publicerad: 1957
REPRESENTATION rep1resän1taʃω4n l. re1-, l. -en1-, äv. -atʃ-, l. 01004 (- -sänntatschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-pre- (-pré-) 1654 osv. -prè- 1756. -præ- 1587—1839)
Etymologi
[jfr t. repräsentation, eng. representation, fr. représentation; av lat. repræsentatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till repræsentare (se REPRESENTERA)]
1) motsv. REPRESENTERA 1 (o. 3): (bildlig) framställning; avbildning; återgivande (i bild); äv. i konkretare anv.; utom i d numera bl. oeg. l. bildl. (närmande sig 3 l. 5), särsk. (filos., numera bl. med mer l. mindre tydlig anslutning till 5) i fråga om tankebilder l. föreställningar (se FÖRESTÄLLNING, sbst.1 11 b); förr äv. övergående i bet.: föreställning (jfr REPRESENTERA 1 d). Vi finne (hos jaget) et förstånd som tjenar at bringa de sinliga föreställningarne under vissa reglor, (hvarförutan vi ej hade tankar, utan blott representationer). LBÄ 2—3: 112 (1797). Representation, .. (dvs.) framställning, .. afbildning, afmålning. Pfeiffer (1837). Ideernas verld .. såsom bildlig representation af den fulla, men för oss obekanta sanningen. NordT 1879, s. 324. — särsk.
a) (†) konkret: fonddekoration, fondvägg (på teater). (Fjorton personer) som hulpo att framdraga representationerna. MeddSlöjdF 1894, s. 82 (1654).
b) (†) övergående i bet.: syn, vision. (Guds) underliga godhet att warna .. (människan), hwilken i slike repræsentationer och förspel (som den av förf. just skildrade synen) osz så starkt i ögonen lyser. Runius (SVS) 3: 41 (c. 1707).
c) (†) i uttr. i representation av ngt, gm att framträda i rollen av ngt; jfr REPRESENTERA 1 c. Den odödliga Fredric den stora i Preussen, som icke länte sin Höghet af lysande pragt utan i representation af sine Undersåtares Far, besparade stora Summor genom en inskränkt Hofhållning. AdP 1789, s. 640.
d) [jfr REPRESENTATIONS-BILD] (i fackspr., mera tillf.) med anslutning till 6, om sådan framställning av en person i bild l. ord som avser att framhäva hans storhet l. betydenhet l. framskjutna ställning o. d. Att litteraturen vida mindre än den bildande konsten ägnar sig till förhärligande och representation. Sylwan (o. Bing) 1: 160 (1910).
a) motsv. REPRESENTERA 1 a α: framförande l. uppförande (av skådespel o. d.); äv. om förevisning av cirkusprogram o. d.; numera bl. (i sht i fackspr.) konkretare: föreställning (se FÖRESTÄLLNING, sbst.1 3 a). Kling Spect. Yy 2 b (1735). En Actrice .. uppehöll sig .. någon tid i Geneve, för at der gifva några representationer. GT 1788, nr 120, s. 4. Representationen af detta Skådespel fordrar flere skickelige Acteurer. Gyllenborg Vitt. 3: 164 (1797). Aftonens representation å Cirkus. SöndN 1862, nr 20, s. 3. Typografminn. 158 (1952). jfr ATTITYD-, BENEFICE-, SPEKTAKEL-REPRESENTATION. särsk. (†) i utvidgad anv., om inkomst(erna) av en teaterföreställning. Af Dramatiska Theaterns Medlemmar uppföres .. Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna, Drame i 3 Acter. .. Denna Representation tillfaller Gustaf Adolphs Hospital. DA 1808, nr 1, s. 3.
b) (†) motsv. REPRESENTERA 1 a β: framställning (av en roll). Herr Åbergssons stora förtjenst i representationen af Hamlets role är .. längesedan vitsordad. SvLitTidn. 1820, sp. 228.
c) (†) i utvidgad anv., övergående i bet.: ”skådespeleri” l. tillgjordhet l. förställning l. dyl. (Ninas) väsen var fullt af den lugna innerlighet, som ej vet af någon representation. Bremer Nina 65 (1835).
3) (numera bl. tillf.) motsv. REPRESENTERA 4: symbolisk framställning (av ngt); äv. konkretare, om ngt som utgör en symbol för l. symbolisk motsvarighet till ngt. Christus .. (offrar) sigh på nytt Gudhi sinom Fadher .. (i mässoffret), vthan blodz vthgiutelse och dödh, lijkwäl medh bägges repræsentation. Chesnecopherus Skäl D 4 a (i handl. fr. 1587). Så är, hvad I på verldens yta skåden, / Hvad fenomener, hvad natur I kallen, / En passlig representation af alltet, / Hvars organism för er i mörker gömmes. Fahlcrantz 2: 144 (1826, 1864); jfr 5.
a) motsv. REPRESENTERA 5 a, om förhållandet att ngt representeras l. är representerat; äv. konkret(are): samling l. urval av typiska l. representativa exemplar (av ngt) o. d. Den jämförelsevis fylliga representationen av vår yngre lyrik (i en antologi) har hört till planen för urvalet. FinlSvLyr. 5 (1923). Östergren (1936).
b) (numera bl. tillf.) motsv. REPRESENTERA 5 c, om förhållandet att utåt företräda ngt; jfr 5. Att åt .. högsta famillen öfverlemna hela Representationen af Lagen, eller den egentliga Souveraina magten. Biberg 1: 137 (c. 1814).
5) motsv. REPRESENTERA 7 (a): uppträdande l. förekomst o. d. i stället för l. ss. representant (se d. o. 2) för ngn l. ngt, företrädande; äv. (i fråga om grupp av personer o. d.): förhållandet att vara representerad (i en offentlig församling, en styrelse o. d.); ofta konkret(are), om samling av personer som representerar ngn l. ngt l., allmännare, om ngt som företräder ngt l. står i ngts ställe l. ersätter ngt o. d.; stundom svårt att skilja dels från 3, dels från 4 b. Geijer I. 5: 314 (1821). I Schamaniska religionsföreställningar ingår en Gudarnes representation genom deras prester. SKN 1844, s. 50. I mina ögon förvandlades (studentsällskapet Juvenalerna) till en visserligen liten, men mångsidig representation af ett universitets eviga ungdom. Wennerberg 2: LXXXIV (1882). Psykologiskt förekommer själfva begreppsinnehållet alltid bundet vid någon åskådning eller specialföreställning, hvilken utgör ”begreppets representation”. Vannérus WundtPsyk. 107 (1896). Den sammanstämmande viljan hos stat och folk är rikets representation. FestskrBurman 305 (1910). Underbefäls- och manskapsklassernas representation i direktion (för ett sjömanshus). SFS 1939, s. 812. — jfr PARTS-REPRESENTATION. — särsk.
a) (i sht i fackspr.) förhållandet att i utlandet representera sitt eget land; särsk. konkret(are), om person l. grupp l. kår av personer l. organisation som i ett annat land representerar sitt eget; jfr REPRESENTANT 2 a. (En) mycket förnämlig svensk konsulär representation. Holmström Pyren. 41 (1928). Sveriges representation i utlandet. SvStatskal. 1956, s. 313. jfr KULTUR-, UTLANDS-, UTRIKES-REPRESENTATION.
b) i sht statsv. o. polit. förhållandet att gm (valda) ombud representeras i ett politiskt organ (t. ex. riksdag, stadsfullmäktige) l. förhållandet att i ett politiskt organ representera en viss grupp personer l. ett parti o. dyl. o. tillvarata dennas l. dettas intressen; ofta konkret(are), om en samling personer som gemensamt representera en större grupp personer, ofta övergående i bet.: riksdag, parlament, folkrepresentation. Partiet ökade sin representation i riksdagen vid valet. PT 1791, nr 22, s. 2. Den 14. juni 1866 .. aflät den sista ståndsriksdagen en underdånig skrifvelse, däri .. uttrycktes den åsigten, att den afgående representationen icke borde taga befattning med (försvarsfrågan). KrigVAT 1892, s. 3. Framstående personligheter, som kunde bidraga till adelns värdiga representation (i ståndsriksdagen). De Geer Minn. 1: 204 (1892). Prästerskapet (saknar) egen representation i (den polska) riksdagen. HT 1925, s. 106. RöstRadio 1933, s. 120. jfr ENKAMMAR-, FOLK-, FYRSTÅNDS-, KLASS-, KOMMUNAL-, NATIONAL-, STÅNDS-REPRESENTATION.
c) (numera föga br.) sport. konkretare, om idrottslag som representerar ett visst område, en viss klubb o. d. Jonason Fotb. 88 (1917). Sörmlands vinst 3—1 över Östergötlands av gammalt fruktade representation överraskade. Därs. 182.
6) motsv. REPRESENTERA 8: värksamheten l. handlingen l. förhållandet att representera; fullgörande av representativa plikter; särsk. om utövande av gästfrihet l. värdskap o. d. på ett sätt som motsvarar ens (framskjutna) ställning. PH 6: 3888 (1756). Grefve Brahes representation såsom tjenstgörande generaladjutant för armeén bestod uti .. middagar, uti soaréer och förmiddagsemottagningar. Ahnfelt HofvLif 2: 94 (c. 1845). Ståndsordförandena erhöllo (under perioden 1809—1866) bidrag till representation. SvRiksd. I. 8: 182 (1934). Fyra till representation avsedda rum. SFS 1936, s. 1111.
7) (†) motsv. REPRESENTERA (9 b o.) 10, 11: påpekande l. föreställning (se FÖRESTÄLLNING, sbst.1 7, 10) l. hemställan; erinring, invändning; äv. i uttr. representation av ngt, föreställning om ngt. Stiernman Riksd. 1422 (1664). BrinkmArch. 2: 139 (1674: aff). Kongl. May:t påminner sig wähl the underdånigste repræsentationer, hwilke desz Cammar-Collegium .. giordt hafwer. Stiernman Com. 4: 222 (1680). Vi framträdde (för G. III) en och en i sänder och gjorde våra representationer med den hetta, som tillfället krävde av vår skyldighet. Schröderheim (1792) i 3SAH LII. 2: 503. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 70 (1807).
Ssgr: (2 a) REPRESENTATIONS-AFTON. (†) om afton då (teater)föreställning ges. NVexjöBl. 1847, nr 7, s. 3. —
(5) -BESTÄMMELSE. bestämmelse rörande representation; i sht i pl.; särsk. sport. om bestämmelse(r) rörande en idrottsmans rätt att representera ett land l. en förening o. d. i allmänna tävlingar. Motorför. 1928, nr 8, s. 17. IdrBl. 1935, nr 34, s. 11. —
(5 b) -BETÄNKANDE, n. (mera tillf.) om betänkande (se d. o. 3) i representationsfrågan. Liljecrona RiksdKul. 532 (1841). —
(6) -BIDRAG~02, äv. ~20. bidrag (se d. o. b) till representationsutgifter; jfr -pänningar. SFS 1939, s. 576. —
(6) -BILD. [jfr t. repräsentationsbild] konst. om (porträtt)-målning som framställer en l. flera personer i en situation av mer l. mindre officiell natur l. över huvud på ett högtidligt l. värdigt sätt; jfr representation 1 d o. parad-målning. Upmark Lübke 486 (1872). Rokokon (fullföljer) vad representationsbilden angår i stort sett blott traditionen från barocken. Lindblom Rokokon 98 (1929). —
(5, 6) -FOND. fond (se fond, sbst.1 II 2) för bestridande av kostnader för representation; särsk. till 6. VFl. 1922, s. 17. —
(5 b) -FORM; pl. -er. form (se d. o. I 4) för ett folks l. ett stånds o. d. representation. Frälse-Ståndets Representationsform. BtRStP 1817—18, 3: 72. —
(5) -FRÅGA, r. l. f. fråga (se fråga, sbst. 3) rörande representation; oftast till 5 b, särsk. (hist.) i sg. best., ss. benämning på frågan om den gamla svenska ståndsriksdagens ersättande med en modern folkrepresentation; jfr -reform. ConstUtskBet. 1810, UtdrP 22/12 1809, s. 31. Representationsfrågan stod vid 1850 års riksdag för första gången på dagordningen på fullt allvar. Rundgren i 3SAH 2: 77 (1887). —
(5 b) -FÖRBÄTTRING. (†) om förbättring av (systemet för) folkrepresentationen i ett land, representationsreform. BtRStP 1817—18, 3: 7. Anckarsvärd o. Richert FörslNatRepr. VI (1830). —
(5 b) -FÖRSLAG~02. förslag till lösning av representationsfråga l. till en representationsreform. BtRStP 1817—18, 3: 133. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 112 (1947). —
(5 b) -FÖRÄNDRING. (författningsändring som innebär en) representationsreform. BrinkmArch. 2: 229 (1809). —
(6) -GÅVA. (†) förmåga att representera l. att uppträda representativt. Lindeberg Hjortsberg 5 (1843). —
(5 b) -HISTORIA. (numera bl. tillf.) särsk. om folkrepresentationens o. representationsfrågans historiska utveckling. Reuterdahl Mem. 270 (1860). —
(5 b) -KOMMITTÉ. hist. (statlig) kommitté med uppgift att framlägga förslag till representationsfrågans lösning. Kullberg Portf. 120 (1848). SvH IX. 2: 28 (1908). —
(6) -KOSTNAD. [jfr t. repräsentationskosten, pl.] utgift l. kostnad för representation; numera företrädesvis i pl.: representationsutgifter. Crusenstolpe Ställn. 13: 133 (1848; sg.). Rese- och representationskostnader böra styrkas av ordentliga verifikationer. HandInd. 818 (1927). —
(5) -LAG, n. sport. idrottslag (t. ex. i fotboll) som representerar en klubb l. ett land o. d.; särsk. om dylikt lag som är det bästa som klubben osv. kan sätta upp o. som tävlar (i en serie o. d.) mot andra lag. SDS 1924, nr 66, s. 10. PedT 1951, s. 14. —
-LÄRA, r. l. f. (†)
1) till 3: symbolik, lära(n) om bildspråk. Detta är Grund-idéen för Hieroglyphiken, och .. för all Representations-lära; Idéers och Naturtings ömsesidiga svarande mot hvarandra. CJLAlmqvist i Skandia 7: 79 (1819, 1836).
2) till 5 b: lära(n) om hur ett lands representation är l. bör vara ordnad. Boströms representations- och skatte-lära. Claëson 2: 183 (c. 1859). —
(5 b) -LÖS. (†) som icke är representerad (i riksdag o. d.), orepresenterad. Boström 3: 340 (1865). —
(6) -MÖBEL. om (finare) möbel som huvudsakligen användes i representationsrum o. d. Stilrena representationsmöbler. Form 1942, Omsl. s. 69. —
(5 b) -OMRÅDE~020. (i fackspr.) om ett geografiskt begränsat område för vilket representanter väljas vid riksdags- l. kommunalval. Reuterskiöld Grundlag. 579 (1925). —
-PLIKT. [jfr t. repräsentationspflicht]
1) (tillf.) till 5 b, om ett lands l. områdes plikt att låta sig representeras i riksdagen. 2NF 16: 840 (1911).
2) till 6: plikt att representera l. fullgöra representation, representativ plikt; ofta i pl. Carlsson HelaSthm 484 (1912). En trött människa som vanemässigt skötte sina representationsplikter. Wägner Lagerlöf 2: 195 (1943). —
(6) -PORTRÄTT. konst. jfr -bild; äv. bildl., motsv. porträtt 2. 2NF 20: 1116 (1914). Andersson SvH 188 (1943; bildl.). —
(6) -POST. post (se post, sbst.2 5) vars innehavare huvudsakligen har representativa uppgifter. Spångberg StMän 2: 70 (1921). —
(6) -PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. [jfr t. repräsentationsgeld, eng. representation money] om anslag som ställes till förfogande för vissa ämbetsmän o. tjänstemän för att möjliggöra för dem att utan egna utlägg fullgöra de representativa plikter som äro förenade med deras tjänst. Björkman (1889). Representationspenningar till vissa beställningshavare under sjötjänstgöring. SFS 1947, s. 1388. —
(5 b) -REFORM. reform av reglerna för (tillsättandet av) ett lands folkrepresentation; särsk. hist. i sg. best., om den gm riksdagsordningen av år 1866 genomförda reform av den svenska folkrepresentationen, som medförde den gamla ståndsriksdagens ersättande med en representation (”riksdagen”) uppdelad på två kamrar bestående av gm allmänna val utsedda medlemmar; jfr -fråga. Liljecrona RiksdKul. 63 (1840). Representationsreformens historia. Svedelius (1889; boktitel). 1866 års representationsreform fullföljde .. den revolution, som 1809 kom av sig. Toijer SvRiksd. 112 (1935). särsk. (förr) i uttr. Representationsreformens vänner, benämning på en politisk klubb (i Sthm) som arbetade för genomförandet av en representationsreform. AB 1844, nr 275, s. 3. Därs. 1848, nr 81, s. 2. —
(6) -RESA, r. l. f. (mera tillf.) om resa som ngn (t. ex. en konung) företar i syfte att fullgöra vissa representationsplikter o. d. Genom täta och vidsträckta representationsresor i landet stimulerade .. (O. II) oavbrutet de undersåtliga känslorna. Björck HeidenstSek. 12 (1946). Andersson SkånH 1: 280 (1947). —
(6) -RUM, n. om rum (i en bostad, särsk. en tjänstebostad) som huvudsakligen användes vid representation. SDS 1899, nr 108, s. 1. Möblering av representationsrum i Strängnäs biskopsgård. UNT 1933, nr 65, s. 7. —
-RÄTT, r. l. m. [jfr t. repräsentationsrecht, nylat. jus repræsentationis]
1) i sht jur. till 5: rätt att (ss. representant) träda i ngns ställe, rätt att representera ngn l. ngt. SFS 1830, s. 195. Mellan bolagsmännen råder icke subordination, utan likställdhet, även om representationsrätten vore förlagd i en enda bolagsmans händer. Hernberg Rättsh. 317 (1922).
2) jur. till 5: rätt att ss. arvinge inträda i avliden arvsberättigad ascendents ställe; istadarätt. Botin Hist. 2: 186 (c. 1790). Magnus Erikssons landslag .. inför representationsrätten. HT 1917, s. 293.
3) statsv. till 5, om den befogenhet som ett lands regering erhållit att ensam utåt i förhållande till andra stater föra landets talan o. ge de formellt bindande uttrycken åt dess vilja (oavsett av vem innehållet i dessa skall bestämmas). NF (1889). 2NF (1915).
4) i sht statsv. till 5 b: rätt som tillkommer en grupp medborgare l. ett område (t. ex. en valkrets, en stad) att utse l. välja medlemmar av ett lands folkrepresentation; äv. om (ngns) rätt att vara medlem av en (folk)representation o. att utöva sina befogenheter inom denna. BtRStP 1817—18, 3: 130. Bonde ståndet afslog förslaget att lämna representations-rätt äfven åt frälseägande bönder. HT 1922, s. 171 (1829). Den första fråga, som på riddarhuset kom under diskussion, rörde en ledamots representationsrätt. MinnSvNH XII. 1: 10 (1881). Andersson SvH 398 (1943). —
(2) -SIFFRA. (tillf.) om siffra som anger antalet föreställningar som givits av ett visst skådespel. FinT 1930, 1: 244. —
(5 b) -SKICK. om sätt varpå (l. system varefter) ett lands folkrepresentation utses l. är ordnad. Hedin Tal 1: 1 (1867). Ett korporativt representationsskick. Björck HeidenstSek. 225 (1946). —
(6) -SKYLDIGHET~002, äv. ~200. jfr -plikt 2. Svedelius Lif 578 (1887). Han hade stora representationsskyldigheter. Han var vid hovet och det kostade. Beijer BritaGrossh. 7 (1940). —
(5) -SYSTEM. [jfr eng. representation system] system för representation; särsk. till 5 b; jfr -skick. Höijer 4: 350 (1797). —
(5 b) -SÄLLSKAP. (†) sällskap l. förening med uppgift att arbeta för genomförandet av en representationsreform. AnderssonBrevväxl. 2: 91 (1848). —
-SÄTT, n.
1) (†) till 2 b, om en skådespelares sätt att framställa en roll, (roll)framställning, spelsätt. VexjöBl. 1829, nr 16, s. 1.
2) till 5 b: representationssystem, representationsskick; äv. om det sätt varpå en grupp personer l. ett område o. d. representeras i en folkrepresentation. Representationssättet af stånden. HT 1918, s. 194 (1809). Det norska representationssättet. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 39 (1947). —
(1, 5) -TEORI. [jfr eng. representative theory] filos. teori enligt vilken förhållandet mellan medvetandets subjekt o. objekt uppfattas så, att objektet för medvetandet utgöres av föreställningar som representera ett erfarenhetsföremål. Åkesson PunktLjusl. 237, 310 (1934, 1954). —
(6) -VANA. vana att representera l. att fullgöra representativa plikter. SvD(A) 1921, nr 105, s. 1. —
(6) -VÅNING. (huvudsakligen) för representation använd våning (etage) av ett hus l. lägenhet i ett hus; jfr -rum. Hahr ArkitH 373 (1902). Krusenstjerna Fatt. 3: 73 (1937). —
Avledn.: REPRESENTATIONSKAP l. REPRESENTATIONSSKAP, n. (-tionsskap 1934) (tillf.) till 5 b: representantskap (se d. o. 2, 2 a). SvRiksd. I. 8: 106 (1934).
Spoiler title
Spoiler content