publicerad: 2019
VÄLLING väl3iŋ2, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. (tillf., om olika slag av välling) -ar.
Ordformer
(välling (w-, -gh) 1555 (: haffre välling) osv. vällning 1730. welling (-gh) 1538–1749. wäling 1611. wällinger 1673)
Etymologi
[fsv. vällinger; motsv. fd. velling (d. vælling), nor. velling, fvn. vellingr, mlt. wellinge; till VÄLLA, v.2]
1) om vanl. gm kokning av vatten l. mjölk med gryn l. mjöl l. ris o. d. tillagad maträtt av mer l. mindre tunnflytande konsistens (som äts med sked); äv. dels om av vällingpulver beredd sådan maträtt (för barn), dels elliptiskt, om vällingpulver; ss. senare led i vissa ssgr äv. om soppa (se SOPPA, sbst.1 2). Laga, koka, blanda, äta, dricka välling. VarRerV 28 (1538). Hwar måltijdh skola .. (de fattiga i hospitalet) hafwa .. antingen öölsupa, kåål, erter, möllia, wellingh eller gröött. Rudbeckius Kyrkiost. 57 (c. 1635). Tunna wellingar af hwete, korn, och hirsz-miöl tillagade, och med socker söta giorda. Roberg Beynon 154 (1727). Som kokad välling plär sig i en gryta häfva, / Då han i bubblor upprörd är. CIHallman 396 (1779). En af de älsta tillagade rätter – som nog var i bruk förr än bröd bakades – är, öfverallt där sädesslagen funnits, något som motsvarar välling eller gröt. Key FrMännBarnd. 15 (1888). Fullvärdig frukost med härligt god havresmak .. enkel tillagning – pulvret rörs ut i vatten och värms. 750 g paket ger ca 4 lit. välling. DN 10/4 1970, s. 12. Lägst pris på samma välling hade en butik i Alingsås. SvD 12/4 1991, s. 6. — jfr ARROW-, BARK-, BARN-, BLOD-, GRYN-, HAVRE-, KAMS-, KLIMP-, KORN-, LAX-, MJÖL-, MJÖLK-, MORGON-, MÖ-, POTATIS-, RIS-, RUSSIN-, SAGO-, SAMMETS-, SKORP-, SLÄT-, STÄNK-, TAPIOKA-, VATT-, VETEMJÖLS-VÄLLING m. fl. — särsk. i jämförelser för att beskriva ngts om välling påminnande konsistens. The swarta Snäcker, och så mycket Salt, blanda thet tilhopa, och läth stå een Stund, så blifwer thet som een Salwa eller som een Welling, ther medh smör Hästen så wäxa honom snart Håår. IErici Colerus 2: 270 (c. 1645). Denna såppa bör ej wara tiockare än en lagom wälling. Warg 5 (1755). När putsningen skall ske tillsättes så mycket kallt vatten till blandningen, att det får samma konsistens som tjock välling. Holm AlltFläck. 58 (1946).
2) om ngt som till sin konsistens påminner om välling (i bet. 1); särsk. om med vatten uppblandad jord l. lera. Ur munnen går .. (maten) genom swalget .. och matstrupen .. ner i magen .. och då han der blifwit förwandlad till en grå wälling, flyter han ut genom högra magemunnen in i Små-Tarmarna. Rosenstein Comp. 337 (1738). Leran måste .. uti ett kar, utröras med vatten, till en helt tunn välling. Almroth Kem. 473 (1834). I torfmossen äro dessa ämnen afsatta lagervis .. hvarföre de, innan de torkas .. måste först noga blandas till en homogen välling. TTekn. 1860, 1: 196. Dessa (skinn) garvas i en välling av alun, koksalt, äggula och vetemjöl. Bolin OrgKem. 117 (1925). Vaxmodellerna doppar vi .. flera gånger i keramisk välling och sandar dem så att vi får ett skal omkring dem. SvD 11/9 1973, s. 15. — jfr ASK-, FODER-, GIPS-, GLASYR-, GYTTJE-, JORD-, KALK-, KRIT-, LER-, MODD-, TORV-VÄLLING m. fl.
Ssgr (till 1): A: VÄLLING-ARTAD, p. adj. jfr arta, v. V 3. Den tjockflytande konsistensformen karaktäriseras af vällingartad konsistens. LAHT 1912, s. 95. —
-BARN. om litet barn för vilket välling ingår (ss. viktigt inslag) i kosten; jfr flask-barn. Sempers annonser om diande vällingbarn. Expressen 10/11 1968, s. 26. —
-FAT. (välling- 1749 osv. vällings- 1734–c. 1755) (numera bl. tillf.) jfr fat 3. Serenius Tt 1 d (1734). —
-GRYTA. (välling- 1900 osv. vällings- 1768–1939) (numera bl. tillf.) gryta för tillagning av välling; äv. med inbegrepp av innehållet. 1 wällingsgryta något tärd i botnen. BoupptToftnäs 1768. Ren i hvar spis, / Fladdrar och fräs / Spånor och ris, / Stickor och gräs, / Redan vällings-grytan kokar. Bellman (BellmS) 1: 120 (c. 1775, 1790). —
-KLOCKA. (välling- 1841 osv. vällinge- 1817. vällings- 1772–1939) (förr) om klocka (se klocka, sbst. 1 c) varmed arbetsfolk kallades till måltid; jfr mat-klocka. Middags-timan läng’sen är på vällings-klockan slagen. Liljestråle Fid. 42 (1772). Vällingklockan ropade och från åkrarna kom statarna och hjonen i en lång rad hem till middagen. Fridegård Kvarnb. 26 (1944). —
-LIK. (välling- 1907 osv. vällings- 1749–1881) som till konsistens l. utseende påminner om välling; jfr lik, adj. 1, o. -liknande. Lind 1: 460 (1749). När tarminnehållet kommer till grovtarmen är det vällinglikt och består till stor del av födans osmälta rester. Svenson Sinnessj. 47 (1907). —
-LIKNANDE. vällinglik. (Mäskkaret) är till hälften fyldt af en gulaktig, vällingliknande massa, som af tvenne jernskyfflar hålles i en jemn, svallande rörelse. ÖgCorr. 11/7 1891, s. 3. —
-PULVER. om vanl. av säd (o. tillsatsämnen) framställt pulver vilket gm tillsats av vatten kan beredas till välling. DN(A) 15/4 1944, s. 17. Mammor som känner sig tveksamma inför t. ex. vällingpulver och burkmat. SvD(A) 21/8 1951, s. 7. —
-SKÅL. (välling- 1880 osv. vällings- 1781–1803) skål för l. med välling. Ibland så såg man dem om wällings-skålen slitas. Livin Kyrk. 37 (1781). —
-TJOCK. (välling- 1868 osv. vällings- 1859–1973) som har samma (tjocka) konsistens som välling. Om vällingstjock jäst öfverströs med pulveriseradt socker, så uppstår en sirup, i hvilken jästcellerna bibehålla sig oförändrade. AHB 1: 5 (1859).
B (†): VÄLLINGE-KLOCKA, se A.
C (†): VÄLLINGS-FAT, -GRYTA, -KLOCKA, -LIK, -SKÅL, -TJOCK, se A.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content