SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ordningstal
ordn·ings|­tal substantiv ~et; pl. ~ t.ex. första, andra, sjunde
Singular
ett ordningstalobestämd form
ett ordningstalsobestämd form genitiv
ordningstaletbestämd form
ordningstaletsbestämd form genitiv
Plural
ordningstalobestämd form
ordningstalsobestämd form genitiv
ordningstalenbestämd form
ordningstalensbestämd form genitiv