SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
upprorsmakare
upp·­rors|­mak·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑makarna uppror -makare
Singular
en upprorsmakareobestämd form
en upprorsmakaresobestämd form genitiv
upprorsmakarenbestämd form
upprorsmakarensbestämd form genitiv
Plural
upprorsmakareobestämd form
upprorsmakaresobestämd form genitiv
upprorsmakarnabestämd form
upprorsmakarnasbestämd form genitiv