publicerad: 1928
FÖRVARING förva4riŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förva´ring Weste), förr äv. FÖRVARNING, r. l. f.; best. -en; pl. (i mer l. mindre konkret anv., †) -ar (GR 7: 299 (1531; i bet. 4 a), Nehrman InlJurCiv. 321 (1729; i bet. 4 a)).
Ordformer
(-va(h)r- (-wa-, -ua-) 1521 osv. -uår- 1581. -in(n)g(h) 1521 osv. -ning(h) 1523—1862. -ungh 1526)
Etymologi
[fsv. forvaring, forvarning; jfr d. forvaring, mnt. vorwaringe, t. verwahrung. Anm. I fråga om formen förvarning i bet. 1 (GR 4: 142 (1527), VDAkt. 1790, nr 460) är det i de enskilda fallen ovisst, huruvida den utgår från FÖRVARA l. FÖRVARNA]
vbalsbst. till FÖRVARA.
1) (†) till FÖRVARA 1: varning; (föregående) underrättelse; tillsägelse; admonition. Ær oss .. giordt en hemlig forwaringh att han (dvs. Sören Norby) .. agthar giöre en forraskningh in pa Findlandt. GR 3: 50 (1526). Huarförre giffue wij tiig nw medtt thenne wår scriffuelsse förwaring att tw icke mera så handler. Därs. 6: 72 (1529). En Ny Wijsa, .. så ädlom såsom gemenom .. til vpwäckelse, effterdömme, förwaring. Rudbeckius Starcke A 1 a (1624). Vid flera tilfällen har jag å Embets vägnar giordt Anders Larson i Stenbrohult alfvarsamma förvarningar för sit elacka upförande emot sin Hustru. VDAkt. 1790, nr 460. — särsk.
a) om meddelande som ngn lämnar en fiende om att han tänker börja strid l. gå till anfall; krigsförklaring. Giöre huar annen en erligh foruaring för en the .. forargha paa then annen. GR 3: 14 (1526). Sedhen drogh greffve Christoffer med sin hele häär .. till Säland, hvilket land han utan al förvaring öffverföll och brandskattede. HH 20: 5 (c. 1580). Petreius Beskr. 2: 41 (1614).
b) övergående i bet.: undervisning. Man finner (i Esopus' fabler) .. then alreherligaste läro, förwaringh och vnderwisningh, huru man sigh vthi hushåldh, emot öffuerheten och vndersåterna skicka .. skal. Balck Es. 50 (1603).
2) (†) till FÖRVARA 2: aktgivande på (ngt); särsk. i uttr. hava ngt i förvaring (jfr 7 a), akta på ngt. Titt tal haf tu i förvahringh. SvForns. 2: 218; jfr Visb. 1: 188 (c. 1620). Wissa wilkor, och omstendigheter, vthaff hwilkos föracht eller förwarning, Menniskian kan sitt lijff otideliga .. förwerka, eller thet til en högh ålder beholla och förfremia. L. Paulinus Gothus OErici 18 (1615).
3) (†) till FÖRVARA 3: förhållande(t) att taga sig till vara; aktsamhet, försiktighet. Han haffuer förmanat henne till förwaringh, och bidit henne fruchta Gudh och Rädas för höga Öffuerheeten. ÅngermDomb. 18/7 1642, fol. 198. Humbla Landcr. 104 (1740).
4) (†) till FÖRVARA 6 o. 7: betryggande; äv. mer l. mindre konkret; ofta i vissa bekräftelseformler (vid avslutande av en skrivelse), ss. till dess bättre förvaring och vittnesbörd, till dess l. dess till yttermera visso och (högre l. bättre) förvaring o. d. Til tess yttermere wisse och forwaring lather iak trökkie mith Signet aa Ryggen for thette breff. GR 1: 8 (1521). Till thess bättre förwaringh och witnisbyrdh. SvTr. 4: 69 (1523). Thess till yttermehre visse och bättre förvaring. GR 27: 249 (1557). Till wisso och högre förwaringh. VDAkt. 1671, nr 70. — särsk.
a) försäkran, förbindelse, garanti, säkerhet, skriftligt löfte l. erkännande, ”brev” (se d. o. 2), pant. GR 1: 212 (1524). Skaffa them the foruaringer ok breff the ära begärande aff w: h på Ekelanda äghor. Därs. 7: 299 (1531). Wij haffue .. Jngen Forwaring eller Forszeglingh Faatt vtaff Hertug Cristiann .. paa thet wij honnom lendt haffua. Därs. 10: 188 (1535). På thet hans kon: Ma:t skulle jw haffue tess heller fåått .. (slottet) tiil en pant och forwaringh. Därs. 11: 140 (1536). OPetri Kr. 294 (c. 1540). Creditorer, som sigh icke medh laghlige cauteler och förwarningar tilbörligen försedt hafwa. PrivHandtwerckshuus. 1668, mom. 14; jfr Nehrman InlJurCiv. 321 (1729).
b) till FÖRVARA 7 b: reservation. Anhållandes at denne vår skiäligste förvaring ock oss således aftvungne reservation .. måtte blifva til protocolls förd. 2RARP I. 1: 80 (1719).
5) (†) till FÖRVARA 8; ofta mer l. mindre konkret: skydd, skyddsmedel, preservativ. Herrans höguerdiga Natward .. (är) en läkedom och föruaringh emott döden. KOF 1: 269 (1575). Bot eller förvaring mot alla slags sjukdomar och krämpor. VexiöBl. 1831, nr 26, s. 1. Zeipel Set. 2: 299 (1847).
6) (†; se dock slutet) till FÖRVARA 9: bevarande, vidmakthållande. Till kyrkiones taakz förwarningh .. haffwer han intheet kostat, vthan allenast ett stycke Jern. VDAkt. 1656, nr 212. Det, som .. tiänar til vårt lifs uppehälle, til vår hälsas förvaring. De Geer PVetA 1744, s. 6. Bring Högm. 312 (1862). — särsk. till FÖRVARA 9 f: konservering; numera bl. (fullt br.) med anslutning till bet. 7: bibehållande av ngt i friskt tillstånd, då det är undanlagt l. lagrat. Linderholm (1803). Almström Tekn. 2: 643 (1845). Förvaring af lifsmedel under den varmare årstiden är såsom väl kändt ingen lätt uppgift. LAHT 1885, s. 280.
7) till FÖRVARA 12. Mottaga (förr äv. anamma) ngt till förvaring. Inlämna sina effekter till förvaring på järnvägsstationen. Må thu alleneste lathe anname samme warer till förwaring och hussrum, ther the offörderffwede liggie kunne. GR 18: 588 (1547). Förvaring .. af slutna kolli (osv.). Döss o. Lannge (1908). — särsk.
a) i vissa numera obr. uttr. (jfr c slutet), t. ex. hava ngt i (jfr 2) l. under (sin) förvaring, hava ngt i förvar, giva ngt åt ngn l. giva ngn ngt i förvaring, giva ngt åt ngn att förvara; taga ngt i sin förvaring, taga ngt i förvar; finnas l. vara l. bliva i l. under ngns förvaring; ligga i god förvaring. cxl (dvs. 140) skepundh koper som han hade i fföruaringh effter stiig hansson. GR 1: 143 (1523). Secretet motte blifve uti cantzlärens värie och förvaring. RA 3: 176 (1593). Kyrkol. 26: 7 (1686). De öfrige 200 Pund gaf jag Skeps Capitainens Enka i förvaring. DeFoë RobCr. 19 (1752).
b) konkret.
α) (†) lagerrum (för spannmål o. d.). Efter han (dvs. spannmålen) uthi fougternes förvaringer är blifvin oreen, så att han inthed till vårt behoff hade tienligh varidt. GR 23: 317 (1552).
β) (i sht vard.) lokal för inlämnande av reseffekter till förvaring; nästan bl. i sg. best., i sådana uttr. som inlämna, hava ngt på l. i förvaringen.
c) (numera föga br.) till FÖRVARA 12 slutet: (fängsligt) förvar. Blef förhandlet medh adelen .. um konungh Erichs förvaringh. RA 2: 243 (1568). CentralfängMalmö Instr. 35 (1891). — särsk. i vissa numera obr. uttr. (jfr a), t. ex. sätta l. hålla ngn i (fängslig) förvaring; få l. behålla ngn i sin förvaring, få l. behålla ngn i sitt våld gm att låta sätta honom l. hava honom satt i fängsligt förvar. Han .. togh the Swenske (dvs. den från svensk sida lämnade gisslan) .. medh sigh til Danmark, ther han lät sättia them i förwaring. GR 1: 20 (1521). RA 2: 259 (1568). Chesnecopherus Skäl Q 3 a (1607). Ständernes dom .. var att .. Kon. Eric (XIV) skulle till döddagar hållas i en fängslig dock Förstlig förvaring. HSH 3: 47 (c. 1750).
Ssgr (i allm. till 7): A: FÖRVARINGS-AVGIFT~02, äv. ~20. avgift för förvaring av ngt som deponerats hos ngn l. ngnstädes. SFS 1893, Bih. nr 55, s. 2. —
(7 c) -FÄNGELSE. (numera knappast br.) fångv. rannsakningsfängelse. FångvFörf. 298 (1892; enl. cirk. 1881). —
-MEDEL. (-varings- 1749—1906. -varnings- 1756)
1) (†) till 5: skyddsmedel; försvarsmedel; förebyggande medel, preservativ. Lind (1749; under bewahr-mittel). At bruka nödiga förvarings-medel emot sjukdomar. Bäck PVetA 1764, s. 8. Ett förvaringsmedel emot jernets förbränning. Åkerman UndStångj. 101 (1839).
2) till 6: medel att bevara ngt i godt skick l. att vidmakthålla ngt; numera bl. (i fackspr.) till FÖRVARING 6 slutet, i fråga om bevarande av organiska ämnen (frukt, matvaror o. d.) i friskt tillstånd. Det är .. nödigt att alltid hafva de förvaringsmedel tillhands, som kunna hålla sanningen vid makt i ditt hjerta. Lehnberg Pred. 1: 78 (c. 1800). Åkerman KemTechn. 2: 610 (1832). Som förvaringsmedel plägar man stundom bestryka köttet med matolja. Hagdahl Kok. 410 (1879). PedT 1906, s. 271. —
-MÖBEL. (i fackspr.) möbel avsedd att förvara föremål i; motsatt: sittmöbel. Förvaringsmöblerna, såsom skåp, byråar och kommoder. MeddSlöjdf. 1891, s. 94. KarlJohStil. 17 (1924). —
-PERSEDEL. (mindre br.) jur. föremål vari ngt förvaras. FörslStraffb. 1844—45, s. 62. Skåp, kista, skrin eller annan förvaringspersedel. SFS 1864, nr 11, s. 77. Därs. 1890, nr 33, s. 23. jfr 2NF 9: 479 (1908). —
-RUM.
1) (†) jur. till 5 o. 6: skyddande inrättning; till skydd för ngt utfärdad förordning l. anvisning; särsk. i uttr. lagarnas förvaringsrum. Flintberg Lagf. 1: 9 (1796). I Ryssland är Senaten lagarnes förvaringsrum. Därs. 11.
2) till 7: rum (lokal, plats) för förvarande av ngt. Serenius Zz 4 a (1734). Förvaringsrum för Hö och Fourage. AdP 1789, s. 980. Förvaringsrum för vapen, munderingar m. m. 2NF 38: 89 (1925). särsk. (†) om bankinrättning l. (offentlig) kassa. SvRStBesl. 1668, mom. 4. Medlen (böra) insättas och betalas uti det allmänna Rikets Cassa eller förvarings-rum. AdP 1800, s. 556. —
-STÄLLE. förvaringsplats. Nordforss (1805). Girobankerna voro i princip rena förvaringsställen för pengar. 2NF 24: 1408 (1916). —
-SÄTT.
1) (†) till 5: skyddsmedel, preservativ. Det förvaringssätt mot koppor, som utomlands blifvit försökt. Hjelt Medicinalv. 2: 411 (cit. fr. 1800).
2) till 6: sätt att bibehålla ngt i godt skick; numera bl. till FÖRVARING 6 slutet. DA 1824, nr 156, s. 5. Östergren (1924).
-TID. tid under vilken ngt förvaras. SFS 1893, Bih. nr 55, s. 2. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets rymd och förvaringstiden. Därs. 1907, Bih. nr 38, s. 3. —
B (†): (1) FÖRVARNINGS-BREV.
-MEDEL, se A.
Spoiler title
Spoiler content