: 71 (1632). Detta mitt tillstånd af oro fortfor allt vidare. Hertzberg Päivärinta 1: 43 (1883). Meddelades att ordinarie sekreteraren avsagt sig uppdraget att vidare föra föreningens protokoll. Johnson Slutsp. 145 (1937). — särsk. i förb. med negation, liktydigt med: längre l. mer (äv. utan klar avgränsning från 2). Vid thenne afsked äre vi altid blefne och oss för ingen dell videre i then motten inlate ville. RA I. 1: 454 (1546). Medan han sielf .. icke förmå videre lathe bruke sigh i fältt. OxBr. 5: 20 (1613). Det ska vi inte tala om vidare. Hedberg DockDans. 103 (1955).
e) i förb. med negation (l. i fråga (se särsk. slutet)), bestämmande adj. l. adv. o. angivande att förhållande l. tillstånd l. egenskap inte föreligger i nämnvärd omfattning: (inte …) (så) särdeles; förr äv. i uttr. dess vidare; äv. dels mer l. mindre litotetiskt, dels bestämmande verbförb. (se slutet). Ingendera var av vidare god kvalitet. Hon behöfver då i sanning icke vara vidare hygglig. Almqvist AmH 2: 190 (1840). Obestridligt är .. att denna hänsyn till egen fördel icke är dess vidare nödvändig för den sedligt bildade människan. Aho Soldan 367 (c. 1868). I alla fall kan han knappast hoppas att gäcka deras vaksamhet vidare länge. SDS 1898, nr 208, s. 1. Det lät inte vidare antagligt att en släkting till Hjalmar Lingbom bodde bredvid köket. Gustaf-Janson ÖvOnd. 15 (1957). Calderóns lilla pjäs var inte .. vidare märkvärdig. Englund Silverm. 170 (2006). — särsk. utgörande adverbiell bestämning till verbförb. (äv. övergående i rent kvalitativ negativ värdering: (inte …) (så) särdeles bra o. d.), i sht (o. numera bl.) i uttr. inget l. något vidare. Innan jag visste ordet af, blef det .. uppbrott, utan att jag kunde säga mig hafva något vidare närmat mig målet. De Geer Minn. 1: 97 (1847, 1892). Åker ni skidor något vidare? frågade hon oväntat. Johnson GrKrilon 415 (1941). (Han) tycktes inte bry sig vidare om det. Lo-Johansson Förf. 33 (1957). Den smakade inget vidare. Stensdotter ArnesKiosk 328 (2004).
2) [sannol. utvecklat ur 1 d slutet] (utom i slutet numera mindre br.) i fråga om nytt skede i tidsförlopp: där- l. härefter l. fortsättningsvis l. framgent; jfr 1 d (slutet). (Att) edher Kong:e Ma:t tesligest icke heller vpå selff(ue)r wijdhere någ(e)n förlust må haffue. HH XXXIII. 1: 135 (1561). Till dess man fhår sehe, huru sakerne här i landett vijdare afflöpendes vardhe. OxBr. 5: 8 (1612). De Ordningar, Stadgar och Reglementen, hwilka redan gjorde äro eller widare af Riksens Ständer göras kunna. RF 1809, § 72. Om mor Stina finge den tron, så var det slut med all dans vidare för Gertrud. Lagerlöf Jerus. 1: 119 (1901). — särsk. i uttr. till vidare (jfr TILL I 6 g), äv. (o. numera bl., fullt br.) tills vidare (se TILLS II 1 c γ), förr ngn gg äv. [jfr motsv. anv. i d.] intill vidare. Allenast betalar Trippen och Hamburger gäld; dedh öfrige med Staterne må ståå till vidare. RP 4: 55 (1634). Saken (måste) til widare lämnas i sit gamla skick. VDAkt. 1790, nr 328. Den parisiska kulturen under Algériets palmer (är) intill vidare en anomali. Sturzen-Becker Nordlj. 40 (1847).
3) i satsadverbiell anv., för att ange tillägg av nytt sakförhållande l. nytt led i framställning: ss. tillägg till detta l. härutöver l. dessutom o. d.; förr äv. i uttr. än vidare (jfr 1 d). Hvadt som forhandlat är kunne the eder undervisa och vidhare vordhe I thet fornymmande utaf vårt bref, som gå omkring landit. RA I. 1: 150 (1529); möjl. till 1. Videre Her Jffuer skole j vitta atuj agte skicka vorth godz .. henn offuer åth Könszberg. G1R 9: 330 (1534). Hwadh nu widare thenne salige mansens .. lefwerne .. widh kommer. Bolinus Dagb. 7 (c. 1675). Än widare säger Saxo, att de kommo till Werldenes ända. Rudbeck d. ä. Atl. 3: 420 (1698). Det lägges .. (Magnus Eriksson) vidare til last, at han icke aktat Påfvens bandlysning, utan ändock gått in i Kyrkorna. Schönberg Bref 1: 152 (1777). Sjelfva Substantivet kan vidare sättas i Genitiv. Broocman SvSpr. 28 (1810). Vidare skall man inte sätta ut sina (fiske)redskap så nära andras att de kan trassla ihop sig. Rosén Allemansr. 136 (1976). — särsk.
a) placerat framför satsen, i självständig ställning. BtFinlH 4: 290 (1565). Widare. Huru steller man sig emot then stora Guden med åthäfwor? Swedberg SabbRo 1544 (1688, 1712). Och vidare: jag har aldrig sett Simon läsa en roman. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 355 (2009).
b) i förb. med enskilt satsled. Kring den vänder man sig .. ett hvarf, och vidare ett större hvarf. Törneros (SVS) 4: 56 (1825). En gång har .. (fästningen) belägrats av Erik Menved och jutarna, en annan gång av hertig Erik, Magnus Smeks upproriske son, vidare av Engelbrekt. BygdFolk 1: 326 (1927).
II. ss. adj.
1) motsv. I 1: som fortsätter längre l. ytterligare (framåt l. framdeles) l. äger längre l. ytterligare bestånd l. tillkommer härutöver l. innefattar l. utveckla(t)s mer o. d.; ytterligare; utom i d bl. i attributiv anv. Vidare motstånd är meningslöst. De bestrider alla vidare krav. Det hela löste sig utan vidare besvär. Alltt thetta haffwer Hans Gericken bekenth, och kan jag jngen videre(n) besked fåå vtaff honum. BtFinlH 3: 110 (1540). Yterlighare begärer jagh .. at .. Sveno Jonæ .. måtte bekomma .. någott vijdare oppehälle, antingen medh penningar eller hvadh T. M. kan tenckia ther til tienar. OxBr. 12: 23 (1615). Underkastandes det Kongl. CantzlijCollegij godtfinnande och wijdare ratification. CivInstr. 469 (1673). Jag såge aldrahälst at desse mine Poësier sålunda måtte kunna tala för sig, at de alt widare företal såsom onödigt eller öfwerflödigt kunde ombära. Brenner (SVS) I. 1: 8 (1713). Innesluter mig i Min Nådige Herres vidare och oskatbara ynnest. HH XXXII. 1: 55 (1776). Natten hindrade honom från vidare företag. 2SAH 61: 337 (1884). Hulths vidare vittnesmål indikerar att Karlsson var på flykt. Jonasson Hundraår. 50 (2009). — särsk.
a) om rumslig förflyttning: fortsatt; särsk. (motsv. I 1 c α) i uttr. för vidare befordran (se BEFORDRAN 1 slutet). Berättelsen om vår vidare marche .. hör till en annan tid och ett annat rum. Adlersparre Hdl. 3: 39 (1830). Under sitt vidare lopp flyter .. (Rhen) midt igenom denna provins. Svedelius Statsk. 2: 280 (1868).
b) om undersökning l. utrönande o. d. (Jag) wil .. munnelige giffua till kenna, huatt jack ytermere ock till sanningenes widhare wtlettningh befragha kan. VgFmT I. 10: 88 (1545). (Han) gjorde vidare undersökningar i saken. Cederschiöld Riehl 1: 26 (1876).
c) om tidsutdräkt l. dröjsmål o. d.: ytterligare l. längre; särsk. i förb. med utan (jfr d β), särsk. i uttr. utan vidare spisning (se SPISA, v.2 10 b). Vthan all skotzmol eller vydare fförhalningh. HFinlH 1: 246 (1545). Riksspråkets faktiska uttalsskick (bör) kunna .. utan vidare tidsutdräkt bringas på det klara. Lyttkens o. Wulff 1Ljudl. V (1885).
d) (utom i β numera bl. tillf.) i substantiverad anv.; förr särsk. i uttr. för vidare, framdeles. Lärer .. nu blifva mycket angelägit at med sådant för vidare innehålla. VDAkt. 1791, nr 468. Det vidare af denna märkvärdiga berättelse måste läsas i sitt sammanhang. Samtiden 1874, s. 800. — särsk.
α) i uttr. ingenting (i sht förr äv. intet) vidare l. (i förb. med negation) något vidare. Altså finner K. M:tt intet wijdare at leggia thertill. Schück VittA 2: 16 (i handl. fr. 1667). Den enkla saken, att .. låta allt aflöpa utan något vidare, det är för henne en omöjlighet. Almqvist Fattigd. 45 (1838). Den vanliga dräkten var en mantel, ingenting vidare. Rydberg Nakenh. 7 (1895).
β) [sannol. efter motsv. anv. i d.] (fullt br.) i uttr. utan vidare, utan ytterligare l. tillkommande görande l. betänkande l. omvägar (se OMVÄG 2 b) l. komplikationer l. dröjsmål o. d.; ”rätt upp o. ned”; ”rätt o. slätt”. Blommor odlas föga .. men matnyttiga växter så mycket mer, t. ex. ett slags laktuka, som ätes rå utan vidare. Samtiden 1873, s. 831. (Han) var .. stark som en björn, så att man icke utan vidare kunde kasta honom på dörren. Cederschiöld Riehl 2: 81 (1878). Med protestantisk öfverdrift anse vi ju .. munk utan vidare liktydigt med lätting och odåga. Wulff Petrarcab. 25 (1905). Han funderade på om han skulle ringa till Hjalmar Lingbom först eller gå upp utan vidare. Gustaf-Janson ÖvOnd. 32 (1957). Andreas är inte en pojke som bara försvinner så där utan vidare. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 87 (2009).
2) i fråga om kvantitativ l. kvalitativ bedömning l. värdering av ngt.
a) (†) motsv. I 1 a, i förb. med jämförande led inlett av än: mer (omfattande) l. större l. annan. Rådman Santeson .. haar inga warma Rum, wijdare än en Kammar han upplåtit Professoren och Secreteraren Formel. KKD 8: 295 (1717). (Jag) prisade .. Gud, .. at han mig nu en så barmhertig herra tilägnat, som wisat en widare mildhet emot mig, än the 2:ne tilförene giort. Humbla Landcr. 292 (1740). Hvad var det vidare än en ren konseqvens, att han gjorde Hilma Ramst sitt giftermålsanbud? Tavaststjerna Inföd. 138 (1887).
b) motsv. I 1 e, i förb. med negation: (inte …) (så) särdeles stor l. omfattande l. nämnvärd o. d.; särsk. (o. numera nästan bl.) i förb. med omedelbart framförstående (ssg med) ingen l. någon (ngn gg äv. utan negation, i antydd l. underförstådd kontrast till det negerade förhållandet); äv. i fråga om rent kvalitativ värdering (i sht om person l. sak som mindre naturligt mängdbestäms): (inte …) (så) särdeles framstående l. god l. bra o. d.; äv. i mer l. mindre litotetisk anv. Han hade inga vidare slutbetyg. Emellertid har jag aldrig haft vidare förtroende till ofvannämde gubbes enka. Wigström Folkd. 2: 223 (1881). Här först kunde växtodlingen varda af någon vidare betydelse. Svensén Jord. 73 (1884). Idén är icke .. någonting vidare. Söderhjelm Tavaststj. 92 (1900). Som konspiratörer äro tyskarna ingenting vidare. GHT 1947, nr 48, s. 6. Första halvlek, inte något vidare spel efter de första tjugofem minuterna. Se 1957, nr 43, s. 35.
Ssgr (till I 1): VIDARE-BEARBETA, -ning. fortsatt l. ytterligare bearbeta (ngt). Bolin KemVerkst. 132 (1942). —
(I 1 c α) -BEFORDRA, -ing. med avs. på ngt emottaget: befordra (se befordra, v.1 1) vidare (till ny bestämmelseort l. mottagare); ngn gg äv. motsv. befordra, v.1 2 (b (α)); jfr -sända. Jag vidarebefordrar all e-post till dig. Ordern vidarebefordrades. Vidarebefordring utöfver telegraflinierna. SFS 1891, nr 4, s. 5. Sådant inhemskt eller införtullat tullpliktigt gods, som är avsett att .. vidarebefordras till tullinlandet. SFS 1919, s. 1641. Folk, som vidarebefordrat fotografiska bilder till trycket. Form 1950, s. 54. Jag vidarebefordrar kommentaren till Adrian. Bredow BaraInte 267 (2009). —
(I 1 c α) -BEFORDRAN. [jfr -befordra] handlingen l. förhållandet att vidarebefordra (ngt); jfr vidare II 1 a. Låt Moniteuren cirkulera, med anhållan om vidarebefordran undan för undan! Strindberg Brev 11: 53 (1895). Pumpar för oljans vidarebefordran. Dædalus 1959, s. 168. —
-BEHANDLA, -ing. fortsatt l. ytterligare behandla (ngn l. ngt). (Förslaget) återförvisades för vidarebehandling till utskottet – och begrovs där. SvRiksd. 8: 253 (1934). —
(I 1 c α) -DIKTNING. diktning som bygger vidare (på ä. diktning l. tradition (se d. o. 4)). Sägnen om Hobergsgubben kan anses som ett slags vidarediktning på motivet om jättarnas rädsla för kyrkklockorna. FoF 1919, s. 80. —
(I 1 c α) -EXPORT. handlingen l. förhållandet att exportera (ngt) vidare. GbgAB 17/6 1916, s. 6. Konkreta svenska garantier för hur vidareexport av modern teknologi till tredje land skall förhindras i framtiden. SvD 20/2 1983, s. 6. —
(I 1 c α) -FÖRA, -are (numera bl. tillf., 2SvKulturb. 11–12: 143 (1938) osv.). med avs. på ngt emottaget (särsk. insikt l. föreställning o. d.): föra (se d. o. 1 d) vidare (särsk. till senare generation l. tid o. d.); ngn gg äv. [jfr motsv. anv. i d.] i allmännare anv. (till vidare I 1): fortsätta. Genom sitt 1856 erhållna professorat vid akademien kunde Boklund vidareföra .. sina franska färglärdomar. Kjellin Troili 2: 30 (1917). Det inledande ”och” .. innebär ett skenbart konstlöst anknytande av det ena till det andra, ett vidareförande. Wifstrand AndlTal. 121 (1943). I så måtto vidareförde han arvet från Lauritz Weibull. Östling NazSensm. 264 (2008). —
(I 1 c α) -FÖRSÄLJNING. försäljning varigm ngt mer l. mindre nyligen förvärvat säljs vidare. SvD(A) 9/4 1915, s. 5. —
-FÖRÄDLA, -ing. fortsatt l. ytterligare förädla (ngt); i sht med avs. på bearbetad råvara o. d. (jfr förädla d). Sågade trävaror, avsedda dels för direkt användning eller vidareförädling, dels för export. HbSkogstekn. 806 (1922). En .. väg för svensk skogsindustri att överleva .. var att vidareförädla sina produkter eller .. inleda samarbete med kontinentala cellulosaindustrier för att med vidareförädlade produkter lägga sig nära en stor marknad. SvD 23/3 1971, s. 8. —
(I 1 c α) -KOPPLA, -ing. särsk.: koppla (telefonsamtal l. uppringande) vidare (till annan telefon) (äv.: ställa in (telefon) så att sådan vidarekoppling görs automatiskt). TT 1943, Elektr. s. 142. Be grannarna vara vaksamma och vidarekoppla gärna telefonen till en granne eller bekant. Säkerhetshandb. 23 (1990). När jag väl fick svar .. så blev det vidarekoppling och ny öronbedövande väntan. DN 16/3 1999, s. A24. —
-LÄSA, -ning. fortsätta att läsa (ngt); äv. (o. numera nästan bl.) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv. (motsv. läsning a). Åtskillige puncter, som widareläsas kan in actis. 2BorgP 5: 334 (1734). Rasmus Fleischers nyutkomna ”Boken och biblioteket” är naturligtvis rekommenderad vidareläsning i sammanhanget. SvD 4/12 2011, Kultur s. 20. —
(I 1 c α) -SPRIDNING. spridning varigm ngt som är spritt enbart i trängre krets sprids vidare (till många flera). 3SAH LXXV. 1: 19 (1967). —
(I 1 c α) -SÄNDA, -ning. sända (se sända, v. 1) vidare (ngt); vidarebefordra; äv. (i fackspr.) motsv. sända, v. 3, med avs. på radio- l. TV-program. Afsändare af telegram kan, genom att framför adressen sätta anmärkningen ”vidaresändes” .. begära telegrammets vidareförsändning med telegraf. SFS 1891, nr 4, s. 18. När annan part än det sändande radio- eller TV-företaget samtidigt och utan ändringar vidaresänder program till hushåll, som är anslutna till kabelnätet. Musikjur. 424 (2005). —
-UTBILDA~020. fortsatt l. ytterligare utbilda (ngn l. ngt).
1) (numera bl. tillf.) med sakobj., ungefär liktydigt med: vidareutveckla; jfr ut-bilda 2. (De) borde gripa varje tillfälle att åtminstone i blygsam omfattning vidareutbilda sin smak och sin konstnärliga förmåga. Form 1939, s. 14.
2) med personobj. (äv. refl. sådant); ofta i fråga om (mer omfattande) förkovran inom samma område som man redan verkar inom; jfr ut-bilda 3 o. -skola. På fritid och jämsides med Ert förvärvsarbete kan Ni vidareutbilda Er och därmed förverkliga Edra önskemål och planer. Form 1946, Ann. s. 11. När arbetsgivarna vid årsskiftet tog över de korta sjukskrivningarna skulle drygt 2 000 personer vidareutbildas för att arbeta med rehabilitering. SDS 14/1 1992, s. A14. —
1) (numera bl. tillf.) motsv. -utbilda 1, särsk. konkretare: vidareutveckling; jfr utbildning 2. Såsom en .. vidareutbildning kan .. en .. berömd rumsteori, den Lotze’ska, lämpligen uppfattas. Vannérus WundtPsyk. 70 (1896).
2) motsv. -utbilda 2: handlingen l. verksamheten att vidareutbilda (ngn, äv. sig); äv. konkretare, särsk. om kurs (se d. o. 7, 8) som innebär sådan handling osv.; jfr utbildning 3. Efter anställningen har hon gått flera vidareutbildningar och därefter blivit befordrad. Att det av de bildade stånden yrkas den ursprungliga vidareutbildningen av nationen. Sköld Fichte 20 (1914); möjl. till 1. Vilka utsikter till vidareutbildning en med nyspråklig studentexamen utrustad student skulle ha. PedT 1942, s. 3. En krävande vidareutbildning inom vården. Femina 2003, nr 6, s. 163.
Ssg (till 2): vidareutbildnings-kurs. Det orättvisa i att läroverkslärare i stor utsträckning själva måste bekosta bevistandet av kurser för skolbibliotekarier och andra vidareutbildningskurser. TSvLärov. 1950, s. 126. —
-UTVECKLA~020. med avs. på ngt sakligt: fortsatt l. ytterligare utveckla (se d. o. 3 c); äv. dels i pass. övergående i dep. (jfr ut-veckla 3 (b)), dels motsv. ut-veckla 4: ytterligare l. utförligare redogöra för (ngt); jfr -utbilda 1. Det förhållandet, att de under kriget använda luftvärnsraketerna var mindre lämpliga, behöver inte innebära att de ej kan vidareutvecklas. Ahlgren Atomkrig 125 (1946). Teoretiskt möjligt är .. att det är fråga om äldre anlagda (geologiska) former, som glacialt topphuggits och sedan vidareutvecklats. SvGeogrÅb. 1965, s. 79. Uppgiften i detta första kapitel är att precisera och vidareutveckla denna programförklaring. Östling NazSensm. 15 (2008). —
-UTVECKLING~020. [jfr -utveckla] handlingen l. verksamheten att vidareutveckla (ngt) l. förhållandet att vidareutvecklas; äv. konkretare, om enskild omgång av sådan handling osv. l. resultatet därav (äv. mer l. mindre konkret); jfr -utbildning 1. I den riktning, som vidareutvecklingen på grund af yttre och inre omständigheter kommit att följa. Ymer 1909, s. 222. Rena importsaker, som icke givit anledning till efterbildningar eller vidareutvecklingar. Rig 1927, s. 19. På samma sätt som stolpvinden kan betraktas som en mekanisk vidareutveckling av brunnskroken. Fatab. 1930, s. 214.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content