publicerad: 2015
retmedel
ret|medel
substantiv
‑medlet; pl. ~, best. pl. ‑medlen • till reta 2 1medel 1
Singular | |
---|---|
ett retmedel | obestämd form |
ett retmedels | obestämd form genitiv |
retmedlet | bestämd form |
retmedlets | bestämd form genitiv |
Plural | |
retmedel | obestämd form |
retmedels | obestämd form genitiv |
retmedlen | bestämd form |
retmedlens | bestämd form genitiv |