publicerad: 2015
utmanövrera
ut|man·övr·era
verb
~de ~t • utmanövrera el. vanl. manövrera ut (ngn) ställa åt sidan, peta
| Finita former | |
|---|---|
| utmanövrerar | presens aktiv |
| utmanövreras | presens passiv |
| utmanövrerade | preteritum aktiv |
| utmanövrerades | preteritum passiv |
| utmanövrera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att utmanövrera | infinitiv aktiv |
| att utmanövreras | infinitiv passiv |
| har/hade utmanövrerat | supinum aktiv |
| har/hade utmanövrerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| utmanövrerande | |
| Perfekt particip | |
| en utmanövrerad + substantiv | |
| ett utmanövrerat + substantiv | |
| den/det/de utmanövrerade + substantiv | |


