publicerad: 2015
utredningschef
ut·red·nings|chef
substantiv
~en ~er utredning chef
Singular | |
---|---|
en utredningschef | obestämd form |
en utredningschefs | obestämd form genitiv |
utredningschefen | bestämd form |
utredningschefens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utredningschefer | obestämd form |
utredningschefers | obestämd form genitiv |
utredningscheferna | bestämd form |
utredningschefernas | bestämd form genitiv |