publicerad: 2015
bekröning
be·krön·ing
substantiv
~en ~ar bekröna
Singular | |
---|---|
en bekröning | obestämd form |
en bekrönings | obestämd form genitiv |
bekröningen | bestämd form |
bekröningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bekröningar | obestämd form |
bekröningars | obestämd form genitiv |
bekröningarna | bestämd form |
bekröningarnas | bestämd form genitiv |