publicerad: 1947
NOPPA nop3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (HSH 37: 63 (1548), osv.) ((†) -er (GripshInvent. 26/5 1547, Wollimhaus Ind. (1652))).
Ordformer
(nap- (i ssg) 1676 (: naptygz Kiorttel). nop- (i ssgr) 1668 (: Noptygh)—1669 (: noprya). nopp- (nå-) 1547 osv. nåp- (i ssg) 1668 (: nåprija). — Anm. Det hos Botin SvSpr. 81 (1777) förekommande ordet NÄPPOR, pl., är sannol. tryckfel för nåppor)
Etymologi
[fsv. nuppa, blåntott (HelMän. 226), noppor, pl., blånor; jfr sv. dial. noppor, nuppor, pl., äv.: getskägg, små ax, östsv. dial. noppa, ko utan horn; jfr vidare d. noppe (jfr fd. nop(pe), knopp på växt), mnt. noppe (nt. nopp, nupp), mnl. noppe, nop (holl. nop), ävensom NOPP; sannol. väsentligen utgående från ett ord med en urspr. bet.: ngt stympat l. avrundat l. knubbigt o. d., trol. besläktat med nor. dial. nuv, rund förhöjning, hårtofs, får med korta öron, o. NUBB, spik (jfr NUBBA, sbst., o. t. noppe, nuppe), l. möjl. med nor. dial. nup, hög bärgstopp med brant framsida, lit. knubti, vara böjd. — Jfr NOPKIN, NOPP, NOPPA, sbst.1, 3, NOPPA, v.2 (i bet. 2)]
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i pl.: blånor, blår. GripshInvent. 26/5 1547. Columbus Ordesk. 44 (1678). Nerén Mälsa 331 (1944). jfr HAMPE-NOPPOR.
2) [jfr motsv. anv. i d., (m)nt., mnl. o. holl.] liten upphöjning av hopfiltade fibrer o. dyl. l. ögla (l. ända) av tråd l. garn o. d. som på olika sätt anbringas i dekorativt syfte på tyg l. i väv l. stickat arbete o. d.; äv. om dylik upphöjning l. ojämnhet l. ögla l. knut som uppkommit ss. vävfel o. d.; jfr NOCK, sbst. 6. 1. Rya medh Noppor. BoupptSthm 27/6 1672. En linnen randi Kiortel mäd noppor på. UOxelgren (1759) i Fatab. 1911, s. 81. Nu skall du väfva en väf; men på den får hvarken finnas tvist eller noppa. SvFolks. 435 (1849). Dubbla sticktröjor, av vilka den yttersta var vit med röda noppor. Siwertz Nov. 7 (1918). särsk.
a) om förtjockning på garn l. tråd, uppkommen vid spinning l. avsiktligt åstadkommen gm hoptvinning av flera garner som tillföras under förändring av hastighet o. spänning vid hoptvinningen; knut (se KNUT, sbst.1 2 c). TT 1896, Allm. s. 293. HantvB I. 8. 1: 258 (1939).
b) om små tofsar av garn o. d. vari de trådar fästas som med regelbundna mellanrum sys genom en madrass l. en bolster o. d., för att stoppningen icke skall förskjuta sig. SvUppslB 17: 1167 (1933).
3) [jfr motsv. anv. av t. noppe, nuppe] (i sht i fackspr.) reliefdekoration på glas l. lerkärl, bestående av en pålagd knappliknande glasklump (l. kort glastråd) l. lerkula o. d. AntT IX. 5: 6 (1905). Midjan (på remmaren) är prydd med några knappar, ”noppor”. SvHantv. 43 (1920). Seitz Glas. 31 (1933).
4) (†) knottra på hud; äv. anat. om tand- l. fransliknande bildningar av organisk vävnad. (Medevivatten hjälper) För noppor eller såsom Gååskött på Armar och Been. Hiärne Suurbr. 28 (1680). VetAH 1786, s. 285 (på ett slags sjöpännor). Sönnerberg Loder 585 (1799; om den mellersta ägghinnans fransar).
Ssgr (i allm. till 2. Anm. Åtskilliga av nedan behandlade ssgr kunna äv. fattas ss. ssgr med nopp): A: (3) NOPP-BÄGARE. [jfr t. nuppenbecher] (i fackspr.) glasbägare med noppor. Seitz ÄSvGlas 84 (1936). —
-GARN.
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 1: blångarn (se d. o. 1). SmålP 1890, nr 57, s. 1. Nerén Mälsa 332 (1944).
2) till 2: garn varav noppigt tyg l. stickat arbete tillvärkas; särsk. (o. numera bl.) till 2 a: effektgarn med noppor sittande på (bestämt) större l. mindre avstånd från varandra. VaruförtTulltaxa 1: 163 (1912).
(4) -HINNA, r. l. f. (†) med. o. veter. om hinna l. vävnadsskikt som utmärkes av papillartade l. knottriga bildningar. Hernquist Hästanat. 107 (1778). Sönnerberg Loder 585 (1799; om den yttersta ägghinnan). —
(4) -SJÖPÄNNA. (†) zool. om varietet av sjöpännan Pennatula rubra Ell., kännetecknad av fjälliknande små utsprång (”noppor”) på den förkalkade axelns övre delar o. på de därifrån utgående bladlika bildningarna. VetAH 1786, s. 283. —
(jfr anm. ovan) -TINKTUR. (i fackspr.) färgad tinktur som påstrykes ströpartiklar l. olikfärgade fibrer i en väv, då de icke lämpligen kunna borttagas. 2NF (1913). —
-TRÖJA. (nopp- 1677. noppe- 1676) (†) av noppigt tyg. VDAkt. 1676, Bouppt. nr 338. BoupptSthm 24/7 1677. —
(1, 2) -TYG. (nopp- 1668 osv. noppe- 1675 (: Noppetygz Kiortell)—1780) (numera bl. tillf.) om tyg med noppig yta. BoupptSthm 10/2 1668. Östergren (1933). —
-VÄV. (nopp- 1767 osv. noppa- 1922. noppe- 1626—1712)
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 1: blångarnsväv, blaggarn; hamplärft. VRP 1626, s. 227. De förfärdiga (i Halltorp i Småland) .. Blångarns-väf, här kallad Noppväf. VetAH 1767, s. 299.
B (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat): NOPPA-TÄCKE. täcke med inslag av klippta tygremsor o. invävda noppor av garn l. tyg. SvSlöjdFT 1930, s. 58 (fr. Hälsingl.). —
-VÄV, se A.
C (†): NOPPE-TRÖJA, -TYG, -VÄV, se A.
Avledn. (till 2): NOPPA, v.1, -ning. [jfr motsv. anv. av ä. d. noppe, ävensom östsv. dial. noppa, bilda noppor] (numera knappast br.) (medelst friseringsmaskin o. d.) åstadkomma noppor (l. våglinjer o. d.) i luggen på (kläde), frisera (se frisera, v.1 a). Holmberg (1795; under friser). Schulthess (1885). —
NOPPAD, p. adj. [jfr holl. genopt; till noppa, sbst.2, o. noppa, v.1] (numera bl. tillf.) försedd med noppor (l. ränder l. våglinjer o. d. i luggen); noppig (se d. o. 1); äv. bildl., särsk. i uttr. noppad med ngt, försedd med ngt som liknar noppor. Roth Kägleh. 32 (i handl. fr. 1686). Noppat kläde eller ängelsk frisad. CFGeijer (1768) hos Dahlgren Carl 101. Där står den mörka barrskogen noppad med späd lövgrönska från björk och al. Lo-Johansson StädAnsikt. 201 (1930).
Spoiler title
Spoiler content