publicerad: 1957
Ordformer
(förr äv. record)
Etymologi
[jfr t. rekord, fr. record; av eng. record, protokoll, prestation av kapplöpningshäst, den bästa l. förnämsta prestationen, rekord, av ffr. record, vbalsbst. till recorder, erinra, av lat. recordari, erinra sig, föra till minnes l. till hjärtat, till re- (se RE-) o. cor (gen. cordis), hjärta (se HJÄRTA). — Jfr KORDIAL]
2) sport. (under tillfredsställande kontroll uppnått o. officiellt godkänt l. erkänt) resultat av en sportprestation, som är det bästa som (i modern tid) uppnåtts i en viss idrottsgren (t. ex. den bästa tiden i en löpning, den största längden i ett kast o. d.) i världen (jfr VÄRLDS-REKORD) l. inom ett visst land l. område (t. ex. i uttr. svenskt rekord, om det bästa resultatet i en viss idrottsgren, som uppnåtts av en svensk medborgare vid en allmän tävling enl. vissa bestämmelser) l. i en viss krets l. sammanslutning av idrottsmän (jfr DISTRIKTS-, KLUBB-REKORD) l. av en viss person (t. ex. i uttr. personligt rekord, om det bästa resultat som ngn uppnått i en viss idrottsgren o. d.) l. av ett idrottslag (t. ex. i stafettlöpning) o. d. Rekord i l. (med avs. på distans som löpes l. simmas o. d.) på ngt. Svenska rekordet i löpning 1500 m. Hans personliga rekord i höjdhopp är (på) 2 m. Rekorden i olika idrottsgrenar förbättras oavbrutet. Rekordet på 1500 m frisim. TIdr. 1888, s. 165. Nurmi gick under rekordet på 2000 i regnväder. DN 1921, nr 179, s. 8. Oja tangerade rekordet på 100 meter löpande på 11.3 (sekunder). IdrBl. 1924, nr 74, s. 6. För att ett resultat skall kunna godkännas som rekord fordras .. att det nåtts vid en allmän, i förväg utlyst tävling. NärVarHur 1953, s. 449. jfr: S. k. records inom roddsporten eller ”bedrifter”, såsom vi med iakttagande af citationstecken våga öfversätta detta .. för helt säkert de fleste idrottsmän begripliga engelska ord. Balck Idr. 2: 616 (1887). — jfr DISKUS-, DISTRIKTS-, HASTIGHETS-, HÖJD-, HÖJDHOPPS-, IDROTTS-, KLUBB-, LÄNGD-, PADDLINGS-, PUBLIK-, VÄRLDS-REKORD m. fl. — särsk. i vissa uttr.
a) sätta (ett) rekord (i l., med avs. på distans som löpes l. simmas o. d., på ngt), uppnå ett resultat (i en viss idrottsgren l. på en viss distans o. d.) som aldrig tidigare uppnåtts av ngn annan i ett visst område l. en viss klubb l. vid visst slag av tävling l. på en viss idrottsplats o. dyl. l. av en själv (personligt rekord); äv.: uppnå samma resultat som representerar det gällande rekordet; äv. i sådana uttr. som sätta ett vackert rekord i l. på ngt (jfr 3). Han satte (nytt) rekord i höjdhopp. Det gällande svenska rekordet i längdhopp sattes 1934. Sätta rekord på 100 m ryggsim. WoJ (1891). Nytt finländskt rekord i lätt slägga .. satte .. E. Eriksson med 53,69 m. SvD(A) 1921, nr 236, s. 9.
b) slå rekord (i l., med avs. på distans som löpes l. simmas o. d., på ngt) (jfr 3).
α) överträffa l. förbättra ett tidigare uppnått (o. godkänt) rekord (i l. på ngt). Han slog (det gamla) rekordet i kulstötning med en halv meter. TIdr. 1896, s. 347. (Nurmi) brydde .. sig icke om att slå rekordet på 1500. IdrBl. 1924, nr 86, s. 1.
β) sätta rekord (jfr a). Löparen slog (nytt) rekord i 110 m häcklöpning. WoJ (1891). PT 1895, nr 201, s. 3. SvFolket 13: 116 (1940). Anm. till 2 b β. Uttr. slå rekord förekommer nu allmänt o. redan i de tidigaste språkproven i den här anförda användningen, vilken ofta klandras ss. oriktig (jfr t. ex. Wellander RiktSv. 767 (1939)).
3) i oeg. l. bildl. anv., om ett resultat l. mål l. en gräns (uppåt l. nedåt) som tidigare icke (så vitt bekant) uppnåtts på ett visst område l. i ett visst avseende o. d.; ofta övergående i bet.: höjdpunkt, toppunkt, kulmen; ofta i sådana uttr. som sätta rekord (i l., med avs. på område o. d., på ngt) (jfr 2 a, b), ofta övergående i bet.: ta priset. GHT 1895, nr 253 A, s. 2. I kvicka svar han slog briljant rekord. Gellerstedt Hemtr. 29 (1905). Rekordet med hänsyn till fylleriförseelsernas mängd slogs i England år 1875. Lidforss OndMakt. 13 (1909). 480 (sälar) fick di ett år, det var rekordet. Barthel Harstena 34 (1933). — särsk.
a) i vissa uttr.
β) (†) slå ngn med rekord (i ngt), slå l. överträffa ngn i ngt (o. uppnå ett rekordresultat). SDS 1896, nr 66, s. 1.
γ) (mera tillf.) ta rekordet, ta priset, slå rekordet. Vädret hade varit det allra grannaste sedan en tid tillbaka, men en lördag tog rekordet. Schiller DrMargNyck. 155 (1930).
b) (ngt vard.) i ssgr för att beteckna att ngt är bäst l. störst l. mest framstående o. dyl. l. enastående l. märkligt med hänsyn till resultat l. mått l. storlek o. d.
Ssgr (i allm. till 3 b, ngt vard.): REKORD-ANSLUTNING~020. rekordartat stor anslutning (se d. o. g). Hellström Storm 407 (1935). —
(3) -ARTAD, p. adj. som (gm att ha uppnått ett visst resultat l. ett visst omfång l. en viss gräns o. d.) innebär l. närmar sig ett rekord; rekordmässig. VFl. 1921, s. 111. Det har varit en rekordartat varm och solskensrik indiansommar i Skåne. SvD(A) 1929, nr 257, s. 15. —
(2) -BESTÄMMELSE. sport. bestämmelse angående (slagning l. godkännande o. d. av) rekord. PT 1906, nr 277 A, s. 3. —
(2) -BRYTARE, m.||ig. [efter eng. record breaker] (numera föga br.) sport. person som slår ett gammalt rekord (o. sätter ett nytt); äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b. Hjertberg HbIdr. 3: 49 (1912). Sanden StålRom. 144 (1929; i utvidgad anv.). IdrBl. 1935, nr 111, s. 7. —
(2, 3) -DAG. om dag på vilken ett rekord i ngt avseende uppnås l. slås o. d. Östergren (cit. fr. 1919). Hammarström Sportfiske 125 (1925). —
-DELTAGANDE ~0200, n. om rekordartat stort deltagande i en tävling l. en fest o. d. IdrBl. 1924, nr 59, s. 3. —
(2, 3 b) -DYKNING. om dykning som sker till ett större djup än vad som tidigare uppnåtts. UNT 1935, nr 103, s. 5. —
-EXEMPLAR. om exemplar (t. ex. av en växt o. d.) som i ngt avseende är rekordartat. Rosen Kap 106 (1912). —
-FART.
(2) -FLAGGA, r. l. f. sport. om på en idrottsplats (vid en tävling) utplacerad flagga som markerar ett nationsrekord l. ett världsrekord som uppnåtts i längd- l. trestegshopp l. i kast (se kast, sbst.4 I 1 b). IdrBl. 1935, nr 40, s. 3. —
-FLYGNING. särsk. till 2, om flygning (se flyga 2) varvid ett nytt rekord sättes (t. ex. i hastighet l. distans); äv.: flygning företagen i avsikt att sätta ett nytt rekord. —
(2) -FORM. sport. i uttr. (vara) i rekordform, (vara) i så god form (se form I 8) att man kan sätta ett rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b: (vara) i mycket god form. Upsala(A) 1927, nr 39, s. 6. —
(2) -FÅNERI. (starkt vard.) om överdriven jakt efter l. beundran för (personer som sätta) rekord. Thurman BerSjälv 101 (1931). —
(2) -FÄRD. om färd varunder ett rekord sättes l. som företages i avsikt att sätta ett rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b. NDA(A) 1920, nr 11, s. 1. —
(2) -HOPP, n. sport. om hopp (se hopp, sbst.1 1 slutet) varvid ett nytt rekord sättes. PåSkid. 1928, s. 247. —
(2, 3) -HUNGRIG. (vard., tillf.) som är lysten l. hungrig (se d. o. 2) efter att sätta l. slå rekord. Janson Segr. 229 (1913). —
(2) -HÅLLARE. sport. person (l. lag l. klubb o. d.) som har satt l. innehar ett (gällande) rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b. SvD(AB) 1919, nr 190, s. 5. Rekordhållare ifråga om .. fräckheter mot läraren. SocÅb. 1945, s. 34. Svensk rekordhållare i höjdhopp för damer. GHT 1947, nr 50, s. 16. —
-HÖG, adj. särsk. till 3 b: rekordartat hög. IdrBl. 1935, nr 29, s. 3. Den nuvarande rekordhöga produktionen .. i USA. SvD(B) 1947, nr 195, s. 5. —
(2) -HÖJD. om (vid hopp l. flygning o. d. uppnådd) höjd (se d. o. 1, 1 d β) som innebär ett nytt rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b. Priset har nått en ny rekordhöjd. Östergren (cit. fr. 1926). GHT 1935, nr 203, s. 3. —
(2) -INNEHAVARE~00200. rekordhållare; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b. IdrFinl. 3: 56 (1906). Paris är ännu rekordinnehavare, då det gäller egendomliga händelser. Ashton-Wolfe OndTjusn. 222 (1931). —
-JAKT.
1) (vard.) till 2: ivrig ansträngning för att sätta (ett nytt l. nya) rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b. Östergren (1936).
2) till 3 b, om jakt (se jakt, sbst.1 1) varvid en rekordartat stor mängd villebråd nedlägges. Östergren (1936). —
(2) -JÄGARE. (vard.) person som ivrigt eftersträvar att sätta ett nytt l. nya rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b; jfr -jakt 1. Hornborg Antip. 137 (1915). SvD(A) 1932, nr 192, s. 7. —
-LISTA, r. l. f. sport.
1) till 1: lista l. förteckning över de matcher i vilka en boxare deltagit (o. segrat). IdrBl. 1935, nr 2, s. 5. DN(B) 1955, nr 259, s. 11.
2) till 2: lista l. förteckning över inom ett visst område l. en viss idrottsgren l. av en viss person o. d. satta rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b. Rekordlista för fotlöpningar på slät bana. NordIdrL 1902, s. 200. —
(2) -LÖPA, v. (tillf.) sport. löpa på rekordtid, utföra en rekordlöpning. IdrBl. 1924, nr 29, s. 4. —
(2) -LÖPNING. sport. löpning (se löpning, sbst.3 1) varunder ett rekord sättes l. som anordnats i avsikt att ett rekord skall sättas; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b. Lundin NSthm 716 (1890). Denna tid av rekordlöpningar efter ytterlighetspositioner. Blanck NordRenäss. 195 (1911). —
(2) -MAN, m. (vard.) sport. man som sätter l. har satt ett rekord; rekordsättare, rekordslagare; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b. Almquist Wennerbg 28 (1917). SvD(A) 1926, nr 236, s. 13. —
(2) -MEDALJ. (†) sport. medalj som utdelades ss. belöning för ett visst (nysatt) rekord. SDS 1892, nr 313, s. 3. —
-MÄSSIG. som betecknar l. innebär ett rekord; rekordartad. Hammarström Sportfiske 164 (1925). 1940 års rekordmässigt klena skörd. SocÅb. 1940, s. 29.
(2) -PRESTATION. sport. prestation som medför l. innebär ett rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 b. IdrBl. 1924, nr 34, s. 11. —
-PRIS, n. om (högt l. lågt) pris som innebär ett rekord (för en viss vara, vid ett visst tillfälle o. d.). SDS 1905, nr 7, s. 2. —
(2) -PUTSARE, m.||ig. (vard.) sport. person som förbättrar l. ”putsar” (se putsa, v.2 5 b) ett rekord. DN(A) 1921, nr 179, s. 8. —
-RESA, r. l. f. (tillf.) om resa som i ngt avseende utgör l. medför ett rekord. Funch Temp. 11 (1921). —
-RESULTAT. särsk. sport. till 2, om resultat som innebär l. betecknar ett rekord; rekord. IdrBl. 1925, nr 6, s. 3. —
(2, 3 b) -RITT. (mera tillf.) om ritt som i ngt avseende utgör l. medför ett rekord. Östberg Vel. 33 (1894). —
-SIFFRA. om (hög l. låg) siffra (betecknande ett visst antal o. d.) som i ngt avseende betecknar l. innebär ett rekord; särsk. i pl. GHT 1905, nr 140 A, s. 1. —
-SKÖRD.
(2) -SLAGARE, m.||ig. sport. person som slår (l. sätter) ett rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3. Våra moderna ”rekordslagare” erhålla som belöning på sin höjd en medalj. IdrB 3: 13 (1907). Hjalmar Hammarskjöld, rekordslagare i höga ämbeten. Rydin Minn. 186 (1929). DN(B) 1946, nr 110, s. 13. —
(2) -SLAGNING. sport. förhållandet att slå (ett l. flera) rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3. IdrBl. 1925, nr 15, s. 10. Tiselius Huxley Fyrv. 34 (1931). —
-SLAKT. särsk. (sport.) bildl., till 2: förhållandet att många rekord bli slagna. IdrBl. 1935, nr 42, s. 2. DN(B) 1951, nr 313, s. 12. —
-SUMMA, r. l. f. om (hög l. låg) summa som i ngt avseende betecknar l. innebär ett rekord. Östergren (1936). —
(2) -TID. sport. tid som betecknar l. innebär ett rekord; äv. i utvidgad anv., motsv. 3 (b); särsk. i uttr. på rekordtid. 2NF 27: 949 (1918). På rekordtid hade den väldiga anläggningen vuxit fram. Form 1942, s. 12. —
-TILLVÄRKNING~020. om rekordartat stor tillvärkning; äv. konkret. —
(2) -VÄSEN, äv. -VÄSENDE. (mera tillf.) sammanfattningen av allt som har samband med l. avseende på (idrotts)-rekord. Hedén 3: 126 (1912). —
-ÅR. jfr -dag. GHT 1897, nr 256, s. 3. (Året) 1936 .. måste anses vara ett rekordår .. för vår sjöfart. VFl. 1937, s. 45. —
-ÖKNING. om rekordartat stor ökning.
Avledn.: REKORDAKTIG, adj. till 2, 3: som liknar l. påminner om ett rekord; rekordartad. Ekman NorrlJakt 43 (1910). Rekordaktig hastighet. IdrBl. 1935, nr 121, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content