publicerad: 2015
befraktare
be·frakt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. befraktarna befrakta
Singular | |
---|---|
en befraktare | obestämd form |
en befraktares | obestämd form genitiv |
befraktaren | bestämd form |
befraktarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
befraktare | obestämd form |
befraktares | obestämd form genitiv |
befraktarna | bestämd form |
befraktarnas | bestämd form genitiv |