SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
magnetkort
magn·­et|­kort substantiv ~et; pl. ~ magnet 2kort
Singular
ett magnetkortobestämd form
ett magnetkortsobestämd form genitiv
magnetkortetbestämd form
magnetkortetsbestämd form genitiv
Plural
magnetkortobestämd form
magnetkortsobestämd form genitiv
magnetkortenbestämd form
magnetkortensbestämd form genitiv