publicerad: 2015
ordningsstadga
ordn·ings|stadga
substantiv
~n ‑stadgor ordning 1 2stadga
Singular | |
---|---|
en ordningsstadga | obestämd form |
en ordningsstadgas | obestämd form genitiv |
ordningsstadgan | bestämd form |
ordningsstadgans | bestämd form genitiv |
Plural | |
ordningsstadgor | obestämd form |
ordningsstadgors | obestämd form genitiv |
ordningsstadgorna | bestämd form |
ordningsstadgornas | bestämd form genitiv |