publicerad: 2015
boningshus
bo·nings|hus
substantiv
~et; pl. ~ 1boning hus 1
Singular | |
---|---|
ett boningshus | obestämd form |
ett boningshus | obestämd form genitiv |
boningshuset | bestämd form |
boningshusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
boningshus | obestämd form |
boningshus | obestämd form genitiv |
boningshusen | bestämd form |
boningshusens | bestämd form genitiv |