publicerad: 2015
konungaed
kon·unga|ed
substantiv
~en ~er • i äldre tid
Singular | |
---|---|
en konungaed | obestämd form |
en konungaeds | obestämd form genitiv |
konungaeden | bestämd form |
konungaedens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konungaeder | obestämd form |
konungaeders | obestämd form genitiv |
konungaederna | bestämd form |
konungaedernas | bestämd form genitiv |