publicerad: 2015
individualist
in·di·vidu·al·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er individualism
Singular | |
---|---|
en individualist | obestämd form |
en individualists | obestämd form genitiv |
individualisten | bestämd form |
individualistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
individualister | obestämd form |
individualisters | obestämd form genitiv |
individualisterna | bestämd form |
individualisternas | bestämd form genitiv |