publicerad: 2019
VÄL vä4l, n.; best. (tillf.) -et.
Ordformer
(väl (w-, -æ-, -hl) 1673 osv. well 1559. wäll 1692)
Etymologi
välgång l. välfärd l. lycka (se LYCKA, sbst.3 4); nytta l. gagn; bästa (se BÄTTRE 3 i α); i sht förr äv. dels mer l. mindre liktydigt med: njutning l. välbehag (äv.: sällhet l. lycka (se LYCKA, sbst.3 5)), dels om person som skänker l. personifierar välgång l. njutning l. sällhet osv.; förr äv. ngn gg (konkret) om sammanfattningen av tillgångar l. (handels)varor o. d.; särsk. (o. numera nästan bl.) i förb. med dels adj.-attribut (särsk. i sådana uttr. som dels allmänt väl (se slutet), dels evigt väl (jfr EVIG 1)), dels gen.-attribut l. poss. pron. (särsk. i uttr. dels vilja ngns väl (se VILJA, v.1 I 2 b), dels ngns l. ngts väl och ve (se VE, interj. osv. II 2 b slutet)). Se till sitt eget väl. Måna om sina barns väl. Att hoo som helsth i sitt sachta maak och well sigh wara vill, han skall (osv.). LPetri Œc. 64 (1559). Att I mäd ängslig suck begråten Eer Olykka, / Ok Eder Makas Dödh? som war Eer halffwa Siäl, / Eert andra Siälff, Eer tröst, ok aldrabästa wäl. Lucidor (SVS) 312 (1673; uppl. 1997). Man wäntar någon tilökning innan kort, emedan någre Sill-handlare ännu ej låtet hela sit insaltade Wäl wräkas och packas. GbgMag. 1759, s. 82. J gudar, ropar han, nu får jag se Camilla! / Des enda ögnakast kan hjertats oro stilla. / Det blir det sista väl som himlen unnar mig! Creutz Vitt. 21 (1762). Alt godt är .. ett väl, och alt väl hänför sig medelbart eller omedelbart till känslan. Nyblæus Forskn. 2: 317 (1881). Min hulda härskarinna, / Som är mitt väl, min borj, min sällhets port! Wulff Dante 57 (1897). Hans livsgärning präglades av ett brinnande andligt engagemang både för människors eviga väl och för kyrkans tro och lära. SvD 20/7 2007, s. 21. — jfr GUDA-, LEVNADS-, MÄNNISKO-, SINNES-, SJÄLA-VÄL. — särsk. om samhällets l. statens l. det allmännas o. d. välgång l. nytta l. bästa; särsk. i uttr. allmänt väl (förr äv. det allmänna väl), det allmänna bästa (jfr ALLMÄN IV e). Det allmänna högstnödiga wäl. Tessin Bref 2: 235 (1754). Ty, hvad annat är et Samhälles väl, än hvarje enskildts väl? Kellgren (SVS) 4: 382 (1784). Wåre oafbrutne bemödanden at bereda Fäderneslandets framtida wäl. RF 1809, Ingress 1. Det är också derföre man städse vid afgörandet af vissa vigtigare samhällsfrågor får höra talas om, att statens väl står på spel. BEMalmström 7: 407 (1845). Den klassiska liberalismen .. är en jämviktslära. Enskilt intresse och allmänt väl sammanfaller, om processerna får tillräcklig tid och tillräckligt stor skala för att verka. KvällsP 17/12 2007, s. 8. jfr RIKS-, SAMHÄLLS-VÄL.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content