publicerad: 2015
bevärdiga
be·värd·iga
verb
~de ~t • (inte) bevärdiga ngn med en blick (inte) nedlåta sig till att ge ngn en blick
Finita former | |
---|---|
bevärdigar | presens aktiv |
bevärdigas | presens passiv |
bevärdigade | preteritum aktiv |
bevärdigades | preteritum passiv |
bevärdiga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bevärdiga | infinitiv aktiv |
att bevärdigas | infinitiv passiv |
har/hade bevärdigat | supinum aktiv |
har/hade bevärdigats | supinum passiv |
Presens particip | |
bevärdigande | |
Perfekt particip | |
en bevärdigad + substantiv | |
ett bevärdigat + substantiv | |
den/det/de bevärdigade + substantiv |