publicerad: 2014
VARNA va3rna2, v. -ade (Hos. 5: 9 (Bib. 1541: warnat, sup.) osv.) ((†) pr. sg. -er HH XXXIII. 1: 214 (1562); sup. varntt UrkFinlÖ I. 1: 101 (1597)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, VästeråsDP 9/9 1600), -ING (se avledn.); -ARE (se avledn.), -ERSKA (†, Stiernstolpe DQ 1: 111 (1818), GbgP 1/6 1956, s. 14).
Ordformer
(vardn- (w-) 1558–1694. varn- (hw-, w-, -ah-) 1540 osv. vern- (w-) 1558–1569)
Etymologi
[fsv. varna; motsv. fvn. varna, mlt. warnen, fht. warnōn (mht., t. warnen), feng. warnian (eng. warn); till stammen i VAR, adj., o. VARA, v.4]
1) underrätta (ngn) om l. göra (ngn) uppmärksam på risk för olycka l. skada l. obehag l. ogynnsamma förhållanden o. d. med avsikt att den underrättade skall vara på sin vakt l. vidta åtgärder l. ändra sitt beteende o. d.; ofta med bestämning inledd av prep., i sht för l. (i)från, förr äv. vid, äv. utan prep. i förb. med inf.-uttr. l. att-sats betecknande det ngn skall vara på sin vakt emot; förr äv. med sakobj. (se a); äv. utan obj.; särsk. i sådana uttr. som låta varna sig, varnande exempel, varna och tillkännage; jfr VARA, v.4 Man varnar för kaos i tågtrafiken. Deras öde tjänar som ett varnande exempel. RA I. 1: 251 (1540). Et hemligt forredheri, hans k. M. var tillkenne gifvet och varnet vid. RA I. 2: 155 (1567). Sedhan holler jag för rådeligt, att I ochså vele varna Hennes M:tt att låtha sig i någon handel in öfver dette ährendet. AOxenstierna 8: 302 (1633). Johannes Husz bleff .. warnat, at then Leigd han hade vndfåt .. skulle honom alzintet hielpa. Schroderus Os. 2: 786 (1635). Wil hon icke låta warna sig af de bedröfwelser som hennes Man undergådt hafwer? Lagerström Bunyan 2: 22 (1727). I de orterna bruka de äldre kvinnorna varna de yngre, fruktsamma hustrurna från att äta något slags hufvudkött och harstek. Wigström Folkd. 2: 157 (1881). Och jag varnar er unge man .. jag varnar er! Lindgren MästBlomkv. 90 (1946). Du gjorde bort dig. Jag varnade dig men du vägrade lyssna. Östergren SistCig. 416 (2009). — jfr AV-, FÖR-, ÅT-VARNA. — särsk.
a) (†) med sakobj.
α) med direkt obj. (särsk. bestående av att-sats l. inf.-uttr.) betecknande råd l. uppmaning (om hur en risk skall bemötas). G1R 25: 240 (1555). Wij .. haffue latidt warne och wåre Vndersåter förbiude, att the sigh icke till för:ne ortther segle schole. HSH 9: 51 (1562). (Jesus) warnade dem med all nit at de skulle göra bättring i tid. Murbeck CatArb. 6: 29 (c. 1765). Ädlingarnes informatorer inkallades och varnades af kanslern att ordentligt fullgöra sitt kall. Annerstedt UUH 1: 299 (1877). Stenfelt Skepp. 26 (1903).
β) med substantiviskt l. pronominellt direkt sakobj. betecknande det ngn skall vara på sin vakt emot; ibland svårt att skilja från 2. (Vi har) alle våre undersåter .. nogsampt varnet och latidt förstå theres farligheter, skade och förderff. G1R 26: 196 (1556). (Vår) Skannszemester .. skall .. (vår o. rikets) Schade och Nachdele warne och till kenne giffue. KlädkamRSthm 1567–69 C, s. 21 a. Marskallken haffver sådant intett varnatt och i tijdh tillkänna giffvitt. RP 7: 314 (1638).
b) (skarpt) tillrättavisa (ngn) (med (underförstått) hot om påföljd l. vedergällning o. d. vid upprepad förseelse); särsk. (jur., sport.): tilldela varning (se d. o. b); förr äv. närmande sig bet.: förmana. Der som någen blifuer der beslagenn (med att bedriva otillåten handel), sedan han .. blifuer här vm warnet och tilkenne gifuin, då skall medh honom och hans godz, lijke som förskriffuit står, handlett blifue. PrivSvStäd. 3: 688 (1589). (Om husbönder inte) med alfwar lära och tukta sine Barn och Underhafwande, så skola the .. warnas (av prästen). StadgEed. 1687, 1: 2. Försummar någon af Prästerskapet detta; Så bör den af Consistorio första gången warnas, men, om han widare därmed beträdes, efter omständigheterne plickta. PH 2: 1230 (1735). Varde .. (för olika förseelser) af befälhafvaren varnad och, i händelse rättelse det oaktadt icke sker .. hållen i fängsligt förvar högst sex dagar. Gynther Förf. 7: 730 (1859). Innan en gångare blir diskvalificerad, vilket visas med röd flagga, skall han varnas en gång, vilket visas med vit flagga. IPCStSportlex. 17 (1995).
2) (†) förebygga l. förhindra (ngt); i förb. med avvärja l. avvända; jfr 1 a β. Scall jag .. all theris schada och nachdel varna och afvenda effter min högste formögenhet. RA I. 1: 280 (1540). Och skall han .. skadhe och förderf warne och afwerie. SUFinlH 2: 63 (1603).
Avledn.: VARNARE, m.//ig.
1) till 1: person som varnar l. förmanar l. råder (o. har detta ss. uppgift); äv. närmande sig bet.: (profetisk) sanningssägare; äv. oeg. l. bildl. Osz tilstodh betee osz flijtige Warnare til at vndfly falske Läror, som sträfwa emot Gudz Ord. Schroderus Os. III. 2: 202 (1635). (Många gånger måste) Foglarna i Luften, och Fiskarna i Hafwet, wara wåra warnare och förebodare. Isogæus Segersk. 1128 (c. 1700). (Platon) kommer att stå som en varnare mot sagor och dikt, mot musik och bilder. Larsson Id. 122 (1908). Äcklet är ingenting ont. Det är en varnare och vaktare. Lagerlöf Bannl. 103 (1918). (Muhammed) kände sig som en Guds profet, som en varnare, sänd av Herren till ett syndigt och taktlöst folk. Grimberg VärldH 5: 221 (1931). jfr pansar-varnare.
2) till 1: anordning l. apparat med uppgift att ge larm (vid fara l. kritisk nivå (av ngt) o. d.); i sht ss. senare led i l. elliptiskt för ssgr. ÖgCorr. 29/7 1965, s. 3. Kolla regelbundet så brandvarnaren i bostaden fungerar. Har du ingen varnare köp en genast. KvällsP 23/10 2012, s. 12. jfr stall-varnare. —
VARNING, r. l. f. till 1: tillkännagivande som syftar till att ngn varnas; äv. dels om handling l. utsaga för att påkalla uppmärksamhet med anledning av fara l. risk o. d., dels: varnande exempel. (Vi kan inte) vette, um sådant ähr alt skedt medt eders vilije och vitskap, effther vij utaff eder sielffve ingen varningh ther um haffve bekommet. G1R 26: 248 (1556). De .. förelupne store Fehl och Förseelser .. måge tiena effterkommande .. til trogen Wahrning, at aldrig låta Rijket i slijk Olägenheet. Stiernman Riksd. 2062 (1689). Ett rykte löper, att .. (G. III) i går före maskeraden fått en anonym biljett med varning, att undvika balen. Almqvist DrJ 207 (1834). Polens öde framhölls såsom en varning att icke tillåta någon inblandning i rikets inre angelägenheter. Malmström Hist. 6: 174 (1877). Till dessa (stormvarningsstationer) telegraferar centralanstalten senast kl. 1 på middagen en varning. Timberg Meteor. 184 (1908). Varning! Risk för ras. Ingemarsson SmåCitr. 41 (2004). jfr skjut-, storm-, åt-varning m. fl. särsk.
a) till 1: förmaning, uppmaning; äv.: påbud. Linc. B 5 a (1640). Hålle Wi rätt och billigt, at I honom .. en sådan reprimande gifwen .. med warning at härefter försigtigare .. sig ställa och förhålla. HC11H 5: 174 (1687). Warning för alla barn, at intet sidwyrda, förachta, än mindre i alla motto bedröfwa sina föräldrar. Swedberg Cat. 57 (1709). Skog til vedbrand, nödigt timmer och annan nyttning är at tilgå, och gafs warning om dess wårdande från åverkan. OfferdalKArk. N I 2, s. 273 (1825). (En) varning att undvika de aktuella läkemedlen om man planerar att bli gravid. GbgP 6/2 2001, s. 5.
b) till 1 b: (inom sport l. skola l. allmänt rättsväsende o. d.) om formellt påpekande l. tillrättavisning som vid upprepad förseelse leder till påföljd. Thär någen ex Professoribus warder funnin oflitig oc försummelig vdi sitt kall .. må rector .. effter nogsam föregången warning honom afsetie. Annerstedt UUH Bih. 1: 32 (i handl. fr. 1595). Ther hat och bitterhet emellan man och hustru så råda får, at the, efter warning, ej sämjas kunna; tå skal Rätten pröfwa, hwad heller enthera, eller begge thet wålla. GB 14: 1 (Lag 1734). Den, hwilken beträdes med försummelse eller fel i tjensten och, efter erhållna warningar, sig icke rättar, är underkastad tilltal och straff derför efter krigslagarna. SFS 1838, nr 53, s. 10. Oärlig, regelstridig fäktning, avsiktlig brutalitet etc bestraffas med varning. IPCStSportlex. 65 (1995).
c) urmak. om viss typ av rörelse i urverk. Ericsson Ur. 114 (1897). Med varning menas den rörelse, som hjulen i slagverket får innan slaget utlöses. Sandström Urlära 88 (1997).
Ssgr: varnings-anslag. jfr anslag 16 a β. Hr Staaff anmärkte, att det enda möjliga sätt att utreda huru detta s. k. varningsanslag varit beskaffadt .. vore att förete detsamma i original. AB 7/2 1865, s. 3.
-blinker. om anordning för blinkande ljus på motorfordon till varning l. för påkallande av uppmärksamhet. SvD(A) 25/1 1967, s. 13. Att dubbelparkera och tro att det blir lagligt bara för att man slår på varningsblinkern är helt fel. AlltBil. 242 (1976).
-brev. brev som innehåller en varning. Att han schall haffue giordt tilförningh till fienderne .. Szå och hafft warnungsbreff till Nederlanden atthe icke skulle besöke Riga. HH XIII. 1: 302 (1567). särsk. till varning b. Kvinnan hade redan förra året fått varningsbrev från hyresvärden om att hennes lägenhet var ovårdad. HbgD 16/10 2011, s. A31.
-eld.
1) eld som tänds l. tänts till varning. Wecksell SDikt. 219 (1861). Vårdkasarna, som under örlog förvandlades till varningseldar, torde också ha gjort tjänst som landmärken. SvFlH 1: 397 (1942).
2) avgivande av eld (se d. o. 9 b) till varning (före verkanseld); jfr -skott. De svenska soldaterna (sköt) inte skarpt mot människor, det räckte med varningseld. DN 2/7 2006, s. A19.
-etikett. etikett på vilken varning utfärdas. Dessa medel måste förvaras i kärl med kraftig varningsetikett. LD 21/6 1960, s. 3.
-exempel. jfr exempel 2. Ty lofuade the sig wilia gifua något eff(te)r råden till sin sochnekyrkia, androm till warningz exempel. VDBötB 1619, s. 531.
-flagga, äv. -flagg. äv. bildl. Från Europas karta borde detta land för våra ögon göra samma intryck som den röda varningsflagga, vilken bebådar en explosion. Hedin TalUngdemokr. 23 (1914). Hon (hissar) varningsflagg för de kvinnliga ”fundamentalistiska” argumenten. GbgP 25/3 1989, s. 20.
-fyr. fyr (se fyr, sbst.1 7 (c)) med uppgift att varna för l. utmärka ngt, särsk. dels (sjöt.) om fyr som till sjöss utmärker ankringsförbud l. inlopp l. udde o. d., dels om fyr som på landsväg varnar för olycka l. vägarbete o. d. Varningsfyrar .. äro i regel ensfyrar, vilkas enslinje utmärker riktningen av en i vattnet nedlagd sjökabel .. e.d. SohlmanSjölex. (1955). Det är någon .. som roar sig med att skära loss och stjäla .. de varningsfyrar som ska uppmärksamma trafikanter om att ett brobygge pågår. PiteåT 13/1 2012, s. 8.
-färg.
1) (skarpt framträdande) färgteckning hos vissa djurarter (som varnar angripare). Wirén ZoolGr. 1: 226 (1897). (Stinkgrävlingens) dräkt med snövitt på kolsvart botten är .. ett frappant exempel på varningsfärger. Ymer 1926, s. 333.
2) färg som används för att varna l. påkalla uppmärksamhet. Ett efter ett fick områdena på SMHI:s Sverigekarta den orangea varningsfärgen. AB 16/12 2010, s. 20.
-föreskrift. jfr föreskrift 3. SFS 1963, s. 1042. I princip ska ett bekämpningsmedel kunna användas utan risk för skador under förutsättning att man följer varningsföreskrifter. RenFramt. 61 (1988).
-grad. nivå i graderat system av varningar (som föregår påföljd); särsk. (o. numera i sht) om sådan grad hos (av myndighet utfärdad) storm- l. pandemi- l. terrorvarning o. d. PH 1: 37 (1719).
-klocka. jfr klocka, sbst. 1 c, o. signal-klocka; särsk. (o. numera i sht) bildl. Anmärkningsvärd (på räknemaskinen) är en varningsklocka, som signalerar, då man drar ett större tal från ett mindre. 2NF 24: 50 (1916). Lagom till den stora hjärtkongressen i Wien om några veckor kommer den första varningsklockan om riskerna med östrogenbehandling av redan hjärtsjuka kvinnor. SvD 18/8 1998, s. 4.
-lampa. jfr -klocka. Bommarna går ner och den röda varningslampan glimmar gång på gång. Fogelström Vakna 298 (1949).
-linje. viss typ av vägmarkering som varnar för fara l. spärrlinje (se d. o. 2) längre fram (i trafikens riktning). Varningslinjer på sträckor med skymd sikt. SvD(A) 18/4 1968, s. 32.
-ljus. ljus som tänds till varning l. för påkallande av uppmärksamhet. DN(A) 22/9 1963, s. 8. Ett stycke längre fram på (motor)vägen blinkade varningsljus. En röd bärgningsbil stod vid vägranden. Blom Sörja 36 (1971). Om man med berått mod kör förbi varningsljus och bommar vid broöppning .. så hamnar man i sjön. EskilstKurir. 20/3 2013, s. 17.
-läte. till varning frambringat läte (se läte, sbst.1 2 b) hos djur; jfr -signal. Sjöstedt Västafr. 135 (1904). Roskarlarne följde mig med sitt varningsläte, ett exalterande ”ricka ricka ricka”, så fort jag kom deras område nära. FoFl. 1933, s. 252.
-märke. märke (se märke, sbst.1 2) som används för att meddela varning, varningstecken; särsk. om vägmärke; äv. bildl. Kolmodin QvSp. 1: 432 (1732). Trafikkontoret har tills vidare placerat ut varningsmärken för farlig sidvind på vägsträckan. DN 27/11 2005, s. 18. Snus är inte ofarligt – därför är dosorna försedda med varningsmärken med just det budskapet. Expressen 18/3 2009, s. 4.
-ord. jfr ord, sbst.2 1, o. -rop. Remmer Tart. 2 (1820). Schlyters varningsord i denna punkt hafva dock ej ännu blifvit öfverflödiga. 3SAH 4: 353 (1890).
-rop. varnande rop l. läte; äv. (o. i sht) bildl.: varning, varningsord. Stridsropet 1884, nr 13, s. 2. Det är icke utan skäl, som gång efter annan varningsrop höjts mot den stora tillströmningen på den juridiska banan. AB 1890, nr 281, s. 2. En polis .. närmade sig långsamt, en af flickorna utstötte ett litet varningsrop, och skaran skingrades åt alla håll. Söderberg MBirck 114 (1901).
-signal. signal (se d. o. 3) som avges l. fungerar ss. varning l. för påkallande av uppmärksamhet; äv. dels om varningsläte, dels om nervimpuls som varnar för kroppslig skada o. d. Eggegrunds fyrstation .. har erhållit ringklock-inrättning, för meddelande af varningssignaler under disig luft och tjocka. SFS 1876, Bih. nr 1, s. 15. Bland de vitalt betonade förnimmelserna äro smärtförnimmelserna av särskild betydelse såsom varningssignaler. Larsson Psyk. 19 (1910). Då en bilförare nalkas ett gatukors .. bör han .. på lämpligt avstånd avgiva varningssignal. Nerén BilB 3: 204 (1928). Närmar man sig häckplatsen (för storspoven) avger den vakthållande en varningssignal. Rosenius SvFågl. 4: 355 (1935).
-skott. skott som avlossas till varning (före verkanseld) l. för påkallande av uppmärksamhet; jfr -eld 2. Då några varningsskott förblefvo utan verkan, öppnade engelska pansarfartyget skarp eld. SD 1897, nr 87, s. 5. Vid gripandet avlossade polismännen på plats ett varningsskott och tre skott mot den misstänkte. DN 20/12 2012, Sthlm s. 10.
-skrift. jfr skrift, sbst.1 8. Phillippus Landgrefwe vthi Hessen .. lät vthgå en warningz Scrifft för thenne Smittsamme siukes (dvs. pestens) närwarelse och ankomst. Carolstadius Pest. B 2 a (1620).
-skylt. jfr skylt, sbst. 3, o. -tavla. Biberg 3: 332 (c. 1823). Under förra krigets sista år lät husvärdarna i de större städerna sätta upp varningsskyltar på de bättre husen: Bettleri förbjudet. Martinson ArméHor. 210 (1942).
-spegel. särsk. (†) jfr spegel 1 c α β’. Wore önskeligit, alle Potentater togo sigh en warningz-spegel ther af! Isogæus Segersk. 811 (c. 1700).
-system. jfr system, sbst.1 2. Varningssystemet (för storm har) småningom utsträckts till övriga delar av Skånes kuststräcka och Blekinge skärgård. Carell o. Edelstam 117 (1916). Gräslandets djur är förenade med varandra i ett effektivt varningssystem .. så att den ena arten av andras reaktion kan sluta sig till om fara hotar. Edberg DalAnde 14 (1976).
-tavla. varningsskylt; jfr tavla, sbst.2 1. AB 1/5 1865, s. 3. Varningstaflor förekomma stundom (på högspänningsledningarnas stolpar) och bestå då ibland af dödskallar, chablonerade på stolparna, ibland af taflor med varning i ord. TT 1899, M. s. 62.
-tecken. tecken (se d. o. 1, 6) som ges l. tjänar till varning; förr äv. närmande sig bet.: varsel, järtecken; jfr -märke. Himmelen gifwer .. ifrån sigh onaturliga warningz tekn. Muræus Arndt 4: 61 (1648). På det förra (året) hade följt en odräglig vinter, liknande gudomliga varningstecken. Kolmodin Liv. 2: 181 (1832). Vägfarande bör uppmärksamma till ledning för trafiken vid vägen uppsatta anslag och varningstecken. SFS 1935, s. 640. Att känna en överdriven attraktion till någon annan än vår partner är ett tidigt varningstecken på att någonting är fel i relationen. NorrkpgT 30/11 2012, s. B8.
-text. varnande text placerad på vara som utgör hälsorisk l. risk för kroppsskada o. d. SFS 1963, s. 1037. De flesta lära gå-stolar är försedda med varningstext, oftast med innebörden att barn inte bör lämnas utan tillsyn i stolen. RådRön 1997, nr 11, s. 9.
-triangel. varnande symbol i form av triangel; särsk. dels (om ä. förh.) om sådan symbol på medicinförpackning, dels om reflekterande, vanl. röd triangel som placeras vid vägkant i syfte att varna trafikanter. Siwertz JoDr. 169 (1928). (Kungliga Automobil Klubben) hemställer hos kommunikationsministern att bestämmelse skyndsammast utfärdas som gör det obligatoriskt att i motorfordon medföra och använda varningstriangel. SvD(A) 7/2 1965, s. 12. Den röda varningstriangeln som nu finns på många läkemedelsförpackningar ska avskaffas. GbgP 17/5 2005, s. 5.
-vis, adv. (†) ss. varning; äv. i substantivisk anv., särsk. efter prep. Thätt breffz inneholdh .. lyder vedh samme mening och till varningzvijsz udi like motte så som the andre breff, som vij tig tilskickede. G1R 28: 238 (1558). Tiden 1848, nr 41, s. 4.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content