publicerad: 1949
OBLIGATION ob1ligaʃω4n, äv. -atʃ-, äv. 0104, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(oblekasion 1620. obligasion 1686. obligation 1554 osv.)
Etymologi
1) (†) utfästelse (att göra ngt), förbindelse, löfte; ofta om skriftlig handling vari en utfästelse göres. G1R 24: 378 (1554). Sam[m]a dagh bleff vpläsitt Christen Hårbos oblekasion och förplictelse bref .. at icke kom[m]a vthi Suerike, för en han får höge öfuerhetthen frij tilståndh at bliff[ua] vånactigh (dvs. bosatt). SkrGbgJub. 6: 562 (1620). Rudbeck Bref 16 (1662).
2) (†) fördrag, kontrakt, avtal o. d. (Lagens förbund) är en samhelligh Obligation, som vthi Laghen warder vprettadt emellan Gudh och Menniskio slechtet. L. Paulinus Gothus ThesCat. 15 (1631). — jfr HEIRATS-OBLIGATION.
3) skyldighet, plikt, förpliktelse; särsk. jur. om skyldighet som svarar mot en viss fordran l. om rättslig skyldighet att handla på visst sätt mot en annan; äv.: obligationsförhållande (se d. o.). RARP 2: 75 (1634). Redo och räkenskap att göra, är hwar och een, som Kongl. Maij:t något i händer förtrodt, skyldig, så att det honom som een obligation åligger. CivInstr. 138 (1684). Schrevelius CivR 1: 182 (1844). Obligationen är (i den romerska rätten) fattad som ett band, med vilket borgenären binder gäldenären och från vilket denne ”löser och befriar sig” genom prestationen. Minnesskr1734Lag 2: 581 (1934). — särsk.
a) (†) i uttr. ställa en obligation för ngn, utfärda en (sträng) föreskrift för ngn. PrivSvStäd. 3: 381 (1579).
b) om tacksamhetsskuld (som man icke avbördat sig); numera bl. (ngt ålderdomligt) i uttr. stå l. stanna i obligation hos l. till ngn (förr äv. hava ngn obligation). Schück VittA 2: 41 (cit. fr. 1668). Den obligation iag hafwer Knipercronska huset. KKD 6: 251 (1714). Hans nåd vill aldrig stå i obligation hos någon. Blanche Våln. 244 (1847). Östergren (1933).
4) skriftlig skuldförbindelse, skuldebrev, revers; numera bl. om vart särskilt av ett antal tryckta, på innehavaren ställda skuldebrev, utfärdade av stat, kommun, bolag o. d. vid upptagande av ett långfristigt, större lån (obligationslån). Then Polenske Drotningen Anna vpdrogh the Polenske Ständer alle sijne Håfwor til Vnderpant, och på theras Begäran tilstälte them ther på sin Obligation. Schroderus Os. III. 2: 304 (1635). Dett lärer wara bewisligit, att han hafft Ehn wacker ahndehll Contante penningar och Obligationer på utheståandhe medell. VRP 1706, s. 83. Allmänna Lähn, hwarpå Obligationer .. äro utgifne. PH 1: 244 (1720). IT 1791, nr 5, s. 2. Mot 4.000 Rdr, på hvilka han ville hafva obligation, skulle (han) votera för anslag. Liljecrona RiksdKul. 511 (1841). Obligation, som utfärdas här i riket, skall (osv.). BtRiksdP 1894, I. 1: nr 43, s. 24. SvRiksd. II. 13: 212 (1934). — jfr ACKOMMODATIONS-, JÄRNVÄGS-, LÅNEBANKS-, PREMIE-, SPAR-, STADS-, STATS-OBLIGATION m. fl.
-ARK. Räntebärande obligationer bestå af obligationsarket, den s. k. manteln, innehållande själfva skuldförbindelsen, samt kupongarket, innehållande visst antal vanligen halfårsvis förfallande kuponger. 2NF 20: 414 (1913). —
(3) -FÖRHÅLLANDE, n. jur. om ett rättsförhållande i vilket en part har att fordra en prestation av en annan part l. i vilket de olika parterna ha att fordra prestationer av varandra. 2NF 6: 1407 (1907). Björling CivR 155 (1908). —
-KUPONG. var särskild av ett antal till en obligation hörande, vanl. halvårsvis förfallande kuponger mot vilkas avlämnande räntan utbetalas. SD 1892, nr 325, s. 1. —
-LOTTERI. av obligationsutgivare anordnat lotteri, vid vilket vinster (premier) till ett visst belopp utlottas på ett visst antal obligationer. Östergren (1933). —
-LÅN. lån som stat, kommun, bolag o. d. upptager gm utgivande av räntebärande obligationer. NF 1: 100 (1875). Hernberg Rättsh. 308 (1922). —
-RÄNTA. —
(3) -RÄTT, r. l. m. jur. den del av förmögenhetsrätten som behandlar fordringsrätterna. Schrevelius CivR 1: 187 (1844).
-SKULD. skuld som stat, kommun, bolag o. d. åsamkat sig gm upptagande av ett l. flera obligationslån. SFS 1873, nr 3, s. 47. Cassel TeorSocEkon. 575 (1934). —
-UTGIVARE~0200. om den stat, kommun osv. som upptager ett lån gm utgivande av obligationer. SFS 1894, nr 66, s. 24. —
-VINST. på premieobligation.
Spoiler title
Spoiler content