publicerad: 2015
klarmedel
klar|medel
substantiv
‑medlet; pl. ~, best. pl. ‑medlen klar 1 1medel 1
Singular | |
---|---|
ett klarmedel | obestämd form |
ett klarmedels | obestämd form genitiv |
klarmedlet | bestämd form |
klarmedlets | bestämd form genitiv |
Plural | |
klarmedel | obestämd form |
klarmedels | obestämd form genitiv |
klarmedlen | bestämd form |
klarmedlens | bestämd form genitiv |