publicerad: 2015
bind
bind
substantiv
~et; pl. ~ • tvärgående snöre el. upphöjning i bokrygg
Singular | |
---|---|
ett bind | obestämd form |
ett binds | obestämd form genitiv |
bindet | bestämd form |
bindets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bind | obestämd form |
binds | obestämd form genitiv |
binden | bestämd form |
bindens | bestämd form genitiv |