publicerad: 1956
RADIE ra4die, förr äv. RADIUS (ra´dius Weste; rádiuss Dalin), r. l. m.; best. -ien; pl. -ier. Anm. I ä. tid användes stundom den lat. pl.-formen radii. Polhem Brev 26 (1710; i bet. 2). Dalin (1871; i bet. 2).
Ordformer
(radie 1746 osv. radius 1729—1901)
Etymologi
[jfr d., t. o. eng. radius, radie; av lat. radius, stav, hjuleker, stråle, radie; formen radie har bildats i sv. till radien, sg. best., o. radier, pl. — Jfr RADIAL, RADIERA, v.2, RADIO, RADIO-, RADIUM, RADIÄR, RAYON, sbst.1, RÄJONG m. fl.]
1) (†) (ljus)stråle, solstråle. (Satans) håhr var som spetsiga radier, rätt uppstående kring hufvudet, lika piggsvins taggar, men mycket längre. Gadelius Tro 1: 91 (i handl. fr. c. 1770). AnderssonBrevväxl. 1: 261 (1858; i bild). WoJ (1891).
2) i sht mat. rät linje från en punkt på en cirkel l. annan kurva till en fast punkt (vanl. medelpunkten l. en av en kurvas brännpunkter) l. omvänt; äv.: rät linje från ytan av en sfär till dess medelpunkt l. omvänt. Polhem Invent. 70 (1729). Alla stjernor till och med 8:de storlekens .. ligga inom en spherisk yta, hvars radie är ungefär 30 gånger afståndet för en första storlekens stjerna. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 11. En stjärnas avstånd från vårt solsystem (vår sol) .. kan .. uttryckas i jordbanans radie som enhet. Strömgren AstrMin. 1: 52 (1921). Inmutat område skall vara cirkelformigt med tvåhundra meters radie i horisontalplanet räknat. SFS 1938, s. 658. — jfr BÖJNINGS-, CIRKEL-, EKVATORS-, EKVATORIAL-, JORD-, KRÖKNINGS-, KURV-, METACENTER-, MÅN-, SOL-RADIE. — särsk.
a) (†) geom. om en rät linje från en regelbunden polygons vinkelspets (större radie) l. mittpunkten på dess sida (mindre radie) till dess medelpunkt. Bergroth Geom. 45 (1876).
b) oeg. l. mer l. mindre bildl., om ngt som påminner om l. tänkes ss. en radie (vanl. i en cirkel); jfr c. SKN 1845, s. 47. Nerverna .. bilda ett sammanhängande Helt, ett System, hvars centrum är Hjernan och hvars radier utbreda sig i hela kroppen. Trana Psych. 2: 11 (1847). Min syster och min bror utgöra egentligen de tvänne radier, inom hvilka mitt lif faller. Ridderstad Samv. 3: 220 (1851). Våra sängar hade stått i radier ut från järnspisen. Engström 1Bok 92 (1905).
c) i utvidgad anv., om avståndet från basen o. d. på ett värksamhetsfält o. d. till dess gräns; stundom övergående i bet.: räckvidd. Snellman Gift. 2—3: 114 (1842). Så långt ej vapenskyddet räckte — och dess ”radius” blef ständigt allt mindre — var inom östersjöprovinserna det mesta förtrampadt. Quennerstedt KKD 1: XVII (1901). (Sprängämnet) förstör allt inom en radie av en kilometer. Cederschiöld Livstidsf. 74 (1918). Kyrkan (i Muhu låg) inom radien för borgens och kyrkans i Pöide beskydd. Fornv. 1945, s. 232. jfr: Slagskeppens .. aktionsradie uppgår till 7,000—5,000 nautiska mil. VFl. 1908, s. 30. jfr KROSS-, KROSSNINGS-RADIE.
d) (†) om en rörlig arm på en (halvcirkelformig) gradskiva l. vinkeltransportör. Fock 1Fys. 286 (1859).
Ssgr (till 2): RADIE-MEDELTILLVÄXT~1002, äv. ~1020. skogsv. jfr -tillväxt. SkogsvT 1909, Fackupps. s. 248. —
-MÅTT. (i fackspr.) mått (se mått, sbst.4 3 a) som anger längden hos en (viss) radie. Retzius FinKran. 157 (1878). —
-TILLVÄXT~02, äv. ~20. skogsv. abstr. o. konkret, om en trädstams tillväxt i tjocklek. SkogsvT 1908, s. 280. Granen visar en kraftig såväl längd- som radietillväxt. Smeds Malaxb. 376 (1935).
Spoiler title
Spoiler content