publicerad: 2015
begåvningshandikapp
be·gåv·nings|handi·kapp
substantiv
~et; pl. ~ begåvning handikapp 1
Singular | |
---|---|
ett begåvningshandikapp | obestämd form |
ett begåvningshandikapps | obestämd form genitiv |
begåvningshandikappet | bestämd form |
begåvningshandikappets | bestämd form genitiv |
Plural | |
begåvningshandikapp | obestämd form |
begåvningshandikapps | obestämd form genitiv |
begåvningshandikappen | bestämd form |
begåvningshandikappens | bestämd form genitiv |