publicerad: 2019
VUXEN vuk3sen2, p. adj., vuxne, vuxna; vuxnare. n. o. adv. -ET; förr äv. VÄXEN, växne, växna, l. VÄXT
Ordformer
(vexen (u-, w-) 1555–1613. vext (u-, w-) 1541 (: fulwexta)–1852 (: fullwexta). vuxen (w-, -chs-, -in) c. 1620 osv. växen (w-) 1637–1786 (: fullwäxne). växt (w-) 1602–1914 (: halvväxt). woxen 1555 (: fulwoxen)–c. 1655)
Anm. De anv. av vuxen, växen o. växt som i ngn mån har kvardröjande verbal betydelse behandlas under VÄXA.
Etymologi
[fsv. vaxin, manna vuxin; jfr d., nor. bm. voksen, fvn., nyisl. vaxinn (nor. nn. vaksen); p. pf. av VÄXA]
1) om levande varelse: som har nått sin fulla växt (o. mentala utveckling); äv. med särskild tanke på de egenskaper som hör till l. förknippas med vuxenhet, särsk. erfarenhet l. mognad o. d.; äv. dels om träd l. skog o. d. (se a), dels substantiverat (se b), dels allmännare, i fråga om mognad utan tanke på vuxenhet, i ssgn SKOL-VUXEN; jfr FULLKOMLIG 1 a, MANBAR 1. LPetri 1Post. M 2 b (1555). Kan en Fru af sådan ålder, som har wuxna barn, gå på maskeraden? Holberg Mascarad. 20 (1779). Jag var nu så vuxen att jag kunde sköta en jagtbössa. Sätherberg Lefn. 65 (1896). Skinnet och gällen tillhopa gjorde en vuxen bäfver till ett lika värderadt villebråd som den största björn. Modin GTåsjö 203 (1916). Så mycket är .. uppenbart, att det är en vuxen man, som fört pennan. Arv 1947, s. 49. Svein var snart vuxen och behövde en gård som sin fader. Fridegård Offerrök 15 (1949). Irma är vuxen .. hon gör som hon vill. Jörgensdotter BergDöttrar 254 (2009). — jfr ARBETS-, FULL-, GIFTAS-, HALV-, JAKT-, KARL-, MAN-, MANTALS-VUXEN m. fl. o. FULL-VÄXEN samt DIGER-, FULL-, GIFT-, HALV-, MAN-VÄXT. — särsk.
a) om träd l. skog o. d.: som (med avseende på ålder l. dimension l. kvalitet) nått full utveckling; äv. med bibet.: färdig att avverkas; jfr MOGEN 2 d. Så är ock gott funnet och beslutet, at man här effter .. then wuxne gamble Eek- och Bökeskogen .. skal låta blifwa i wärje och ohuggen. Stiernman Riksd. 1008 (1642). At .. (allmogen), der ej tilfälle är til Stengårdars anläggande, klyfwa til stör wuxen gran och gårtall. PH 6: 4800 (1758). Beståndet av jätteasp .. visade sig vid närmare granskning .. utgöra flera hundra vuxna träd. NFMånKr. 1938, s. 111.
b) i substantivisk anv., motsatt: barn (se d. o. II). Rydberg Dikt. 1: 29 (1876, 1882). Endast för vuxna över femton år. Hellström Malmros 235 (1931). Att han skulle våga säga en sådan sak åt en vuxen. Lindgren MästBlomkv. 112 (1946). Läroverk för vuxna. UNT 10/1 1953, s. 4. Husagan för de vuxna hade lagligt funnits kvar ända in under mina föräldrars sista tid på godset. Lo-Johansson Förf. 60 (1957). Pilsner till de vuxna och saft till lillebror. Jonasson Hundraår. 202 (2009).
2) om ngt sakligt: som är karakteristisk för l. hör till l. används av ngn som är vuxen (i bet. 1); särsk. om smak (jfr SMAK, sbst.1 1–5); äv. ss. bestämning till liv (jfr LIV I 2) l. ålder o. d., angivande period l. tidsskede då ngn är vuxen. Ullman FlickÄra 21 (1909). Linné d. y. bör ha hunnit till vuxen ålder, innan fadern skrev dessa ord. Hagberg Linnæus 282 (1939). Tonen (i brevet) är .. en annan och vuxnare. OoB 1944, s. 125. (Förf. J. Joyce) räknas till republiken Irlands tillgångar, också om han i hela sitt vuxna liv .. levde i landsflykt. Olsson Dublin 24 (1968). Den som vill spetsar chokladen med några droppar rom, konjak eller lite likör för en mer vuxen smak. GbgP 13/1 2005, s. 49.
3) [specialanv. av 1] om person: som är färdig l. lämpad för (visst (angivet l. underförstått) ändamål l. viss uppgift o. d.), som har tillräckliga resurser l. tillräcklig erfarenhet för (att klara av ngt); särsk. i sådana uttr. som vara l. visa sig ngt vuxen l. vuxen ngt, förr äv. till ngt; förr äv. i sådana uttr. som vara ngn vuxen, kunna mäta sig med l. stå upp mot l. vara jämbördig med ngn. Han visade sig vara sitt uppdrag, situationen vuxen. Stiernman Riksd. 754 (1622). At sådane personer til Borgmästare utses .. som til sådant Embetes förträdande äro wuxne och duchtige. Schmedeman Just. 1353 (1693). Poniatowski skref, at .. (den svenska envoyén i Konstantinopel) war intet sin beställning wuxen. Nordberg C12 2: 71 (1740). Trots alla ansträngningar var den svenska hären på sommaren 1812 långt ifrån vuxen ett allvarsamt fälttåg. 3SAH 3: 185 (1888). Han visade sig ej vuxen att med jämnmod bära denna motgång. Annerstedt Rudbeck Bref CXXIX (1899). Runeberg och den syster, som var honom andligt mest vuxen. Söderhjelm Runebg 1: 27 (1904). En flygare måste känna sitt flygplans och sin egen begränsning och ej ge sig in i situationer, som han ej är vuxen. Söderberg PrFlygl. 1: 52 (1935). — jfr ARBETS-, FULL-, JÄMN-VUXEN.
Ssgr (till 1 (b)): VUXEN-ANSVAR~02 l. ~20. om vuxens ansvar (i förhållande till barn); jfr föräldra-ansvar. DN(A) 5/6 1964, s. 24. En mamma som inte orkat ta det vuxenansvar ett barn egentligen behöver. UNT 9/2 2016, s. B4. —
-BLIVANDE. om förhållandet l. processen att bli vuxen l. att övergå från att vara barn l. ungdom till att bli vuxen. AB 3/12 1953, s. 10. —
-BOK. (skönlitterär) bok med innehåll som är särskilt avsett l. lämpat för vuxna; motsatt: barnbok l. ungdomsbok; jfr -film, -litteratur. En klok ung flicka som svarade .. att de flesta ”vuxenböcker” kunde och borde läsas av ungdom. Idun 1954, nr 27, s. 26. —
-CENSUR. särsk. om censur av film avsedd att visas för vuxna. DN(A) 30/12 1963, s. 14. (Kulturministern) vill helt avskaffa vuxencensuren, från 1911, och bara behålla de gamla förbudsgränserna .. för barn på bio. Expressen 25/11 1993, s. 13. —
-DIABETES. om diabetes typ 2 (som vanl. drabbar vuxna), åldersdiabetes; jfr socker-sjuka 1. Att ansvarsfulla läkare i Sverige redan nu alltid i första hand försöker korrigera vuxendiabetes med diet. DN 23/10 1970, s. 28. —
-DOP. om dopceremoni för att döpa vuxen person l. äldre barn l. ungdom; motsatt: barndop. SvD(A) 24/10 1926, s. 12. Att dopet i kyrkan betraktats såsom en engångsakt, utgör intet verkligt hinder för denna lösning, då barn- och vuxendopet kunna och böra få både en olika yttre form och en olika religiös innebörd. SvD(A) 21/4 1931, s. 11. —
-DÖV. (i sht i vissa kretsar) som har tappat hörseln i vuxen ålder; äv. substantiverat. SvD 6/12 1973, s. 13. Vuxendöva har det besvärligt och är i många fall dömda till en besvärande kontaktlöshet. GbgP 20/10 1977, s. 7. —
-ELEV. vuxen elev; särsk. om elev som deltar i vuxenutbildning; jfr -studerande. DN(A) 17/10 1960, s. 6. Var fjärde vuxenelev i Stockholm måste avbryta studierna efter relativt kort tid. SvD 31/1 1971, s. 1. —
-FILM. om film avsedd för vuxna; särsk. om sådan film kännetecknad av erotiskt l. pornografiskt innehåll; jfr -bok. DN(A) 7/4 1948, s. 12. Ställer barn- och ungdomsfilmen andra krav på sina upphovsmän än vuxenfilmen gör? DN 19/1 1992, s. B4. Sluta att slänga lystna blickar mot videobutikens hylla för vuxenfilmer. Det finns enklare sätt att släcka den sexuella törsten på. DN 8/6 2005, Kultur s. 18. —
-GENERATION. jfr generation 2. DN(A) 6/4 1961, s. 2. Den knapphet som dagens vuxengeneration (i Kina) vuxit upp i. SDS 7/9 1987, s. 12. —
-GYMNASIUM. (skola med) gymnasieutbildning för vuxna; jfr gymnasium 2 o. -läroverk. Expressen 13/5 1957, s. 13. Stockholms vuxengymnasier ordnar i höst .. kompletteringskurser för personer med gymnasiekompetens vilka förbereder sig för studier på universitets- eller högskolenivå. SvD 7/5 1969, s. 15. —
-LITTERATUR. jfr litteratur 3 o. -bok. DN(A) 4/11 1946, s. 7. Ungdomslitteraturen behövs för att öppna vägen för ungdomen till vuxenlitteraturen. SvD(A) 27/7 1965, s. 5. —
-LIV. om den del av livet då man är vuxen; äv. sammanfattande, om levnadsvanor l. levnadssätt som är karakteristiska resp. karakteristiskt för vuxna; jfr liv I 2, 3 o. ungdoms-liv 2. Vi 1952, nr 45, s. 4. Övergången till vuxenlivet och ansvaret för sig själv (och sin försörjning) är inte lätt för några ungdomar. Idun 1957, nr 14, s. 8. Ett barn .. som tidigt måste axla vuxna bördor och leva ett ansvarsfyllt vuxenliv. KvinnLittH 1: 323 (1981). —
-LÄROVERK~102, äv. ~200. (förr) jfr läroverk 3 o. -gymnasium. Vuxenläroverket börjar med 60 elever. GbgP 13/4 1953, s. 19. —
-MOBBNING, äv. -MOBBING. om mobbning bland vuxna (i sht på arbetsplats). Expressen 16/1 1971, s. 14. Vuxenmobbning i arbetslivet är problem som många känner till men som få vill uttala sig om. GbgP 8/2 1987, s. 37. —
-PEDAGOGIK. pedagogik för vuxna elever. DN(A) 16/3 1950, s. 14. Vuxenpedagogiken, där man har med människor i skiftande åldrar och med högst olika bakgrund att göra. DN(A) 13/1 1965, s. 11. —
-SERIE. om sammanhängande serie (se d. o. i) (av filmer l. böcker o. d.) avsedd för vuxna; äv. om tecknad serie (se d. o. j) för vuxna läsare (ofta kännetecknad av satiriskt l. pornografiskt o. d. innehåll). DN(A) 13/10 1963, s. 33. Epitetet ”vuxenserier” har kommit av seriernas innehåll, och nuförtiden är det ingen skillnad mellan ämnesval i det skrivna mediet och den tecknade serien. GbgP 29/8 1986, s. 33. —
-STUDIER, pl. studier bedrivna vid vuxen ålder l. vid vuxengymnasium o. d.; jfr studium 3 b. SvD(A) 16/1 1959, s. 15. Jag tror att regeringen måste höja studiebidraget så att den ekonomiska förlusten vid vuxenstudier inte blir för stor. Barometern 8/9 2015, s. 10. —
-UTBILDNING~020. utbildning av l. för vuxna. SvD(A) 1/10 1959, s. 26. Vuxenutbildningen bör betraktas som ett betydelsefullt led i arbetsmarknadspolitiken. SvD(A) 31/1 1962, s. 17. —
-VÄRLD. sammanfattande, om den värld som vuxenlivet med dess ansvar l. möjligheter l. problem o. d. utgör; äv. om l. med tanke på personerna i denna värld. Expressen 24/2 1956, s. 6. Naturligtvis upplevde vi den sociala kontrollen från vuxenvärlden som ett hot. Strömstedt MittLiv 1: 14 (1981). (Männen) har .. tänkt sig vuxenvärlden mer i termer av arbete och inkomst än hem och barn. Fatab. 1985, s. 123.
Avledn.: VUXENDOM, r. vuxenhet. Röka och måla sig – symboler för vuxendom. ViHusm. 1952, nr 1, s. 5. Vi bestämmer oss för (filmen) ”Barnens ö” och känner oss tillfreds med vår ljusa och solglittrande och problemfria vuxendom. SvD 21/3 1981, s. 16. —
VUXENHET, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara vuxen l. uppföra l. bete sig som en vuxen (i fråga om mental mognad o. d.); jfr vuxendom, vuxenskap. AB 23/4 1873, s. 3. Följa de (dvs. de unga) sin inre känsla af vuxenhet och bete sig själfständigt och myndigt, så veta de dock (osv.). Tenow Solidar 3: 171 (1907). Mycket tyder på att .. (barnen) tvingas in i en vuxenhet som de inte är redo för. DN 28/9 1992, s. 4. —
VUXENSKAP, n. (tillf.) vuxenhet. AB 12/2 1967, Bil. s. 20. Flickans psykiska bearbetning av det begynnande vuxenskapet. SvD 12/5 1996, s. 21.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content