publicerad: 2015
rop
rop
substantiv
~et; pl. ~ • det att ropa; vara, komma i ropet vara, bli allmänt känd el. på modet
Singular | |
---|---|
ett rop | obestämd form |
ett rops | obestämd form genitiv |
ropet | bestämd form |
ropets | bestämd form genitiv |
Plural | |
rop | obestämd form |
rops | obestämd form genitiv |
ropen | bestämd form |
ropens | bestämd form genitiv |