SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vägra
vägra verb ~de ~t mot­sätta sig krav el. befallning; inte ge: ​vägra (att) betala; ​man vägrade henne hjälpinte vilja hoppa: ​hästen vägrade på sjunde hindret
Finita former
vägrarpresens aktiv
vägraspresens passiv
vägradepreteritum aktiv
vägradespreteritum passiv
vägraimperativ aktiv
Infinita former
att vägrainfinitiv aktiv
att vägrasinfinitiv passiv
har/hade vägratsupinum aktiv
har/hade vägratssupinum passiv
Presens particip
vägrande
Perfekt particip
en vägrad + substantiv
ett vägrat + substantiv
den/det/de vägrade + substantiv