publicerad: 2015
prioritering
pri·or·it·er·ing
substantiv
~en ~ar prioritera
Singular | |
---|---|
en prioritering | obestämd form |
en prioriterings | obestämd form genitiv |
prioriteringen | bestämd form |
prioriteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
prioriteringar | obestämd form |
prioriteringars | obestämd form genitiv |
prioriteringarna | bestämd form |
prioriteringarnas | bestämd form genitiv |