publicerad: 2015
uppdikta
upp|dikta
verb
~de ~t • fantisera ihop: han hade uppdiktat el. vanl. diktat upp hela historien
Finita former | |
---|---|
uppdiktar | presens aktiv |
uppdiktas | presens passiv |
uppdiktade | preteritum aktiv |
uppdiktades | preteritum passiv |
uppdikta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att uppdikta | infinitiv aktiv |
att uppdiktas | infinitiv passiv |
har/hade uppdiktat | supinum aktiv |
har/hade uppdiktats | supinum passiv |
Presens particip | |
uppdiktande | |
Perfekt particip | |
en uppdiktad + substantiv | |
ett uppdiktat + substantiv | |
den/det/de uppdiktade + substantiv |