publicerad: 2015
riktlinje
rikt|linje
substantiv
~n ~r • mest i pl.; bestämmelse
Singular | |
---|---|
en riktlinje | obestämd form |
en riktlinjes | obestämd form genitiv |
riktlinjen | bestämd form |
riktlinjens | bestämd form genitiv |
Plural | |
riktlinjer | obestämd form |
riktlinjers | obestämd form genitiv |
riktlinjerna | bestämd form |
riktlinjernas | bestämd form genitiv |