SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

konungatron

kon·­unga|­tron substantiv ~en ~er • ⟨högt.⟩ konung tron

Singular
en konungatron	obestämd form
en konungatrons	obestämd form genitiv
konungatronen	bestämd form
konungatronens	bestämd form genitiv
Plural
konungatroner	obestämd form
konungatroners	obestämd form genitiv
konungatronerna	bestämd form
konungatronernas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  konungaed subst.
  konungaförsäkran subst.
  konungagrav subst.
  konungalängd subst.
  konungarike subst.
  konungatron subst.
  konungaätt subst.
  konungslig adj.
  konvalescens subst.
  konvalescenstid subst.
  konvalescent subst.

  Till   alla ordböcker