SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

ordningsman

ordn·ings|­man substantiv ~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • ⟨ngt åld.⟩ elev med upp­gift att bi­stå läraren

Singular
en ordningsman	obestämd form
en ordningsmans	obestämd form genitiv
ordningsmannen	bestämd form
ordningsmannens	bestämd form genitiv
Plural
ordningsmän	obestämd form
ordningsmäns	obestämd form genitiv
ordningsmännen	bestämd form
ordningsmännens	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  ordningsföreskrift subst.
  ordningsförseelse subst.
  ordningskonsult subst.
  ordningslag subst.
  ordningsmakt subst.
  ordningsman subst.
  ordningsmänniska subst.
  ordningsnummer subst.
  ordningspolis subst.
  ordningsregel subst.
  ordningssinne subst.

  Till   alla ordböcker