SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
LÄSNING lä3sniŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. (numera bl. i bet. c, e) -ar.
Ordformer
(läs- (-e-, -ää-) 1528 osv. läss- (-sz-) 1531—1665)
Etymologi
[fsv. läsning; avledn. av LÄSA, v.3]
till LÄSA, v.3 1, om handlingen att läsa. Linc. (1640). Med läsning öd ej tiden borrt. Lenngren (SVS) 2: 209 (1798). (†) Skierpa sitt Weet och Förnufft med gode och nyttige Bökers Lässningar. Brahe Oec. 55 (1581; uppl. 1920). — jfr BIBEL-, BRÅD-, FAMILJE-, FEL-, HÖG-, INNAN-, KART-, KURSIV-, LAG-, LITTERATUR-, MISS-, MÖNSTER-, NÖJES-, ROMAN-, SNABB-, UTAN-LÄSNING m. fl. — särsk.
a) konkretare, om ngt som är avsett att läsas l. ngt som man läser. Läsning i blandade ämnen, tidskrift utgiven 1797—1801. Läsning för folket, senare för svenska folket, tidskrift utgiven 1835—1924. Läsning för barn. Topelius (1865; boktitel). Walter Scott var min käraste läsning vid femton års ålder. De Geer Minn. 1: 27 (1892). — jfr FOLK-, UNGDOMS-LÄSNING.
b) (†) övergående i bet.: beläsenhet, boklig bildning; jfr d. (E. XIV) hade dock mycken läsning. Dalin Vitt. II. 6: 185 (1755). Hvar och en med sundt omdöme och medelmåttig läsning. Hjärne DagDrabbn. XXXII (i handl. fr. 1804).
c) till LÄSA, v.3 1 a; särsk. konkretare, om vad man läser på en inskrift, i en handskrift o. d.; äv. om läsart; förr äv. liktydigt med: inskrift, text o. d. Läsningen (av inskriften) är säker. Broman Glys. 2: 275 (c. 1730). Carlevi-Stenen, i Bautil N:o 1071, har ett helt olika utseende och läsning der och på det aftryck (osv.). Iduna 5: 40 (1814). Denna text, som varit underkastad så mången olika läsning. Lysander RomLittH 101 (1858). Värdefulla läsningar hittas icke sällan i manuskript, som i sin helhet ha föga att betyda. 2NF 28: 1026 (1919).
d) till LÄSA, v.3 1 e: studium. Dalin Arg. 1: 53 (1733, 1754). Läsning af de gamla språken. 3SAH 2: 49 (1887). — jfr EXAMENS-, FERIE-, HALVTIDS-, HEM-, KATEKES-, KLASS-, KONCENTRATIONS-, KONFIRMATIONS-, KURS-, LÄX-, NATTVARDS-, PLUGG-, PRIVAT-, SKOL-LÄSNING m. fl. — särsk.
α) (†) i pl.: studier. VRP 5/7 1738. Jag fortsatte mina läsningar under magister Axelssons handledning. MoB 1: 163 (c. 1800). Vasenius Top. 1: 321 (i handl. fr. 1829; om skolläsning).
β) (†) om kurs (i visst ämne). Första Läsningen. Topelius Lb. 1: 1 (1860).
e) till LÄSA, v.3 1 f: uppläsning; numera, utom i kanslispr., vanl. med bestämning som angiver att det är fråga om uppläsning. Rosenstein 1: 333 (1809). Läsningar (av petita) i de skilda departementen i finansministerns närvaro. Kuylenstierna Statsmaskin. 75 (1926). — jfr HÖG-, KOR(US)-, KÖR-, VÄL-LÄSNING m. fl. — särsk.
α) (†) till LÄSA, v.3 1 f γ, om hållande av föreläsningar; äv., konkretare, om föreläsning. Rudbeck Bref 7 (1662). Publique läsningar. PKalm (1754) hos Linné Bref I. 8: 113. SvLitTidn. 1815, sp. 804.
β) till LÄSA, v.3 1 f δ. Läsningen av trosbekännelsen sker från altaret. särsk. (†) sammanfattande, om prästens framsägande av ritualen vid en gudstjänst o. d.; äv. konkretare, om föredragen ritual, bön o. d. For predikanen skul är räntan pålagd och icke för läsning, siungning, messo eller doop. OPetri 1Förman. B 2 b (1528). Här emoot sade Hr. Erich att han förrättade döpelsen rätt med ceremonier och läsningar. VDAkt. 1684, nr 148. Lagerbring 1Hist. 2: 102 (1773).
γ) (i fråga om ä. l. folkliga förh.) till LÄSA, v.3 1 f ζ; särsk. konkretare, om besvärjelse l. magisk formel. Een læsningh för icht och rÿlwerck. 3SthmTb. 1: 156 (1593). Ords och läsningars hemliga kraft. Gadelius Tro 2: 4 (1913).
δ) [efter eng. reading] i England: var särskild av de olika behandlingar som ett lagförslag måste undergå i parlamentets båda hus, innan det slutligen får antagas; stundom äv. om motsv. förh. i andra länder. Andra läsningen. Tiden 1848, nr 208, s. 2. SvUppslB (1933).
f) till LÄSA, v.3 1 g: undervisning. Läsningen vid skolan börjar den 1 september. Skolordn. 1724, s. 32. — särsk. (†) i pl. Skolordn. 1693, s. B 4 a. (Läraren) började läsningarne den 3 Octob. SvLitTidn. 1814, Bih. sp. 82.
Ssgr: A (†): (e β) LÄSNINGA-MARKNAD. om köpslagan med läsning av böner o. d. OPetri Clost. D 3 a (1528).
B: LÄSNINGS-FEL, n. felläsning. Herrlin Minnet 57 (1909). —
(d) -SEDEL. (i Finl., †) lässedel. BtÅboH I. 11—12: 41 (1672). FinKyrkohSP 1: 131 (1785). —
(d, f) -TABELL. (†) lässchema. KrigsmSH 1797, s. 87. Därs. 1803, s. 38. —
(d, f) -TERMIN. (†)
1) lästimme. Dem, som med ringning, vti Gymnasii klocka, vppå Läsnings-terminerne teckn gifva skola. VGR 1742, Verif. s. 207.
2) lästermin. KrigsmSH 1797, s. 86. —
(d, f) -TID. (†) lästid; lästermin. Annerstedt UUH Bih. 3: 312 (i handl. fr. 1744). KrigsmSH 1797, s. 94. —
-VÄRK, n. (†)
1) till d, om studier. Kryger ÅmVetA 1770, s. 14.
2) till f: undervisningsväsende; skolväsende. Kryger PVetA 1767, s. 12. Heinrich (1828).
Spoiler title
Spoiler content