SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
riktkarl
rikt|­karl substantiv ~en ~ar person som ut­gör rikt­märke vid truppuppställning
Singular
en riktkarlobestämd form
en riktkarlsobestämd form genitiv
riktkarlenbestämd form
riktkarlensbestämd form genitiv
Plural
riktkarlarobestämd form
riktkarlarsobestämd form genitiv
riktkarlarnabestämd form
riktkarlarnasbestämd form genitiv