publicerad: 2015
kratt
kratt
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨prov. (mest sydsv.)⟩ busksnår, snårig småskog
Singular | |
---|---|
ett kratt | obestämd form |
ett kratts | obestämd form genitiv |
krattet | bestämd form |
krattets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kratt | obestämd form |
kratts | obestämd form genitiv |
kratten | bestämd form |
krattens | bestämd form genitiv |