publicerad: 1945
MOGNAD mω3gnad2, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(-na c. 1700—c. 1730, 1839 (: mogna'ns, gen. sg. best.). -nad (-dh-) 1640 osv. -nadt 1623—1628)
1) motsv. MOGEN 1; ofta i sådana uttr. som komma, hinna, bringa till mognad, förr äv. gå i mognad, stå i sin mognad. När Åhrswexten .. är kommen til sin retta moghnadt, och skal inberghas. L. Paulinus Gothus MonPac. 744 (1628). När säden står uti sin mognad. Aken Landap. 124 (1747). Under mognaden (synes frukten) förbruka föga näring. HbTrädg. 1: 16 (1872). MinnCJBoström 200 (1897: gå i mognad). Ärter kunna med fördel odlas till mognad å såväl styvare som lättare jordar. Upsala(A) 1921, nr 46, s. 6. jfr BRUN-, FRÖ-, GUL-MOGNAD m. fl. — särsk. mer l. mindre bildl.; förr äv. i uttr. få l. taga mognad, mogna. Ungdoms-fröet lär' med tiden mognad få. Eldh Vitt. 410 (1723). Mörk Ad. 1: A 3 b (1742: taga .. mognad). Helgelsens frukter bringas till mognad. Hagberg Pred. 2: 32 (1815). De Geer VSkr. 1: 4 (1839, 1892: glödande mognad i färgen).
a) motsv. MOGEN 2 a; äv.: (stadium av) full kroppslig utveckling l. könsmognad. Linc. (1640; under pubertas). Cederström Fiskodl. 108 (1857; i fråga om rom). Den finhåriga hud, som omgifver hjortdjurens utväxande horn och efter dessas ”mognad” sammantorkar. BiblJäg. 4: 286 (1897). Trots denna fysiska mognad var hon ännu ett fullkomligt barn både till hjärta och förstånd. Wester Aksakov Fam. 42 (1911). jfr KÖNS-MOGNAD.
b) (numera knappast br.) motsv. MOGEN 2 b; förr äv. i uttr. draga sig till mognad (jfr i), mogna. Vndertijdhen dragha Pestilentziske Swulmer, sigh sielffwa til Mognadt. L. Paulinus Gothus Pest. 91 a (1623). At hielpa bölderna til en god mognad. Lindestolpe Pest. 59 (1711). Aken Reseap. 76 (1746). Meurman (1847).
d) (i sht i fackspr.) motsv. MOGEN 2 d; i fråga om virke, skog o. d. Bergv. 2: 367 (1747). SvSkog. 1407 (1928).
e) motsv. MOGEN 2 e. Langlet Husm. 787 (1884; i fråga om ost). Med normal syrning menas .. gräddens mognad på 18—20 timmar. TLandtm. 1900, s. 901. jfr OST-MOGNAD.
g) (†) motsv. MOGEN 2 g. Malmernes mognad. Tilas PVetA 1742, s. 32. Åhstrand Öl. 18 (1768; i fråga om kalksten).
i) (stadium nära) fullbordan l. fulländning, högsta stadium, kulmen, höjdpunkt; slutgiltigt skick; blomstring; förr äv. i uttr. draga sig till mognad (jfr b), mogna. JAndersin (1689) hos Lucidor (SVS) XVI. Alle gode och loflige kånster, och språk i Tyskland, och hela Europa .. (ha) blomstratz, och nästan nådt sin fulla mogna. Isogæus Segersk. 760 (c. 1700). Landets olyckor (ha) .., steg för steg, draget sig til mognad. Wallquist EcclSaml. 1—4: 400 (1766). Geijer Häfd. 50 (1825). särsk. (†) konkretare. Anklagelsen mot Verres betecknar Cicero sjelf såsom sin vältalighets mognad. Geijer I. 2: 176 (1836).
3) motsv. MOGEN 4: (stadium av) full utveckling i andligt avseende; klokhet, förstånd, (livs)erfarenhet, omdömesgillhet; kunnighet. Han har visat stor konstnärlig, vetenskaplig mognad. När alt med mognad ähr öfwerlagd. CPolhem (1716) hos Swedenborg RebNat. 1: 261. Förnuftigt folk äska ej af Barn en Mans mognad. Tessin Bref 1: 56 (1751). Mognad i omdömet. Böttiger 4: 91 (1847, 1869). Uppsatserna .. skulle markera stigande mognad. Swensson Willén 112 (1937). jfr FÖRSTÅNDS-MOGNAD. — särsk.
a) motsv. MOGEN 4 c. Den insigternas mognad .., som borde vara skolundervisningens bästa frukt. PedBl. 1877, s. 176.
b) motsv. MOGEN 4 d, i fråga om tankar, beslut o. d. Höga gerningar äro höga tankars mognad. Tessin Bref 2: 78 (1754). Bringa ngns beslut till mognad. Schulthess (1885).
c) (i vitter stil) motsv. MOGEN 4 e. Min tanka ljus, min sällhet mognad vann. Kellgren (SVS) 1: 191 (1777).
d) (†) motsv. MOGEN 4 f; i uttr. komma i mognad, om handling: bli färdig att sättas i värket. Rådets afsättande .. hade ej ännu kommit i mognad. Tersmeden Mem. 5: 58 (1771).
4) motsv. MOGEN 6; i uttr. i l. vid tidens mognad, då tiden är l. blir mogen. Melin Pred. 2: 134 (1847). Nyström DöfstUndUtv. 160 (1901).
Ssgr: (2 a) MOGNADS-DELNING. anat. om (vardera av) de båda sista delningarna inom en könscell hos djur före befruktningen, varigm kärnstavarna reduceras till hälften, reduktionsdelning. Hofsten Ärftl. 1: 44 (1927). —
-GRAD, r. l. m. grad l. stadium av mognad.
2) till 2. Arwidsson Strömm. 57 (1913). Mognadsgraden hos olika ostslag. LAHT 1921, s. 604. Berg Ögat 92 (1929; i fråga om starr). Trots en lägre mognadsgrad hos gossar vid födelsen, äro gossarna dock tyngre än flickorna. Dahlberg SjSamh. 1: 84 (1934).
3) till 3. Wallin Vitt. 2: 308 (1811). En skalds mognadsgrad och konstnärliga utveckling. Mjöberg Stilstud. 43 (1911). —
(1) -GRÄNS. gräns utanför (ovanför) vilken viss växt l. frukt icke mognar. I regel torde .. (lingonens) mognadsgräns .. vara förlagd till barrskogsgränsen eller något högre. Smith VegHögfj. 95 (1920). —
(1, 2) -PROCESS. jfr -förlopp. Grotenfelt Mejerih. 173 (1881; i fråga om ost). 2NF 18: 801 (1912; i fråga om frö). Därs. 33: 1166 (1922; i fråga om ägg). —
(3) -PRÖVNING. (†) = mogenhets-prövning. Tegnér (WB) 9: 359 (1843). BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 54. —
(1, 2) -STADIUM. stadium l. skede under mognadsprocess. BotN 1889, s. 56 (i fråga om ört). LAHT 1921, s. 604 (i fråga om ost). —
-TID. tid som åtgår för att ngt skall mogna; tidrymd varunder l. tidpunkt då ngt mognar.
1) till 1. Fries BotUtfl. 2: 209 (1838, 1852). Sommarfrukterna (böra) alltid .. afplockas 6—8 dagar före den fullständiga mognadstiden. HbTrädg. 3: 114 (1872). Mognadstiden (för frukter) är alltid kortare i ekvatorialländerna. Jönsson Gagnv. 28 (1910).
2) till 2. särsk.
b) (i fackspr.) om viskos. Genom att vid viskosförfarandet förkorta mognadstiden kan man minska cellulosans nedbrytning. HantvB I. 8. 1: 161 (1939); jfr mogna, v. I 2 g.
3) (i vitter stil) till 3. Liljestråle Fid. 659 (1797). Lifvets mognadstid. Tegnér (WB) 1: 75 (1805). —
(2 d) -ÅLDER. skogsv. tid som åtgår för att virke skall mogna; ålder som skogsbestånd tillåtes uppnå före avvärkningen, omloppstid. Mognadsåldren för tallen (antages) uppnås i Götha rike vid 120 år. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 138 (1857).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content