publicerad: 2021  
anförtro an­förtrodde an­förtrott, presens an­förtror
verb
an`förtro
1 i förtroende med­dela
SYN. förtro JFR delge, yppa
någon anförtror någon något/sats
någon anförtror någon något
någon anförtror någon sats
de an­förtrodde henne en liten hemlighet
belagt sedan 1657; efter tyska anvertrauen med samma betydelse; jfr ur­sprung till förtro
2 med förtroende över­lämna eller låta få någon konkret el. abstrakt före­teelse
JFR anbefalla 3
någon anförtror någon något
någon anförtror någon/något åt någon
någon anförtror någon åt någon
någon anförtror något åt någon
mitt­fältaren an­förtroddes upp­draget som lag­kapten; man an­förtrodde vårdnaden åt fadern
belagt sedan 1657
anförtroanförtroende
anförtro sig