SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

ordningsstörning

ordn·ings|­stör·­ning substantiv ~en ~ar • till störning 2 ordning 1

Singular
en ordningsstörning	obestämd form
en ordningsstörnings	obestämd form genitiv
ordningsstörningen	bestämd form
ordningsstörningens	bestämd form genitiv
Plural
ordningsstörningar	obestämd form
ordningsstörningars	obestämd form genitiv
ordningsstörningarna	bestämd form
ordningsstörningarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  ordningsnummer subst.
  ordningspolis subst.
  ordningsregel subst.
  ordningssinne subst.
  ordningsstadga subst.
  ordningsstörning subst.
  ordningstal subst.
  ordningsvakt subst.
  ordonnans subst.
  ordovicisk adj.
  ordovicium subst.

  Till   alla ordböcker