publicerad: 2015
uppvigling
upp|vigl·ing
substantiv
~en ~ar uppvigla
Singular | |
---|---|
en uppvigling | obestämd form |
en uppviglings | obestämd form genitiv |
uppviglingen | bestämd form |
uppviglingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppviglingar | obestämd form |
uppviglingars | obestämd form genitiv |
uppviglingarna | bestämd form |
uppviglingarnas | bestämd form genitiv |