publicerad: 2015
självbekräftelse
själv|be·kräft·else
substantiv
~n ~r själv bekräftelse
Singular | |
---|---|
en självbekräftelse | obestämd form |
en självbekräftelses | obestämd form genitiv |
självbekräftelsen | bestämd form |
självbekräftelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
självbekräftelser | obestämd form |
självbekräftelsers | obestämd form genitiv |
självbekräftelserna | bestämd form |
självbekräftelsernas | bestämd form genitiv |